Migrän

Bakgrund

Definition

Migrän är en ärftlig sjukdom som hör till de primära huvudvärkssyndromen.
Migrän hos barn kännetecknas av en kortare duration och inte alltid en så typisk lokalisation som hos vuxna. Små barn kan ha episodiska symtom som buksmärtor, yrsel, cykliska kräkningar, paroxysmal torticollis [1]. Fram till puberteten är förekomsten densamma hos pojkar och flickor.

Hos vuxna/tonåringar karaktäriseras attacken av halvsidig, pulserad huvudvärk och pågår utan behandling i timmar upp till tre dygn. Hos cirka en femtedel av vuxna föregås huvudvärksanfallet av aura [2].

Migrän och spänningshuvudvärk kan förekomma hos en och samma individ.

Epidemiologi

Prevalensen hos barn i 4–5 års åldern är ca 4 % och i skolåldern ca 11 % [2]. Episodisk migrän kan gå över till kronisk migrän. Detta definieras som minst tre månader med fler än 15 huvudvärksdagar per månad varav minst 8 med migränkaraktär.

Etiologi

Migrän är ärftligt. Fråga alltid efter hereditet. Den exakta genetiska avvikelsen är okänd för de flesta former av migrän.

Riskfaktorer och triggande faktorer

  • Livsstilsfaktorer
  • Oregelbunden sömn och matintag
  • Överanvändning av anfallskuperande läkemedel
  • Stressfaktorer
  • Efter puberteten hormonella faktorer

Målgrupp, omfattning/avgränsning

  • Vårdcentral
  • Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
  • Primärvårdsrehabilitering (PVR)
  • Elevhälsa
  • Specialistvård sjukhus
  • Barnakutmottagning

Vårdnivå

vårdnivå

Vårdcentral

 

 

 

 

 

 

 

  • Barn upptill 6 år, remiss till BUMM.
  • Barn och ungdomar från 6 år där diagnos ställs på anamnes och status som
    svarar på första linjens behandling.
  • Insättning av behandling med triptan hos barn och ungdomar från 12 år.
  • Förebyggande behandling hos barn och ungdomar från 12 år, gärna i samråd
    med specialist inom barn- och ungdomsmedicin.

Barn- och
ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

 

 

 

 

 

  • Misstänkt migrän hos barn under 6 år (oftast mer atypiska symtom,
    episodiska syndrom).
  • Barn under 12 år med behov av triptan.
  • Behov av profylax för barn under 12 år.
  • Förekomst av samsjuklighet som kan försvåra bedömning.
  • Påverkar skolgång.

Specialistvård sjukhus

 

  • Astrid Lindgren barnsjukhus – Huddinge/Solna
  • Sachsska barnsjukhuset
  • Visby lasarett
  • Barn/ungdom oavsett ålder där diagnos är oklar, behandlingssvar otillfredsställande, eller där det finns samsjuklighet inom psykiatri eller neuropsykiatri med behov av särskilt team (läkare, sjuksköterska,
    fysioterapeut, psykolog/kurator).
  • Behov av annan förebyggande behandling än betablockerare (t.ex.
    topiramat, amitriptylin).
  • Samverkan med vuxenneurolog vid svårbehandlad migrän hos
    ungdom.

 

Barnakutmottagning

 

  • Astrid Lindgren barnsjukhus – Huddinge/Solna
  • Sachsska barnsjukhuset
  • Visby lasarett
  • Huvudvärk med neurologiska bortfallssymtom som inte förklaras
    av migränaura, aurasymtom mer än 1 timme, migränanfall mer än
    72 timmar trots behandling.

 

 

 

 

 

 

Utredning

Migrän är en klinisk diagnos som baseras på anamnes och klinisk undersökning. Andra orsaker till huvudvärken bör beaktas och vid behov utredas.
Symtomen varierar beroende på ålder och är mindre tydliga hos småbarn än hos vuxna. Migrändurationen är kortare än hos vuxna, och ett typiskt migränanfall varar sällan längre än cirka 4 timmar [3, 4]. Barn med migrän har en ökad benägenhet att få åksjuka [4].

