Prevguiden

Välkommen till Specialistmottagningarnas prevguide!

Kom ihåg att Prevguiden också finns med i Sesamappen som kan laddas ner till smartphone och platta. (Ladda ner "klinikappen" och fyll i sesam).

Prevguiden vänder sig framför allt till barnmorskor på ungdomsmottagningar för vägledning inom preventivmedelsrådgivning.

Då generika till tidigare välkända preparatnamn ökar alltmer anges genomgående namnet på substanserna.

Allmänna principer vid preventivmedelsrådgivning

Att ungdomen gör ett eget val är viktigt, därför bör i princip alla som söker för preventivmedelsrådgivning få information om alla metoder. Vägled ungdomen att välja metod efter önskade sidoeffekter såsom minskad acne, menstruationssmärtor, PMS eller menstruations­blödning.

Long Acting Reversible Contraception (LARC) är oftast att föredra på grund av den högre säkerheten.

Dokumentera och motivera val av metod, särskilt vid avvikelse från Kloka Listans rekommendationer.

Rutiner vid preventivmedelsförskrivning

Anamnes

Anamnesen rekommenderas innehålla:

  • Social situation, familjesituation, skola, jobb, boende, eventuell partner
  • Riskutsatthet för våld, hot och sexuellt tvång. Erfarenhet av sex mot ersättning
  • Gynekologisk anamnes – tidigare graviditeter, menstruationer, menarche, blödningsmönster, smärta
  • Tidigare preventivmedel - positiva och negativa erfarenheter
  • Sexualanamnes: sexuell praktik, med vem eller vilka
  • Sjukdomar tidigare/nuvarande: trombos, hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, koagulationssjukdom, migrän med aura, inflammatorisk tarmsjukdom, hyperlipidemi, epilepsi, leversjukdom, SLE, diabetes, cancer, porfyri, hiv, psykisk sjukdom framför allt depression
  • Hereditet för venös tromboembolism (VTE), hjärt-kärlsjukdom inklusive stroke hos förstagradssläktingar
  • Aktuella mediciner
  • Allergier, speciellt läkemedelsallergier
  • Levnadsvanor: rökning, alkohol, andra droger, kost och motion

Anamnesen ska journalföras samt uppdateras vid upprepad förskrivning

Status

Vid förskrivning av kombinerande metoder ska längd, vikt samt BT noteras och journalföras. Erbjud gynekologisk undersökning liksom provtagning för STI. En första gynekologisk undersökning som är bekräftande och sker i lugn och ro skapar förutsättningar för en trygg och bra upplevelse.

Bedömning

Dokumentera vilken information ungdomen fått och val av preven­tivmetod. Ange orsak till avsteg från rekommendationer från Kloka Listan samt planerad uppföljning. Vid val av kombinerade metoder ska det stå att information angående VTE givits.

Förskrivning till personer under 15 år

Förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år sker optimalt i samråd med vårdnadshavare. Detta är inte alltid möjligt, det är då viktigt att man på mottagningen har diskuterat vilka rutiner som ska finnas och att de finns dokumenterade och är kända av all personal.

Ofta används begreppet ”mognadsbedömning”, det finns dock inte någon vedertagen definition på kriterier som ska uppfyllas för att kallas ”mogen”. Som alternativ till mognadsbedömning kan begreppet förmåga användas.

Vid förskrivning av preventivmedel bör flera förmågor beaktas:

  • förmåga att förstå och ta till sig information
  • förmåga att lämna en tillförlitlig anamnes
  • förmåga att söka hjälp vid behov

Då en person under 15 år söker för preventivmedelsrådgivning bör en bedömning göras om det finns misstanke att ungdomen far illa. Något generellt antagande att detta är fallet vid sexuellt umgänge kan i normalfallet inte göras om båda är nära 15-årsgränsen.

