Opioider

Förgiftning med alfentanil, apomorfin, buprenorfin (Subutex), dextropro-poxifen(numera indraget), etylmorfin, fenoperidin, fentanyl, heroin, hydromorfon, ketobemidon, kodein, metadon, morfin, opium, oxykodon, pentazocin, peti­din, remifentanil, sufentanil eller tramadol. Fentanyl är 100 gånger starkare än morfin och 50 gånger starkare än heroin men fentanylanaloger, t ex carfentanil är 10 000 gånger starkare. Fentanylanaloger tillsätts droger för att stärka effekten.

Klinisk bild

Opioider verkar genom bindning till endorfinreceptorer i CNS. Effekten är depri­merande på cortex och stimulerande på medulla spinalis. Affiniteten är hög till receptorer i andningscentrum där effekten är deprimerande.

Hypnotika och alkohol potentierar den toxiska effekten. Kombinationen dextropropoxifen (indraget i Sverige) och alkohol är förrädisk, en måttligt stor blandöverdos kan leda till medvetandepåverkan och uttalad andningsdepression.

Typisk symtomtriad: Medvetandesänkning, andningsdepression, mios. Övrigt: Blek, fuktig hud, illamående, slapp muskulatur och areflexi, cyanos, hypotension. Lungödem. Vid allvarlig förgiftning risk för rabdomyolys och njurskada. Kramper (särskilt: kodein, pentazocin, ketobemidon, petidin och dextropropoxifen). Cirkulationssvikt med breddökade QRS är sällsynt men ses vid dextropropoxifen överdos.

Utredning

Sedvanliga intoxikationsprover. Det finns många testset för urinscreening vid intoxikation. Ofta får man svar på bensodiazepiner, THC (kannabis), amfetamin, opiater och buprenorfin. U-dextropopoxifen finns att beställa via Karolinska Lab. Kontrollera vilka opiater som ingår i test där du arbetar.
EKG: Metadon förlänger QT-tiden.

Behandling

  1. Andningsunderstöd tills patienten har tillfredsställande spontanandning.
  2. Vid stor tablettöverdos lönar sig ventrikelsköljning ofta lång tid efter intaget på grund av pylorospasm och/eller nedsatt tarmmotorik. Ge i dessa fall även 50 g aktivt kol.
  3. Antidotbehandling: Vid andningsdepression och behov av reversering ge Inj naloxon (Narcanti) 0,4 mg/ml, 0,25-1 ml iv. Dosen upprepas vid behov tills andningsdepressionen är hävd. Upp till 10 mg kan behövas vid andningssvikt (överväg intubation). Vid svår förgiftning kan en kontinuerlig infusion bli nödvändig. Förslagsvis 10 µg/kg/tim som start. Dosen justeras sedan med hänsyn till andning, blodtryck och vakenhetsgrad.
  4. Vid breddökade QRS-komplex och cirkulationspåverkan inf natrium-bikarbonat, se kapitel.
  5. Överväg LVM-anmälan.
Till toppen