Symtom hos små barn kan visa sig som:

  • blekhet,
  • illamående
  • magont
  • cykliska kräkningar
  • yrsel
  • irritabilitet
  • vilja gå till mörkt rum och sova.

Episodiska syndrom som yttrar sig som bukbesvär, debuterar vanligen i 2–3 års åldern
och kan vara associerade med migrän. Anfallen har en plötslig debut med start nattetid
eller tidig morgon och varar 1–10 dagar. Symtomlindring av sömn. Uteslut allvarlig
differentialdiagnos. Bukmigrän är en uteslutningsdiagnos.

Barn från skolåldern kan ofta beskriva huvudvärken som att de har ont i pannan. Huvudvärken är då ofta bilateral frontal. Barn kan uttrycka känslighet för ljud och/eller ljus.

Många barn med migrän har också spänningshuvudvärk men den kliniska bilden
skiljer sig.

Fråga efter p-pilleranvändning hos flickor efter menarche. En något ökad risk för cerebral infarkt föreligger hos yngre kvinnor med migrän med aura, särskilt om de röker och använder östrogeninnehållande p-piller [5].

Neurologisk undersökning ska utfalla normal.

A) Utred med neuroradiologi vid

  • Morgonhuvudvärk och kräkningar eller occipitalt lokaliserad huvudvärk ska radiologisk undersökning initieras skyndsamt
  • Huvudvärk som tydligt ändrat karaktär
  • Ihållande torticollis (mer än två veckor)
  • Epileptiska anfall
  • Bristande tillväxt

B) Överväg EEG vid

  • Atypisk migränaura,
  • Medvetandeförlust
  • Andra symtom som kan tyda på bakomliggande epilepsi.

Behandling

För läkemedelsdoseringar, se ePed Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. [9].

I. Anfallsbehandling

Anfallsbehandling, barn och ungdomar [7-8].

A) Icke-farmakologisk behandling

I samband med akuta attacker bör barnet erbjudas möjlighet till vila i mörkt rum. Det är viktigt att tidigt diskutera betydelsen av livsstilsvanor, som regelbunden mat och sömn [6].

Uppföljning kring följsamheten genomförs företrädesvis av sjuksköterska. Det är viktigt att elevhälsan informeras om barnets migrändiagnos och att omhändertagande bör ske i samverkan mellan hem, sjukvård och elevhälsan.

Elevhälsan kan bidra med anpassningsåtgärder och följa upp levnadsråd för att minska undvikbar sjukfrånvaro.

Samtycke till informationsutbyte krävs från patient/vårdnadshavare.

B) Läkemedelsbehandling

Steg 1:

  • Paracetamol
  • Naproxen
  • Ibuprofen
  • Ondansetron (kan adderas tillsammans med paracetamol, naproxen och ibuprofen)

Steg 2:

  • Triptaner

I första hand nasal zolmitriptan spray för snabb smärtlindring, godkänt från 12 års ålder. Nässpray med zolmitriptan tolereras erfarenhetsmässigt bättre än nässpray med sumatriptan på grund av smaken. Kan förskrivas off label till barn under 12 år av barnläkare med kunskap i barn och ungdomsneurologi/specialist i barn och ungdomsneurologi.

II. Förebyggande behandling

A) Icke farmakologisk behandling

Se över levnadsvanor och försöka få till stånd beteendeförändringar hos barn med återkommande migränattacker. Det är viktigt att barnet/ungdomen och vårdnadshavaren har kunskaper om migrän och vikten av att påverka livsstilsfaktorer.

B) Farmakologisk behandling

Steg 1:

  • Beta-blockerare

Den kliniska erfarenheten av profylaktisk läkemedelsbehandling med beta-blockerare till barn och ungdomar är stor, även om evidensen är sparsam p.g.a. brist på adekvata studier. [10-11]. Använd i första hand propranololhydroklorid om patienten har 2–4 migränanfall per månad, förändringar i livsstilsfaktorer inte har kunnat påverka och det är otillräcklig effekt av anfallsbehandling och/eller frekvent skolfrånvaro relaterad till migrän.