P-metoder

Hormonspiral

Inför förskrivning/ insättning

  • Uteslut graviditet
  • Informera om förväntat blödningsmönster. Informera om att förpackningen är stor
  • Ta klamydia- och gonorréprov. Om ingen STI-misstanke föreligger kan spiralen sättas utan att provsvar inväntas
  • Misstanke om bakteriell vaginos ska utredas och behandlas
  • Rekommendera analgetika inför insättning (NSAID+ paracetamol, under förutsättning att ungdomen tål dessa preparat)
  • Hormonspiral kan sättas in när som helst under menscykeln om graviditet kan uteslutas
  • Om den sätts in efter dag 7 i menscykeln ska kompletterande skydd användas i en vecka
  • LOT-nummer på spiralen ska dokumenteras i journalen

Kontraindikationer

  • Graviditet
  • Odiagnostiserad blödning
  • Pågående genital infektion
  • Sondmått <6 eller >10 (hänvisa till gynekolog)
  • Pågående leversjukdom
  • Pågående eller tidigare bröstcancer

Relativa kontraindikationer

  • Svår acne
  • Kronisk leversjukdom (ASAT och ALAT ska kontrolleras och gynekolog konsulteras)

Att tänka på

    • Risken för infektioner är något ökad de första 20 dagarna efter spiralinsättning. Det finns dock inga belägg för att särskilda förhållningsregler under denna tid minskar risken för infektion.
    • Om graviditet upptäcks ska spiralen omedelbart tas ut
    • Vid infektion kan spiralen i regel sitta kvar, ungdomen hänvisas omgående till gynekolog för bedömning och eventuell behandling
    • Om spiraltrådarna inte kan ses vid undersökning ska ungdomen hänvisas till mottagning där spiralläge kan kontrolleras med ultraljud
    • Om spiralen tas ut inom fem dagar efter samlag finns risk för graviditet
    • Hormonspiralsanvändare får generellt minskad blödningsmängd och mindre dysmenorré
    • En majoritet av spiralanvändarna har ovulation, 85 % (Mirena) respektive 95-100 % (Jaydess och Kyleena)

    Kopparspiral

    Inför förskrivning/ insättning

    • Uteslut graviditet
    • Informera om förväntat blödningsmönster
    • Ta klamydia- och gonorréprov. Om ingen STI-misstanke föreligger kan spiralen sättas utan att provsvar inväntas
    • Misstanke om bakteriell vaginos ska utredas och behandlas
    • Rekommendera analgetika inför insättning (NSAID + paracetamol, under förutsättning att ungdomen tål dessa preparat)
    • Kopparspiral kan sättas in när som helst under menscykeln om graviditet kan uteslutas

    Kontraindikationer

    • Graviditet
    • Odiagnostiserad blödning
    • Pågående obehandlad genital infektion
    • Sondmått <6 eller >10 (hänvisa till gynekolog)

    Relativa kontraindikationer

    • Riklig menstruation
    • Svår dysmenorré

    Att tänka på

    • Risken för infektion är något ökad de första 20 dagarna efter spiralin-sättning. Det finns dock inga belägg för att särskilda förhållningsregler under denna tid minskar risken för infektion
    • Blödningsmängden ökar med i genomsnitt 55 procent
    • Ibuprofen och tranexamsyra kan rekommenderas mot riklig blödning
    • Om graviditet upptäcks ska spiralen omedelbart tas ut
    • Vid infektion kan spiralen i regel sitta kvar, ungdomen hänvisas omgående till gynekolog för bedömning och eventuell behandling
    • Om spiralen tas ut inom fem dagar efter samlag finns risk för graviditet
    • Om spiraltrådarna inte kan ses vid undersökning ska ungdomen hänvisas till mottagning där spiralläge kan kontrolleras med ultraljud
    • Vid vissa hjärtsjukdomar kan blodtrycksfall innebära en risk. Dessa personer remitteras till gynmottagning på sjukhus för spiralinsättning
    • Den kan också användas som akut preventivmetod om den sätts in inom 5 dagar efter oskyddat samlag

