Pankreatit – kronisk
Irreversibel inflammation med fibrosbildning i bukspottkörteln. Förlust av exokrin funktion(enzymer) och på sikt även av endokrin funktion (bl a insulin). Den vanligaste orsaken är långvarigt alkoholmissbruk med eller utan episoder av akuta pankreatiter. Metabola, immunologiska och genetiska faktorer kan bidra, liksom läkemedel. Ökad risk för pankreascancer.
Symtom/fynd
Kronisk ospecifik, ibland invalidiserande buksmärta med eller utan tecken på nedsatt pankreasfunktion. Smärtan kan vara epigastriell med utstrålning mot ryggen. Matleda och viktnedgång. På sikt utvecklas steatorré (fettrik lös illaluktande avföring) på grund av fettmalabsorption och malnutrition. Hyperglykemi på grund av insulinbrist utvecklas sent i förloppet liksom stasikterus och pseudocystor med ökande/ändrad smärta eller fyllnadskänsla i buken.
Utredning
- Rutinblodprover, blod- elektrolytstatus, glukos, CRP, leverstatus.
- Kliniska fynd och differentialdiagnostik avgör vidare utredningsbehov.
- DT buk/pankreas med kontrast kan ge diagnos, eventuellt biopsi. Andra undersökningar är endoskopiskt ultraljud, MR pankreas med sekretstimulering eller MRCP/ERCP. Rådgör med gastroenterolog eller kirurg.
- Bestämning av exokrina pankreasfunktioner (amylas, lipas, fekalt elastas-1-test, utandningstest).
- Bedömning av endokrina pankreasfunktioner (HbA1c).
Behandling
Analgetika vid smärta (undvik opioider). Bensodiazepiner kortvarigt vid alkoholabstinens. Pankreasenzymer till måltid (t ex Creon), behandla malnutrition (dietistkontakt). Vitaminer, främst A, D, E, K. Eventuellt PPI och loperamid. Behandling av diabetes, ofta behövs insulin.
Kirurgisk behandling vid refraktär smärta, lokala komplikationer (gallgångs-stenos, pankreasfistel) eller nyupptäckt pankreascancer.
ICD-koder: K86.1