Regionalt fysioterapeutiskt vårdprogram för nydebuterad hjärtsvikt

Utifrån att det tagits fram ett nationellt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för patienter med nydebuterad eller nyupptäckt hjärtsvikt, där fysioterapeutiska åtgärder är en av delarna, så syftar denna riktlinje till att förtydliga dessa åtgärder och på så sätt möjliggöra ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i vården samt minska antalet sjukhusinläggningar.

Vårdförloppet heter Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp hjärtsvikt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177 för vårdpersonal) och är godkänt av Nationellt programområde hjärt- och kärlsjukdomar 2024-05-30.

Motivering till insatsområdet är: ”Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med dålig prognos och utgör den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Cirka hälften av patienter med hjärtsvikt dör inom fem år och många får inte tillgång till lindrande och livräddande behandling.”

Det fysioterapeutiska målvärdet är att 80% av patienter med hjärtsvikt (LVEF <50%) inom 90 dagar ska ha genomfört ett individuellt besök till fysioterapeut inom specialiserad hjärtrehabilitering för bedömning med pre-exercise screening, inkluderat test av fysisk kapacitet och förskrivning av individuellt anpassat träningsprogram inom hjärtrehabiliteringen.

Bakgrund

Hjärtsvikt betyder att hjärtat inte pumpar så mycket blod som kroppen behöver. Hjärtsvikt kan yttra sig som för låga blodflöden ut från hjärtat eller som förhöjda fyllnadstryck. Det kan också vara en kombination av dessa problem. Hjärtsvikt är behandlingsbart men underbehandling är vanligt.

Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är viktig komponent inom behandlingen för patienter med hjärtsvikt och kan minska sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt, förbättra arbetskapacitet, förbättra muskelfunktion, minska neurohormonell aktivering, förbättra symtombild och öka livskvalitet. Fysisk träning kan utföras på ett säkert sätt även hos patienter som har implanterbar device (CRT-D/P alternativt ICD). Under de första veckorna efter implantation ska armrörelser till ytterläge samt tunga lyft undvikas. Avvakta första kontroll på arytmimottagningen cirka 6 veckor efter implantation innan träning påbörjas. Pre-exercise screening är av vikt för att bedöma hjärtfrekvens-respons under aktivitet.

Enligt European Society of Cardiology's (ESC) riktlinjer för fysisk träning (2020), rekommenderas både patienter med nedsatt och med bevarad pumpförmåga att delta i fysisk träning inom hjärtrehabilitering för att förbättra fysisk kapacitet och livskvalitet. Fysisk träning är en evidensbaserad behandling som minskar risken för återinläggning på sjukhus, förbättrar livskvalitet och förbättrar fysisk kapacitet vid hjärtsvikt.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2018 ges följande rekommendation: ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering”. Här definieras fysisk träning inom hjärtrehabiliteringen som ”fysisk träning (konditions- och styrketräning) som är regelbunden, individanpassad och utformad av fysioterapeut med tillräcklig erfarenhet och kompetens inom specialiserad öppenvård inom hjärtrehabilitering”.

Målsättning

  • Bibehållen/förbättrad fysisk kapacitet
  • Reducerade symtom på hjärtsvikt
  • Förbättrad livskvalitet
  • Att patienten får verktyg att kunna träna självständigt och livslångt
  • Uppfyllelse av patientens personliga mål med träning

Individuella besök med pre-exercise screening

En individuell bedömning görs för att kunna göra en rehabiliteringsplan och påbörja lämplig träning.

Efter 3–6 månader görs en uppföljning med samma tester som före träningsperioden samt rekommendation om fortsatt träning.

Exempel på utvärderingsinstrument

Skattning av fysisk aktivitetsnivå:

  • Frändin/Grimby aktivitetsskala
  • Haskells frågor om fysisk aktivitet och träning
  • Skattning av självupplevd fysisk kapacitet enligt VAS-skalan
  • Aktivitetsminuter

Test av fysisk prestationsförmåga:

  • Symtombegränsat cykeltest enligt WHO-protokollet
  • 6-minuters gångtest

Muskelfunktionstest:

  • 30/60 sek Chair Stands test
  • Dynamisk axelflexion
  • Tåhävningstest

Självskattade svårigheter att utföra aktiviteter:

  • Patient Specific Functional Scale (PSFS)

Skattning av nuvarande hälsotillstånd:

  • EQ5D5L

Skattning av livskvalitet:

  • VAS-skalan

Övriga åtgärder:

  • Råd kring fysisk aktivitet och träning
  • Målformulering
  • Individuell plan för träning
  • Träningsdagbok

Rekommendationer för träning

Fysisk träning bör enbart erbjudas de patienter som är klinisk stabila och där läkemedelsbehandlingen för hjärtsvikten är optimerad. Träning för dessa patienter är säker och högt rekommenderad.

