AKS och bröstsmärta - allmänt

Indelning av AKS

Akuta koronara syndrom (AKS) omfattar tillstånd som förorsakas av plötsligt försämrat blodflöde i hjärtats kranskärl och därigenom uppkommen ischemi inom försörjningsområdet i hjärtmuskeln. Den underliggande orsaken är oftast en bristning i ett aterosklerotiskt plack (plackruptur eller plackerosion) med trombpålagring, som även kan ge upphov till embolier, och ibland samtidig spasm.

AKS omfattar akut hjärtinfarkt (STEMI och NSTEMI), instabil angina pectoris och plötslig död. Följande indelning är praktiskt användbar för val av behandling och bedömning av prognos:

ST-höjningsinfarkt (STEMI)

EKG visar nytillkommen ischemisk ST-höjning (för circumflexaområdet kan elektroderna ibland behöva flyttas till ryggen, V7-V9, för att visualisera "ST höjningarna"). Orsakas av trombotisk ocklusion, vanligen efter plackruptur. Leder obehandlad till relativt utbredd hjärtmuskelskada.

Icke-ST-höjnings AKS

EKG visar ofta ST-sänkning och/eller T-vågsinversion (förändringarna kan fluktuera). Normalt EKG förekommer. Tillståndet orsakas av temporär eller bestående trombotisk ocklusion, trombotisk tät stenos eller tromb med perifer emboli. Slutdiagnos icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) eller instabil angina pectoris (IAP) beror på nivå av biokemiska hjärtskademarkörer.

Plötslig död

Fatal arytmi som orsakar hjärtstopp, ofta med symtom som indikerar ischemisk hjärtsjukdom tillsammans med ny ST-höjning, nytt grenblock på EKG, bevis för tromb i kranskärl vid koronarangiografi och/eller obduktion där döden inträffar innan blodprover hunnit kontrolleras eller innan hjärtskademarkörer hunnit stiga.

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta

Hjärtinfarkt

Bröstsmärta eller obehag i bröstet, vanligtvis debut av smärta, tryck eller tyngdkänsla retrosternalt med duration mer än 15 minuter som kan stråla ut till en eller båda armarna, hals och/eller käke. Dyspné, kallsvettighet, illamående eller synkope i samband med insjuknande stärker misstanke. Ibland föregånget av lättväckt bröstsmärta som ökat i intensitet senaste dagarna. Enbart symtom från andra kroppsdelar t.ex. rygg eller buk förekommer men är sällsynt.

Angina pectoris

Symtom som vid hjärtinfarkt men med generellt sett lägre intensitet och kortare duration. Symtomen debuterar oftast vid ansträngning men kan även förekomma i vila.

Hjärtsvikt

Dyspné är dominerande symtom. Beskrivs ibland som bröstsmärta, som kan vara svår att skilja från infarktsmärta.

Hypertoni

Vid markerad blodtrycksstegring kan symtom som hjärtklappning, tryckkänsla i bröstet samt dyspné uppträda. På EKG kan ST-T-förändringar förekomma.

Perikardit

I regel intensiv bröstmärta relaterad till andning och kroppsläge. Förvärras ofta i liggande. Ofta föregånget av infektionssymtom.

Lungemboli

Dyspné är dominerande symtom. Bröstsmärta med plötslig eller smygande debut med tryckkänsla av måttlig intensitet. Andningskorrelerad smärta orsakad av lunginfarkt/pleurit är relativt vanligt.

Aortadissektion

Plötsligt insjuknande med kraftig, skarp thoraxsmärta, ofta med utstrålning till rygg eller buk, allmänpåverkan och i vissa fall tecken på fokal ischemi.

Andra möjliga diagnoser

Myalgi

Vanligtvis andnings- och rörelsekorrelerade smärtor. Distinkt palpationsömhet motsvarande muskulatur inom thorax, särskilt pectoralis eller intercostalmuskulatur. Symtomen är ofta utlösta av fysisk aktivitet, långvarigt statiskt arbete eller virusinfektion.

Pleurit

Distinkt andningskorrelerad thoraxsmärta, oftast ensidig.

Pneumothorax

Plötsligt påkommen andningskorrelerad thoraxsmärta kombinerat med dyspné. Debuterar ibland efter hostattack. Nedsatta andningsljud över drabbad sida.

Reflux

I regel lindrigare retrosternal smärta än vid hjärtinfarkt men kan ha samma utbredning, dock ej utstrålning mot armar. Relation till födointag samt ökade besvär nattetid och i liggande. I status noteras ofta ömhet i epigastriet.

Rhizopati

Smärtor/domningar som strålar ut från nacke/rygg mot ena armen eller sidan. Patienten är ofta immobiliserad och smärtan är rörelsekorrelerad. Kan orsakas av diskbråck/spinal stenos.

Kostokondrit (Tietzes syndrom)

Palpationsömhet över broskben och fogar, costa 2-4 på grund av inflammation. Observera att dessa symtom även kan ses hos patienter med hjärtinfarkt.

Om innehållet

Uppdaterad: Februari 2022
Faktagranskad: Februari 2022
Faktagranskare: Mattias Törnerud och Helge Brandberg, Danderyds sjukhus

Till toppen