Checklista på BVC för barn som nyligen kommit till Region Stockholm

Alla barn som bor i Region Stockholm erbjuds BVC-kontakt och uppföljning enligt det regionala barnhälsovårdsprogrammet utifrån ålder och behov. För fördjupning om adoption se Rikshandboken: Adoption Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tolk

Enligt förvaltningslagen har alla som behöver rätt till tolk vid möten med samhällets institutioner, inklusive barnavårdscentraler.

Tolkförmedlingarna i Region Stockholm försöker att anlita auktoriserade tolkar med medicinsk vidareutbildning. Dessa har verifierade goda kunskaper i medicinskt språkbruk på såväl svenska som sitt tolkspråk. Alla tolkar har tystnadsplikt och ska enligt tolketiken inta en neutral position och uppträda lugnt även i pressade situationer.

Checklista

Här följer rekommendationer för omhändertagande på BVC av barn som nyligen kommit till Sverige:

Ta reda på vilket/vilka språk som familjen/barnet talar. Beställ tolk. Boka ett hembesök eller en tid på BVC beroende på omständigheterna och barnens ålder. Avsett generöst med tid. Hembesök rekommenderas i första hand.

Ta reda på om barnet har ett LMA kort, EU kort eller räknas som tillståndslös. Om barnet är anhöriginvandrad uppmanas familjen att skyndsamt ansöka om personnummer och bli folkbokförd via skatteverket.

Beskriv vad barnhälsovårdens ansvar är och när och hur de kan kontakta BVC.

  1. Anamnes
    Komplettera journalen med de uppgifter som skulle ha funnits om barnet fötts i Sverige.
    • Ta reda på i vilken miljö familjen vistats i under resan till Sverige.
    • Hur mår barnet och de andra i familjen (allmäntillstånd).
    • När var sista hälsoundersökningen eller senaste kontakten med sjukvården? Har barnet genomgått någon typ av nyföddhetsscreening med blodprov, hörseltest, samt senare syn/hörseltest?
    • Fråga om förlossning, födelsevikt, psykomotorisk utveckling - anges med M, meddelad färdighet, syn/hörsel, infektioner/barnsjukdomar inklusive tuberkulosanamnes, andra tidigare/nuvarande sjukdomar, ärftliga sjukdomar. Förälderns ursprung, utbildning, yrke och språk i hemlandet.
  2. Tillväxtbedömning
    • Längd och vikt kontrolleras och barnens tillväxt under första levnadsåret samt gamla tillväxtkurvor efterfrågas.
  3. Somatisk undersökning
    • Allmäntillstånd, nutritionellt status, psykomotorisk utvecklingsbedömning, hud, tandstatus (remiss folktandvården vid behov). Syn, hörsel (för barn under 4 år skriv remiss till hörselklinik), tal kontrolleras.
    • För barn som uppvisar symptom på kronisk sjukdom är det bra att ha i åtanke att sjukdomar som ingår i nyföddhetsscreening varierar mellan olika länder och att barnet därför kanske inte har testats för alla sjukdomar som ingår i det svenska PKU-provet
  4. Hälsoundersökning
    • Barn som behöver hälsoundersökning, och inte genomfört det, erbjuds remiss till barnläkarmottagning alt. en av de vårdcentraler som har avtal med landstinget och genomför hälsoundersökningar. Barn som inte är asylsökande eller tillståndslösa remitteras till en av fem SLSO-bundna vårdcentraler som genomför hälsoundersökning (Fittja, Skärholmen, Valsta, Rissne, Rinkeby VC).
    • PKU-prov ingår i hälsoundersökningen för förskolebarn.
  5. Läkarbesök på BVC, gärna som teambesök med somatiskt status och allmän bedömning av hälsa och utveckling
  6. Vaccinationsstatus
    Fråga om genomförda vaccinationer, fråga alltid om de har något vaccinationsdokument. Dokumentera svaren noggrant. För barn som nyligen kommit till Sverige är ett gott vaccinationsskydd särskilt viktigt att se över.
    • Tidigare vaccinationer bör helst verifieras med skriftliga vaccinationsdokument från hemlandet. Saknas sådana får man göra en rimlighetsbedömning utifrån de uppgifter föräldrarna lämnat. Olika länders vaccinationsprogram och täckningsgrad kan inhämtas från WHO databas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
    • Hepatit B-serologi (anti-HBs) ingår i hälsoundersökning och kan användas för att identifiera om barnet har immunitet. Eftersom hepatit B ofta ingår i ett fem- eller sexvalent vaccin kan den även indikera om övriga vaccin givits.
    • Serologiundersökning med syftet att avgöra vaccinationsstatus kan i de flesta fall avstås genom en god anamnes. Serologin visar endast om det finns antikroppar och kan därför inte användas för att avgöra antalet doser som barnet fått. Serologiundersökning av tetanus- eller difteriantikroppar ska endast utföras om de är avgörande för vaccinationsordinationen.
    • Vid osäkerhet kring MPR-vaccination rekommenderas att en extrados erbjuds istället för serologi.

Vilka vaccin ska ingå i kompletteringen?

Efter att barnets vaccinationsstatus har bedömts är nästa steg att identifiera vilka vaccin som behöver kompletteras. Folkhälsomyndighetens riktlinjer Vaccination av barn och ungdomar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. rekommenderas i första hand som stöd för komplettering av vaccinationsschemat. Vaccinationer är frivilliga oberoende av ursprungsland och vaccinationsstatus.

BCG-vaccin och PPD-test

  • Screening för tuberkulos ingår i hälsoundersökningen för barn med ursprung från land med hög risk för tuberkulos (incidens >100/ 100 000).
  • De flesta barn som migrerat från högriskländer för tuberkulos är idag BCG-vaccinerade. Säkraste sättet att avgöra om barnet vaccinerats med BCG-vaccin är närvaro av BCG-ärr på vänster överarm eller att vaccinationen är dokumenterad. Övriga ledtrådar är
    1. anamnestisk uppgift om spruta vid födseln (kan också vara K-vitamin eller Hepatit B vaccin),
    2. WHO:s vaccinationsschema för aktuellt land,
    3. positivt PPD-test (läs mer om PPD-test under länken nedan). Notera att frånvaro av ett BCG-ärr och ett negativt PPD-test inte utesluter tidigare BCG-vaccination.
  • Barn som inte fått BCG-vaccination och har ursprung i land med ökad risk för tuberkulos (enligt FoHM), bör PPD-testas inför vaccination. BCG-vaccination avstås vid PPD >0mm. Revaccination av tidigare vaccinerade barn innebär ökad risk för lokala reaktioner vid instickstället.

Läs mer

Viktig kort information till familjen

  • Informera familjen om deras rättigheter till hälso- och sjukvård och barnhälsovård samt tandvård.
  • Informera om att alla i den asylsökande familjen har rätt till en hälsoundersökning. Gäller även tillståndslösa och kvotflyktingar.
  • Informera om att asylsökande barn och barn som är här till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer har rätt till förskola på samma sätt som folkbokförda barn. Det innefattar också att barn som fyllt tre år ska erbjudas avgiftsfri förskola, så kallad allmän förskola, av den kommun som de bor i.
  • Informera om att barnet har rätt till öppna förskolan under förskoleåren och skola från 6 års ålder.

Kontakt

Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta manusförfattare Jeanette Björnell, vårdutvecklare:

Om innehållet

Uppdaterad: 29 april 2022

Faktagranskare: Sahar Nejat, Barnhälsovårdsenheten

Till toppen