Kortisolsvikt – iatrogen
Uppdaterat
Orsaker
- Kan utvecklas vid utsättning av kortison redan efter 3 veckors behandling med potenta steroider, oavsett administrationssätt. Är vanligt och underdiagnosticerat då många patienter behandlas med kortisonkurer på grund av kroniska sjukdomar.
- Ökat kortisonbehov (till exempel infektion, trauma, operativt ingrepp) hos patient med steroidutlöst kortisolsvikt och låg underhållsbehandling. Anamnes med tidigare eller pågående och långvarig kortisonbehandling.
- Alltför snabb uttrappning av högre doser, framför allt när dosen prednisolon trappats ner under 7,5 mg dagligen. Sekundär svikt kan kvarstå lång tid efter avslutad behandling (år).
Klinisk bild
Symtomen är ospecifika såsom trötthet, ökat sömnbehov, matleda, illamående, muskelvärk, ledvärk, lågt blodsocker och ortostatism. Blodtrycket är ofta lågt. Hyponatremi kan förekomma. Symtomen kan vara svåra att skilja från grundsjukdomen.
Utredning
I uppenbara fall krävs ingen särskild utredning. Om morgonkortisol >350 nmol/l och patienten inte är utsatt för svår stress är diagnosen osannolik. Synachten-test är indicerad vid oklarheter, se nedan. ACTH behöver sällan mätas men om det kontrolleras så är det lågt.
Behandling
Kortisonbehandling påbörjas snarast vid misstänkt kortisolsvikt, invänta inte definitiv diagnos. Basalbehovet hydrokortison är 15–20 mg/dygn. Vid lättare akuta tillstånd ökas dosen 3 gånger i 3 dygn, dosökningen ska anpassas till specifik patient och tillstånd. Vid feber >38 grader dubblas dosen kortison . Vid kraftig stress, t ex svår infektion, ges bolus med Inj hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg iv, därefter 50 mg iv var 6:e timma alternativt infusion Solu-Cortef 200 mg i 500 ml NaCl 9 mg/ml iv/dygn. Efter ett par dygn kan man ofta övergå till tabl hydrokortison 10 mg 2 x 3 som nedtrappas till underhållsdos på 20–(30) mg dagligen fördelat på 2-3 dostillfällen.
Steroider, ekvipotenta doser och användningsområde
- Vid binjurebarksvikt ges i första hand hydrokortison eller prednisolon.
- Betametason (Betapred), dexametason och metylprednisolon (Solu-Medrol) används i första hand för antiinflammatorisk effekt eller för att minska hjärnödem.
- Dexametason och betametason har liten mineralokortikoid effekt vilket minskar risk för vätskeretention.
- Metylprednisolon används främst vid MS skov eller vid risk för avstötning efter transplantation.
Ekvipotent glukokortikoid och antiinflammatorisk effekt | T1/2 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
betametason (Betapred) | 0,6 mg | 0,5 mg | 4 mg | 8 mg | 36–72 h |
Prednisolon | 5 mg | ≈5 mg | ≈35 mg | ≈65 mg | 12–36 h |
Metylprednisolon | 4 mg | ≈4 mg | ≈28 mg | ≈56 mg | 12–36 h |
Dexametason | 0,75 mg | ≈0,5 mg | ≈5 mg | ≈10 mg | 36–72 h |
Hydrokortison | 20 mg | ≈20 mg | ≈130 mg | ≈270 mg | 8–12 h |
ICD-kod: Läkemedelsutlöst binjurebarkinsufficiens E27.3