Obesitas hos barn och ungdomar
Bakgrund
Syftet med kunskapsstödet är att konkretisera hur obesitas hos barn och ungdomar ska förebyggas, diagnostiseras och behandlas i Region Stockholm. Detta utgör, tillsammans med det nationella vårdprogrammet, kunskapsstöd om obesitas hos barn och ungdomar i Region Stockholm.
Barn med obesitas ska erbjudas remiss till valfri barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) för utredning och behandling från två års ålder. Remisser till BUMM kan skickas från barnhälsovård (BHV), vårdcentral, primärvårdsrehabilitering, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), habilitering och elevhälsans medicinska insats, men också från sjukhusens barnkliniker. För att få tillgång till ett multidisciplinärt teams olika kompetenser bör BUMM ta hjälp av primärvårdsrehabiliteringen. Samverkan kan också ske med första linjens psykiatri (vårdcentral, barn 6–12 år), Malinamottagningarna (barn 0–5 år) eller BUP.
Obesitas ska behandlas med kombinerad levnadsvanebehandling (KLB), vilket ingår i uppdraget för alla BUMM. Vid utebliven behandlingseffekt (ett år med minst sex besök inklusive kontakt med dietist och fysioterapeut) och obesitas grad 3, eller obesitas grad 2 med komplikationer, kan BUMM i samverkan med familjen remittera till högspecialiserad vård vid Rikscentrum Barnobesitas (barn yngre än 16 år) eller, i samverkan med patienten, till Centrum för obesitas (barn som fyllt 16 år). Med komplikationer avses leverpåverkan, insulinresistens eller diabetes typ 2, hypertoni, andra försvårande omständigheter eller samsjuklighet. Vid uttalade komplikationer kan patienten remitteras vid lägre grad av obesitas än grad 2.
Målgrupp, omfattning och avgränsning
Alla vårdgivare i Region Stockholm har i uppdrag att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor och ge Enkla råd i enlighet med det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor. Alla vårdgivare har således en roll i arbetet med att förebygga och identifiera en avvikande viktutveckling hos barn. Övervikt är en riskfaktor för obesitas och enkla råd kan vara hjälpsamma för att motverka ytterligare viktökning och förhindra obesitasutveckling. Behandling vid obesitas sker vid BUMM i samverkan med Primärvårdsrehabiliteringen, Rikscentrum Barnobesitas och Centrum för obesitas.
Diagnostik och utredning
Diagnosen obesitas ställs med hjälp av barnets BMI-kurva och de gränser som baseras på International Obesity Task Force Body Mass Index (IOTF-BMI). Övervikt föreligger vid IOTF-BMI 25 och betraktas som en riskfaktor. Diagnosen obesitas med diagnoskod E66.9 sätts vid IOTF-BMI 30. Gränser för obesitas grad 2 (IOTF-BMI 35) och obesitas grad 3 (IOTF-BMI 40) framgår av den utökade BMI-kurvan och det är önskvärt att vårdgivaren graderar svårighetsgraden. Utredning vid obesitas sker enligt Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Behandling och vårdnivå
Behandling vid obesitas sker i en behandlingspyramid som är anpassad från Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (figur 1). Vårdprocessen framgår av figur 2.
Figur 1. Vårdnivåer för behandling av barn och ungdomar med obesitas i Region Stockholm baserat på behandlingspyramiden i nationellt vårdprogram
Klicka på bilden för större format.
Bild: Sven Klaesson
Figur 2: Vårdprocessen vid barnobesitas enligt nationellt vårdprogram

Barnhälsovården (BHV)
Barnhälsovården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. BHV följer barnets vikt- och längdutveckling och erbjuder vägledande familjesamtal och uppföljande besök vid snabbt ökande vikt, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet. Med hjälp av BMI-kurvan identifieras de barn över två år som har obesitas eller övervikt med risk att utveckla obesitas. Familjen uppmärksammas på barnets viktutveckling och erbjuds vägledande familjesamtal för att stötta hälsosamma vanor, se Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177 för vårdpersonal) samt Rikshandboken i barnhälsovård
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Vid behov av mer stöd remitterar BHV till primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter.
BHV erbjuder remiss till BUMM vid obesitas, eller vid snabbt ökande vikt och misstanke om syndrom, samsjuklighet eller andra försvårande omständigheter.
Vårdcentral
Se Viss Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Mäta och väga barn och ungdomar vid misstanke om avvikelse i vikt- eller längdutveckling eller när det annars bedöms relevant.
- Identifiera de barn som riskerar att utveckla obesitas, motivera familjen för observans kring barnets viktutveckling.
- Erbjud åtgärd, individuell eller familjestödsprogram, till barn 6–12 år med ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet.
