Artrit – annan infektiös

Borreliaartrit är ovanlig. Debuterar oftast asymmetriskt som oligoartrit i medelstora och stora leder, särskilt knän med intermittenta veckolånga attacker. Påtaglig sjukdomskänsla, trötthet, ibland lätt feber. Debut några veckor upp till två år efter fästingbett ibland utan erythema migrans. Ca 30 % kan inte ange att de blivit fästingbitna. Artriten kan recidivera. Kroniska former är sällsynta.

Diagnos: Serokonversion IgM till IgG. DNA-sekvensering av 16 rRNA på ledvätska. Behandling: Tabl Doxycyklin 100 mg x 2 x XIV.

Poststreptokockartrit. Numera mycket sällsynt i efterförloppet av tonsillit. Typiskt är subfebrilitet, perifer polyartrit i större leder, ibland erytema nodosum, måttlig inflammatorisk aktivitet vid ledvätskeanalys, förhöjd SR och CRP, sällan positiv svalgodling. Behandling: Avlastning utan immobilisering, anti-flogistikum. Penicillinkur po i 10 dagar.

Virusinfektioner som kan ge övergående artriter: Influensa, rubella (även vaccination), parotit, hepatit B. Ovanliga agens är adenovirus, EB-virus (mononukleos), herpes, varicellae/zoster, enteroviroser (ECHO, coxsackie), parvovirus B-19 (erythema infectiosum), sindbis-virus ("Ockelbosjukan"), HIV.

Diagnos med blodserologi. Vid ledpunktion i regel låg till måttlig inflammatorisk aktivitet.

Behandling

I första hand NSAID; tabl Naproxen 250-500 mg x 2 eller tabl Ibuprofen 400-600 mg x 3-4.

Vid Borreliaartrit: Tabl Doxycyklin 0,1 g, 2 x 1 x XIV, eventuellt i kombination med NSAID initialt.

ICD-koder: M01.5 + ICD-kod för respektive virusinfektion, t ex Rubellaartrit M01.4 + B06.8; Borrelia M01.2 + A69.2

Till toppen