Aerob fysisk aktivitet/konditionsträning

Aerob fysisk träning rekommenderas för patienter med stabil hjärtsvikt:

  • Frekvens: 3-7 ggr/v.
  • Intensitet: 40-80% av VO2peak
  • Duration: 20-60 min/tillfälle
  • Träningsform: Kontinuerligt eller intervall

Styrketräning/motståndsträning

Styrketräning/motståndsträning rekommenderas som komplement till aerob träning och/eller som inledande träning när aerob träning ej tolereras:

  • Frekvens: 2-3 ggr/vecka
  • Intensitet: Borg RPE <15 (40-60% av 1RM)
  • Duration: 10-15 rep, minst 1 set av 8-10 övningar för över- och underkropp

Inspiratorisk muskelträning

Inspiratorisk muskelträning påverkar VO2 peak, andfåddhet och muskelstyrka och bör inledningsvis rekommenderas till de allra mest dekonditionerade patienterna:

  • Frekvens: Dagligen
  • Intensitet: 60% av maximalt inandningstryck
  • Duration: 15-30 min, 10-12 veckor

Kontraindikationer

Patienten bör ej ha uttalad hypotension eller hypertension i vila eller vid träning, ej ha instabil hjärtsjukdom (t.ex. ischemisk sjukdom, tät aortastenos, allvarlig arytmi), ej ha obstruktiv hypertrof kardiomyopati, ej vara dekompenserad i sin hjärtsvikt, och inte heller ha svår/suboptimerad lungsjukdom.

Åtgärdskoder

  • PD009: Konditionstest/bedömning av tolerans för fysisk ansträngning
  • PG003: Muskelfunktionstest
  • QD016: Träning av fysisk prestationsförmåga
  • QG003: Muskelträning
  • DV133: Kvalificerat rådgivande samtal
  • XV001: Bassängträning
  • QV012: Gruppträning
  • GD003: Intyg, omfattande
  • ZV204, ZV205 eller ZV211: Tidskoder

  1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – Stöd för styrning och ledning. www.socialstyrelsen.se, juni 2018;2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. Leggio M, Fusco A, Loreti C, et al. Effects of exercise training in heart failure with preserved ejection fraction: an updated systematic literature review. Heart Fail Rev. Aug 9 2019
  3. Long L, et al. Exercise-based cardiac rehabilitation for adults with heart failure. Cochrane Database Syst Rev. Jan 29 2019;1:CD003331
  4. Mandic S, Tymchak W, Kim D, et al. Effects of aerobic or aerobic and resistance training on cardiorespiratory and skeletal muscle function in heart failure: a randomized controlled pilot trial. Clin Rehabil. 2009;23(3):207-16
  5. Piccini J et al. JACC Heart Fail. 2013 April 1; 1(2): 142–148. doi:10.1016/j.jchf.2013.01.005
  6. Taylor L et al. Practical guidelines for exercise prescription in patients with chronic heart failure. Heart Failure Reviews. Hämtad från: https://doi.org/10.1007/s10741-023-10310-9 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  7. Pelliccia A, et al. 2020 ESC Guidelines on sports cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease. Eur Heart J. 2020 Aug 29: ehaa605
  8. Borland M, Schaufelberger M, Cider Å. FYSS-kapitel Hjärtsvikt. 2016 [citerad 16 juni 2021]. Hämtad från: Kronisk-hjärtsvikt.pdf (fyss.se)
  9. Sadek Z, Salami A, Joumaa WH, Awada C, Ahmaidi S, Ramadan W. Best mode of inspiratory muscle training in heart failure patients: a systematic review and meta-analysis. Eur J Prev Cardiol 2018; 25:1691_1701
  10. Frändin K, Grimby G. Assessment of physical activity, fitness and performance in 76-year-olds. Scand J Med Sci Sports. 1994;4:41-6