- Vid obesitas registrera diagnosen E 66.9 Obesitas.
- Förmedla grundläggande livsstilsråd, se rubrik Behandling i Övervikt hos barn och ungdomar
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på Viss.
- Erbjud remiss till primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter för barn med övervikt som inte har obesitas.
- Remittera till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).
Elevhälsans Medicinska Insats (EMI)
EMI arbetar hälsofrämjande och förebyggande vilket innefattar att identifiera skolbarn med snabbt ökande vikt, övervikt eller obesitas. Enligt skollagen och Skolverkets förtydligande från juli 2023 ska EMI vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. EMI remitterar till primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter och kan hänvisa till vårdcentral för stöd vid ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet.
EMI erbjuder remiss till BUMM vid obesitas, eller vid snabbt ökande vikt och samsjuklighet eller andra försvårande omständigheter och följer Vägledning för elevhälsan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Kunskapsguiden).
Barn och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
BUMM bedriver specialistvård för barn och har som uppdrag att behandla barn med obesitas. Alla BUMM ska erbjuda behandling för barn 2–18 år som utvecklat obesitas (definierat som IOTF-BMI över 30). Vid riskfaktorer som funktionsnedsättning eller samsjuklighet ska även barn med övervikt (definierat som IOTF-BMI 25–29,9) erbjudas behandling på BUMM i syfte att hindra obesitasutveckling.
BUMM ska erbjuda kombinerad levnadsvanebehandling som innebär individuell anpassning av framför allt matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Beteendeförändringar kan också gälla andra beteenden, som sömn, stress och självreglering. BUMM ska också förmedla långsiktigt stöd för att upprätthålla dessa beteendeförändringar. BUMM behöver samverka med primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter.
Behandlingens intensitet med täta kontakter är avgörande för behandlingsresultatet vilket beskrivs i Nationella vårdprogrammet. Regionalt programområde (RPO) barn och ungdomars hälsa bedömer att minst sex besök per år är rimligt och bör erbjudas för att ge förutsättning för behandlingseffekt, varav minst ett bör vara en årskontroll hos läkare som träffar patienten på mottagningen. Längd och vikt registreras i kvalitetsregistret Barnobesitasregistret i Sverige (Boris). Obesitasbehandling via en digital plattform eller digitalt behandlingsprogram kan också erbjudas för att möjliggöra en tät kontakt.
Föräldrastödsprogrammet Mer och Mindre är ett exempel på en evidensbaserad gruppbehandling för yngre barns föräldrar. Veckovisa gruppbehandlingar kan möjliggöra en hög intensitet och tät kontakt. Om behandling avbryts eller vid bristande följsamhet kan samverkan med skola eller förskola behövas. Södermalms Rehab och Rehab Västra erbjuder föräldrastödsprogrammet Mer och Mindre.
Läkemedel kan förskrivas som komplement till kombinerad levnadsvanebehandling med ledning av nationella riktlinjer och nationella vårdprogrammet. Där rekommenderas enbart läkemedel som kan förskrivas inom läkemedelsförmånen.
Läkemedelsbehandling bör alltid ges tillsammans med KLB till barn som har kontakt med obesitasteam med kunskap om läkemedelsbehandling. GLP-1 analoger erbjuds för närvarande till barn som har kontakt med den högspecialiserade vården i region Stockholm.
Primärvårdsrehabilitering (PVR)
PVR erbjuder kontakt med fysioterapeut och dietist. Det kan innebära medverkan i föräldrastödsprogram eller individanpassad behandling utifrån behov. I de fall där PVR är den första vårdkontakten för barn med obesitas ska remittering ske till BUMM. Detta gäller även vid övervikt med snabbt ökande vikt och samsjuklighet eller andra försvårande omständigheter.
Eftersom BUMM och PVR är organisatoriskt åtskilda i Region Stockholm behöver vårdgivare ha god kännedom om respektive verksamhets insatser och eftersträva en enhetlig och patientcentrerad vård med gemensamma mål. PVR kan hålla eller delta på digitala eller fysiska teambesök eller gruppteambesök för vårdnadshavare som erbjuds åtgärden Familjestödsprogram Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller barn som erbjuds KLB på BUMM. Södermalms Rehab och Rehab Västra erbjuder föräldrastödsprogrammet Mer och Mindre.
Högspecialiserad vård
Högspecialiserad vård finns på två enheter i Stockholm:
Ungdomar som ännu inte fyllt 16 år
- Rikscentrum Barnobesitas, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Specialistmottagningen Barn och Unga Liljeholmen
Ungdomar som fyllt 16 år
- Centrum för obesitas, Akademiskt Specialistcentrum, med program för unga vuxna 16–25 år
Överföring mellan Rikscentrum Barnobesitas och Centrum för obesitas sker vid 16–18 års ålder. På högspecialiserad nivå erbjuds kombinerad levnadsvanebehandling, läkemedelsbehandling, utredning för obesitaskirurgi och uppföljning efter obesitaskirurgi. Under 2025 kommer även Sachsska Barnsjukhuset sträva efter att erbjuda högspecialiserad vård.