    Gestagena metoder:

    Hormonspiral

    P-stav

    Inför förskrivning/ insättning

    • Informera om förväntat blödningsmönster, de flesta får ett oregelbundet blödningsmönster de första månaderna, därefter får ca 20% amenorré, 40% regelbundna blödningar och lika många oregelbundna blödningar.
    • Uteslut graviditet och ta vid behov nytt graviditetstest tre veckor efter insättning
    • Insättning av p-stav kräver vana. Skriftliga rutiner bör finnas på mottagningen. Barnmorska med förskrivningsrätt, som genomgått adekvat utbildning, har rätt att sätta in och ta ut p-stav för antikonception. Följ nog anvisningar för insättning/ uttag av p-stav
    • Medicinskt ansvarig på mottagningen beslutar om bedövningsmetod inför insättning/uttag. Om EMLA-plåster används kan det med fördel sättas på två timmar innan
    • LOT-nummer dokumenteras i journalen.

    Kontraindikationer

    • Pågående bröstcancer eller tidigare bröstcancer
    • Leversjukdom
    • Porfyri

    Relativa kontraindikationer

    • Svår acne

    Vid uttag

    Om staven bedöms sitta djupt hänvisas ungdomen till gynekologisk mottagning på sjukhus

    Att tänka på

    • P-stav minskar mensvärk och blödningsmängd
    • Humörpåverkan bör följas upp hos ungdomar med tidigare depressiva tillstånd
    • Ofarliga ovarialcystor kan ses vid användning av gestagena metoder
    • P-stav är tillsammans med hormonspiral de preventivmetoder som ger bäst högst skydd mot graviditet

    Mellanpiller

    Det finns två sorters mellanpiller, dels desogestrel 75ug, som tas kontinuerligt, dels drosperinon 4mg som tas i 24/4 regim. Desogestrel har funnits länge på marknaden och ingår i högkostnadsskyddet och ungdomsrabatten. Drosperinon kom ut på svenska marknaden februari 2020 och ingår än så länge ej i högkostnadsskyddet. Drosperinon har på grund av det planerade tablettuppehållet några dagar mindre ”oplanerad blödning” jämfört med desogestrel. Eventuella andra fördelar är inte studerat.

    Inför förskrivning

    • Informera om förväntat blödningsmönster, de flesta får ett oregelbundet blödningsmönster de första månaderna, därefter har ca 20% amenorré, 40% regelbundna blödningar och lika många oregelbundna blödningar.
    • Glömskemarginalen är 12 timmar, det vill säga max 36 timmar mellan två piller

    Kontraindikationer

    • Pågående bröstcancer eller tidigare bröstcancer
    • Pågående leversjukdom
    • Porfyri

    Relativa kontraindikationer

    • Svår acne
    • Kronisk leversjukdom

    Att tänka på

    • Mellanpiller minskar mensvärk och blödningsmängd
    • Humörpåverkan bör följas upp hos ungdomar med tidigare depressiva tillstånd
    • Ofarliga ovarialcystor kan ses vid användning av gestagena metoder

    Minipiller

    Inför förskrivning

    • Informera om förväntat blödningsmönster (blödningsmönstret varierar, 8-10 % blir amenorroiska)
    • Graviditets¬skyddet är lägre med minipiller jämfört med andra hormonella metoder och rekommenderas inte som förstahandsmetod till unga kvinnor
    • Lågdoserade gestagener är inte lämpligt för kvinnor med BMI ≥30 på grund av sämre effektivitet
    • Glömskemarginalen är 3 timmar, det vill säga max 27 timmar mellan två piller