Utvärdering var tredje till sjätte månad initialt, kan glesas ut. Målet med förebyggande behandling är att uppnå minst 50 procents reduktion av antalet anfall och huvudvärksdagbok Pdf, 98.8 kB, öppnas i nytt fönster. krävs för att följa effekten. Barn under 12 år remitteras till barnläkare.

Behandling för barn över 12 år kan med fördel initieras på vårdcentral efter noggrann anamnes och kroppsundersökning.

Steg 2:

  • Amitryptilin, topiramat, valproat

Behandling ska ske i samråd med barnneurolog eller hos barnneurolog.

Steg 3:

  • CGRP-antagonister och onabotulinumtoxin A

Behandling ska ske i samråd med barnneurolog/vuxenneurolog specialiserad på huvudvärk. Behandling med CGRP-antagonister är endast indicerad för ungdomar som haft sin tillväxtspurt då det kan finnas risk att behandlingen kan påverka längdtillväxten.

Uppföljning

Vårdcentral, BUMM

Initialt efter diagnossättning uppföljning efter tre månader. Använd huvudvärksdagbok Pdf, 98.8 kB, öppnas i nytt fönster..
Profylaxbehandling efter ytterligare tre månader.

I övrigt efter ovan beskrivning av vårdnivå.

  1. Abu-Arafeh, I. and A.A. Gelfand, The childhood migraine syndrome. Nat Rev Neurol, 2021
  2. Manzoni, G.C. and L.J. Stovner, Epidemiology of headache. Handb Clin Neurol, 2010. 97: p. 3- 22
  3. Society, C.C.o.T.I.H. The International Classification of Headache Disorders 3rd edition Part I: The primary headaches. 2021 [cited 2021 28 Maj]; Available from: https://ichd-3.org/1- migraine/
  4. Youssef, P.E. and K.J. Mack, Episodic and chronic migraine in children. Dev Med Child Neurol, 2020. 62(1): p. 34-41.
  5. Champaloux S.W., et al. Use of combined hormonal contraceptives among women with migraines and risk of ischemic stroke. Am J Obstet Gynecol. 2017. 216(5): p. 489.e1-489.e7.41. Derry, S. and R.A. Moore, Paracetamol (acetaminophen) with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults. Cochrane Database Syst Rev, 2013. 2013(4): p. Cd008040.
  6. Varkey E. Huvudvärk och Migrän hos barn och unga,Migrän och huvudvärksföreningen i Västra Götalands län, 2022, ISBN 978-01-519-9701-8
  7. Oskoui M. et al. Practice guideline update summary: Acute treatment of migraine in children and adolescents: Report of the Guideline Development, Dissemination, and Implementation Subcommittee of the American Academy of Neurology and the American Headache Society. Neurology 2019. 93(11): p. 487-499.
  8. Barbantia P, Grazzic L, Egeoa G. Pharmacotherapy for acute migraines in children and adolescents. Expert Opin Pharmacother. 2019. 20(4): p. 455-463
  9. Eped
  10. Locher C. , et al., Efficacy, Safety, and Acceptability of Pharmacologic Treatments for Pediatric Migraine Prophylaxis: A Systematic Review and Network Meta-analysis. JAMA Pediatr. 2020. 174(4): p. 341-349.
  11. Oskoui M., et al., Practice guideline update summary: Pharmacologic treatment for pediatric migraine prevention: Report of the Guideline Development, Dissemination, and Implementation Subcommittee of the American Academy of Neurology and the American Headache Society. Neurology. 2019. 93(11): p. 500-509.

Om innehållet

Publicerat: 2 februari 2024

Författare: Katarina Wide, tidigare ordförande i arbetsgruppen för Nationella riktlinjer för migrän för vuxna och barn och ungdomar.

Godkänd av: Regionalt programområde (RPO) Barn och ungdomars hälsa, Stockholm-Gotland

Till toppen