Rikscentrum Barnobesitas
Rikscentrum Barnobesitas i Liljeholmen tar emot barn och ungdomar med obesitas grad 2 med komplikationer eller obesitas grad 3 där tidigare behandlingsinsatser på BUMM-nivå (ett år med minst sex besök) inklusive kontakt med dietist och fysioterapeut, inte givit önskad effekt eller där det föreligger samsjuklighet eller andra försvårande omständigheter. Rikscentrum Barnobesitas bedriver teambaserad vård med en hög grad av samverkan med andra instanser inklusive elevhälsans medicinska insats och den kommunala socialtjänsten. Ungdomar med obesitas och diabetes typ 2 har vanligen sjukvårdskontakter på både barndiabetesmottagningen på Karolinska Huddinge eller på Sachsska barnsjukhuset (se nedan) och Rikscentrum Barnobesitas. Vid leverpåverkan sker ofta vården i samverkan med barnleverläkare. På samma sätt kan samverkan sökas med ungdomsgynekologer vid menstruationsrubbningar. För barn med psykisk ohälsa eller psykiatrisk samsjuklighet kan samverkan ske med första linjens psykiatri eller barnpsykiatrin (BUP).
Ungdomar som bedöms blir aktuella för obesitaskirurgi före 18 års ålder utreds på Rikscentrum Barnobesitas i samarbete med Svensk interdisciplinär samrådsgrupp för ungdomar (SISU-obesitas).
Sachsska barnsjukhuset
Sachsska barnsjukhuset strävar efter att år 2025 återta uppdraget som högspecialiserad enhet för att behandla obesitas på samma vårdnivå som Rikscentrum Barnobesitas. Sachsska barnsjukhuset kan också samverka med ungdomsenheten och diabetesmottagningen på Sachsska barnsjukhuset.
Centrum för obesitas
Centrum för obesitas tar emot ungdomar som fyllt 16 år. I Region Stockholm utreder Centrum för obesitas de patienter som önskar genomgå obesitaskirurgi före 25 års ålder med både ett preoperativt och postoperativt program. Patienter 16–18 år med följdsjukdomar som hypertoni eller diabetes typ 2 behöver också ha fortsatt kontakt med BUMM eller barndiabetsmottagningen.
Uppföljning
(inklusive vårdnivå)
Uppföljning av behandling med obesitas sker med hjälp av kvalitetsregistret Barnobesitasregistret i Sverige (Boris), och indikatorer för insatsområdet barnövervikt och obesitas, se RPO Barns och ungdomars hälsas mål- och insatsplan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Kombinerad levnadsvanebehandling (KLB) ska registreras med tre KVÅ-koder för de tre komponenter som ingår i KLB, d.v.s kost, fysisk aktivitet, stöd till beteendeförändring.
KVÅ-koder
Kombinerad levnadsvanebehandling: åtgärdskoder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer | |
---|---|
Kost | KVÅ-koder |
Nutritionsbehandling, individuellt anpassad kost | DV051 |
Nutritionsbehandling, lågkaloridieter | DV054 |
Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor | DV143 |
Fysisk aktivitet | |
Fysisk aktivitet Rådgivande samtal om fysisk aktivitet | DV132 |
Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet | DV133 |
Skriftlig ordination av fysisk aktivitet - FaR | DV200 |
Gruppträning | QV012 |
Stöd till beteendeförändring | |
Stöd till beteendeförändring, Systematisk psykologisk behandling, annan | DU009 |
Systematisk psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) | DU011 |
Systematiskt stödjande samtal | DU113 |
Motiverande samtal | DU118 |
Stöd för viktminskning | QE009 |
Kontakt
Annika Janson, Rikscentrum Barnobesitas, Karolinska Universitetssjukhuset
Referenser
- Nationella riktlinjer för vård vid obesitas – Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer 2023
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Socialstyrelsen)
- Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177 för vårdpersonal)
- Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Socialstyrelsen)
- Barnhälsovårdens nationella program
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Rikshandboken-BHV)
- Vägledning för elevhälsan
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Kunskapsguiden)
- Ek A, Lewis Chamberlain K, Sorjonen K, med flera. A Parent Treatment Program for Preschoolers With Obesity: A Randomized Controlled Trial. Pediatrics. 2019 Aug;144(2):e20183457.
- Ansvarsfördelning gällande föräldrastöd
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Vårdgivarguiden)