Perikardiocentes

Indikation

Hotande hjärttamponad med ökad andningsfrekvens, högt ventryck (fyllda hals­vener och leverstas), sänkt pulstryck och blodtryck samt pulsus paradoxus (systoliska trycket minskar med >10 mmHg vid inspiration). Ekokardiografi visar (rikligt) perikardvätska samt högerkammarkollabering (tecken på försvårad fyllnad i diastole).

Utredning

Blodprover före ingreppet: Hb, TPK, PK. Koagulopati är relativ kontra-indikation. PK bör vara <1,7.

Provtagning på perikardvätskan: Hb, albumin, LPK (i EDTA-rör), bakterieodling (tbc-PCR vid misstanke). Vid malignitetsmisstanke cytologi. Särskild virusisolering är i regel inte indicerad.

Utförande

Kateter: Pigtail eller Secalon T 2,0 mm. Lokalisera bästa stickställe, subcostalt eller apex, och stickriktning med hjälp av ekokardiografi. Om vätskan ligger svåråtkomlig för direktpunktion eller ingreppet bedömes svårt/riskabelt bör man använda särskild adapter till proben med vars hjälp nålen kan styras, alternativt genomföra punktionen under genomlysning.

Lokalanestesi med inj lidocain 10 mg/ml, 10 ml.

Vid subcostal teknik, punktera mellan proc. xiphoideus och vänstra sternal­randen så högt upp som möjligt. Rikta nålen mot vänster axel i enlighet med fynden på subkostal ekokardiografi. Peri­kardiet nås på 3–6 cm djup. Katetern införes med Seldingerteknik alternativt införes över punktionsnålen. Perikardiet dräneras passivt/­lång­samt genom plastslangen. Katetern kvarlämnas vanligen minst ett dygn.

Är kateterläget rätt? Vid kraftigt hemorragiskt exudat kan tveksamhet rörande kateterläget uppstå. Pulsativt flöde från katetern och Hb-värde som venprov talar för att kateterspetsen ligger intrakardiellt. Tryck­mätning kan bekräfta detta. Blodgasbestämning på exudat visar uttalad hypoxi med PaO2 1-2 kPa. Mikrobubblor i hjärtsäcken på ekokardiografi vid injektion av isoton NaCl eller särskild kontrastvätska i katetern talar för korrekt läge.

Operationskod: TFE00

Till toppen