Svamp

Alla allvarliga förgiftningar orsakas av cellskadande toxin:

  1. Amatoxin (gifthätting, lömsk flugsvamp, vit flugsvamp).
  2. Gyromitrin (stenmurkla - oförvälld eller icke torkad).
  3. Orellanin (spetstoppig spindelskivling).

Övriga giftsvampar är måttligt giftiga och innebär ej livsfara. Karaktäristiskt för ovan nämnda farliga svampar är det långa intervallet på 8-24 timmar mellan förtäring och insjuknande. Om symtomen börjar redan 0,5-3 timmar efter förtäring gäller det som regel en mindre allvarlig förgiftning.

Behandlingsprincip: Tidig identifiering av den förtärda svampen. GIC kan assistera med detta. Ventrikeltömning och i vissa fall upprepad koltillförsel så tidigt som möjligt i förloppet samt rehydrering och symtomatisk behandling.

Förgiftning med lömsk/vit flugsvamp eller gifthätting

Blodprover: Blod-, elektrolyt-, koagulationsstatus, glukos, syra-basstatus, PK, ASAT/ALAT, bilirubin, laktat.

Bestämning av U-Amatoxin (Karolinska, kontorstid).

Klinisk bild

Latensfas: Patienten oftast helt symtomfri. Fasen varar oftast 8-24 timmar.

Gastrointestinal fas: Denna kommer plötsligt efter 1-2 dygn och kan pågå i några dygn. Symtom: Illamående, kräkningar och diarré (ofta blodig). Buksmärtor. Dehydrering eventuellt hypovolemisk chock. Acidos och elektrolytrubbningar samt eventuellt prerenal oliguri.

Hepatisk fas: Efter 2-4 dygn och kan pågå 8-10 dygn. Ikterus. Förstorad lever. Leverencefalopati. Högt PK, ASAT och ALAT. Laktatacidos.

Nefrotoxisk fas: Bifasiskt njurengagemang med övergående prerenal oliguri i GI-fasen, därefter ibland uttalad kreatininstegring trots normal eller ökad diures. Kan leda till bestående njurskada.

Övriga symtom: Arytmier och EKG-förändringar förekommer. Benmärgspåverkan. Konfusion, kramper, koma sekundärt till leverskadan.

  • Ventrikelsköljning om <6 tim sedan intag. Kol, initialt 50 g, därefter 25 g var 4:e tim under de första 3 dygnen (enterohepatisk recirkulation). Om kräkningar ges ondansetron 8 mg x 2-4 iv.
  • Rehydrering. Riklig glukostillförsel. Korrektion av metabol acidos och hypoglykemi. Forcerad diures (200 ml/tim) första 48 timmarna.
  • Inf acetylcystein i minst 3 dygn. Se paracetamolförgiftning, den första bolusdosen ges på 2 timmar i stället för på 15 minuter.
  • Silibinin anges förhindra toxinupptag i levern. Kontakta GIC.
  • Dialys. Levertransplantation i de svåraste fallen.

Förgiftning med stenmurkla

    1. Yrsel och måttliga gastrointestinala symtom med latenstid 5-8 tim. Svåra GI-symtom med vätskeförluster i allvarligare fall.
    2. Ventrikelsköljning om inte patienten redan kräkts upprepat. Kol 50 g.
    3. Rehydrering och eventuellt acidoskorrigering. Riklig glukostillförsel.
    4. Leverskada och hemolys kan tillstöta efter 2-3 dygn.
    5. Toxinet orsakar pyridoxinbrist som kan leda till CNS-påverkan. Inf Pyridoxin (licenspreparat) 150 mg/ml i dosen 25 mg/kg under 30 min. Spädning 1:5 med sterilt vatten.

    Förgiftning med spetstoppig spindelskivling och orangebrun giftspindling

    Svamparna innehåller orellanin som är nefrotoxiskt. Akut njurskada eller njursvikt uppträder 3-7(-14) dygn efter förtäring. Knappt hälften drabbas av kronisk skada som kräver dialys/transplantation.

    Andra svampförgiftningar som kan kräva specifik behandling

    Vissa tråd- och trattskivlingar innehåller muskarin och förgiftning med dessa kan leda till kolinerg överstimulering. Ge inj atropin 1-2 mg iv vb.

    Vissa vanliga flugsvampar innehåller antikolinerga och central-stimulerande ämnen. Behandling med diazepam och ibland fysostigmin kan bli nödvändig.

    Vissa slätskivlingar innehåller det hallucinogena ämnet psilocybin som kan ge kraftiga men ej livshotande symtom. Behandling med benso­diazepiner.

    Till toppen