Disseminerad intravasal koagulation (DIC)

Definition

Patologiskt intravaskulär aktivering av koagulationssystemet. Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter med fibrinutfällning i mikro-cirkulationen. Sekundär aktivering av fibrinolysen. Ovanligt tillstånd.

Orsaker

Ofta samband med septikemi, trauma, stor kirurgi, malignitet, obstetriska komplikationer mm.

Klinisk bild

Varierande klinisk bild från enbart laboratoriefynd till multipel organsvikt. Blödningsbenägenhet med blåmärken. Generell blödningsbenägenhet i svåra fall. Ökad trombosbenägenhet. Njursvikt, leverpåverkan, ARDS, multiorgansvikt. Oftast IVA-vård.

Utredning

D-dimer, PK och APT-tid är förhöjda. TPK, fibrinogen och antitrombin är sänkta.
Lindrig DIC/Risk för svår DIC: PK 1,3-1,7 och TPK 50-100.
Svår DIC: PK >1,7 och TPK <50.

Behandling

Åtgärda den bakomliggande orsaken om möjligt. Lindrig DIC bör i regel inte behandlas. Följ prover och klinik. Vid svår DIC och blödning ges plasma 10-20 ml/kg. Trombocytkoncentrat ges vid blödning om TPK är <20. Överväg tillförsel av fibrinogenkoncentrat (Riastap) vid P-Fibrinogen <1,0 g/l. Andra koagulationsfaktorer kan ges i svåra fall. Diskutera med koagulationskonsult vb.

Till toppen