    Kontraindikationer

    • Bröstcancer, pågående eller tidigare
    • Pågånde leversjukdom
    • Porfyri

    Relativa kontraindikationer

    • Svår acne
    • Kronisk leversjukdom

    Att tänka på

    Ovulationshämning sker i ca 40-70% beroende på vilket minipiller som väljs. Då ovulation inte hämmas i alla cykler anses skyddet mot extrauterin graviditet vara lägre än med andra preventiv¬medel

    P-spruta

    Inför förskrivning

    • Höga doser gestagen har en ogynnsam effekt på benmassan och p-spruta rekommenderas därför inte till kvinnor <19 år, då de inte uppnått full benmassa
    • P-sprutan hämmar ovulation och follikelaktivitet hos flertalet användare, vilket leder till att östrogennivåerna blir mycket låga, 25-50 % blir amenorroiska efter ett års användning
    • Rekommenderas inte till kvinnor som önskar återfå sin fertilitet snabbt efter avslutad behandling
    • Vid BMI>35 kan det vara svårt att nå muskelvävnad

    Kontraindikationer

    • Multipla riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom
    • Tidigare ischemisk hjärtkärl-sjukdom, tidigare stroke eller diabetes med kärlkomplikation
    • Pågående bröstcancer eller tidigare bröstcancer
    • Pågående leversjukdom
    • Porfyri
    • Egen VTE, venös tromboemboli.

    Relativa kontraindikationer

    • Svår acne
    • Kronisk leversjukdom

    Kombinerade metoder

    Inför förskrivning

    Kontrollera BT och BMI.

    Om ungdomen har tidigare erfarenhet av oönskade biverkningar kan man styra preparatvalet till ett mer östrogen- eller gestagendominerat preparat, se tabellen nedan. Vissa bieffekter (huvudvärk, illamående) beror på östrogen, andra (blödningsrubbning, humörpåverkan, acne, nedsatt lust, ömma bröst) beror på gestageninnehållet.

    De mest gestagenprofilerade p-pillerna överst och de mest östrogenprofilerade nederst.


    P-piller

    Gestagen

    ug/dag

    Etinylestradiol ug/dag

    Exempel

    Levonotgestrel

    100

    20

    Levesia

    Levonotgestrel

    150

    30

    Neovletta

    Levonotgestrel

    50-75-125

    30-40-30

    Trionetta

    Desogestrel

    150

    20

    Mercilon

    Drosperionon

    3000

    20

    Yaz

    Norgestimat

    250

    35

    Cilest

    Desogestrel

    150

    30

    Desolett

    Drosperionon

    3000

    30

    Yasmin

    Dienogest

    2000

    30

    Dienorette

    (Cyproteronacetat

    2000

    35

    Diane)

    Hormonringen (etonogestrel och etinylestradiol) och p-plåstret (norelgestromin
    och etinylestradiol) räknas som östrogenprofilerade.

    Preparaten Zoely (monofas estradiol och nomegestrolacetat) och Qlaira
    (trefas med estradiol och dienogest) hamnar i mitten av tabellen där
    Qlaira är mer östrogenprofilerat än Zoely.

    Informera om symtom på VTE samt att man ska söka akut vid sådana symtom. Man bör också uppmana ungdomen att berätta om preventivmedelsanvändning om de söker vård.

    Quickstart

    Vid nyförskrivning kan p-piller, p-ring, p-plåster påbörjas när som helst i menscykeln så kallad quick-start. Kompletterande barriärmetod krävs i en vecka vid start senare än första mensdagen. Risken för blödningstrassel ökar vid quickstart men får vägas mot risken för oönskad graviditet.

    Kontraindikationer

    • Egen VTE, venös trmoboemobli, eller artärtrombos
    • Känd koagulationssjukdom som innebär ökad risk för trombos
    • Sjukdom i hjärtat som innebär ökad risk för trombos
    • Hereditet för VTE, venös tromboemboli (föräldrar och syskon)
    • Cerebrovaskulär sjukdom som innebär ökad risk för trombos (stroke, TIA etc.)
    • Hypertoni ≥140/90, gäller även behandlad välinställd hypertoni
    • BMI > 30 om det inte finns medicinsk indikation för behandling
    • SLE
    • Diabetes med kärlkomplikationer
    • Inflammatorisk tarmsjukdom: MorbusCrohn, Ulcerös Colit
    • Malignitet, aktiv eller behandling de senaste 6 mån
    • Bröstcancer
    • Migrän med aura
    • Familjär hyperlipidemi
    • Pågående leversjukdom
    • Akut intermittent porfyri
    • Immobilisering

    Relativa kontraindikationer

    Följande tillstånd innebär ökad risk för hjärtinfarkt och stroke men anses inte enskilt vara kontraindikation för kombinerad preventivmetod. Finns mer än en riskfaktor rekommenderas annat preventivmedel eller konsultation med läkare:

    • Diabetes utan kärlkomplikationer
    • Rökning
    • Reumatoid artrit
    • Kvinnlig förstagradssläkting med arteriell trombossjukdom såsom hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, TIA före 65 års ålder
    • Manlig förstagradssläkting med arteriell trombossjukdom såsom hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, TIA före 55 års ålder

    Att tänka på

    • Alla kombinerade metoder har positiva hälsoeffekter som minskad blödningsmängd, minskad mensvärk, minskad förekomst av funktionella ovarialcystor och minskad risk för vissa cancersjukdomar.
    • Risken för VTE är störst under det första året och allra störst de första tre månaderna. Även efter ett uppehåll i användningen återkommer en förhöjd risk vid omstart med kombinerad hormonell antikonception. Rökning och övervikt ökar risken för VTE. En del studier har visat att vissa gestagener (levonorgestrel, noretisteron och norgestimat) motverkar östrogenets tromboemboliska effekt bättre varför dessa rekommenderas i första hand.
    • Östrogenet ger blodtrycksstegring hos 3-5 % av användarna. Det utvecklas långsamt de första 3-9 månaderna, kontrollera därför BT efter 3-6 månader vid nyförskrivning samt varje eller vartannat år.
    • Kombinerad metod kan påbörjas efter menarche, även om mensen inte är regelbunden.
    • Fetmaopererade kan ha nedsatt absorption av perorala preventivmedel och rekommenderas använda annan administrering.
    • Om BMI går upp över 30 behöver kombinerad metod inte sättas ut direkt, men man bör göra upp en plan om viktnedgång alternativt byte till annan metod alternativt konsultera läkare.
    • Efter förlossning kan kombinerad prevention ges efter 6-8 veckor.
    • Kombinerade metoder används för att behandla dysmenorre, menoragi, endometrios, PMS, acne, menstruell migrän.

    Långcykelanvändning

    Långcykelanvändning innebär att monofasiska tabletter, p-ring eller p-plåster tas längre än 21 dagar innan uppehåll. För vissa passar det bra att få blödning varannan eller var tredje månad, för andra passar det bättre att ha uppehåll när det uppstår en blödning (flexibel långcykel). Ett uppehåll görs då i 4 eller högst 7 dagar för att "släppa fram" blödningen, sedan fortsätter man att ta preparatet i minst 21 dagar.
    P-ring kan vid långcykelanvändning sitta kvar 4 veckor för att sedan bytas.
    Fördelarna med långcykelanvändning är att det är säkrare som preventivmedel. Blödningsmängd och menssmärtor minskar och man slipper bieffekter som uppstår p.g.a. variationer i hormonnivåer t.ex. mensrelaterad migrän och PMS.

    Hormonfria metoder:

    Kopparspiral

    Kondom

    När kondomen används på rätt sätt är den ett effektivt skydd mot både oönskade graviditeter och mot överföring av hiv och STI.

    Kondomer finns i latex eller plast och i olika storlekar. Bredden på kondomer varierar mellan 45 – 69 mm. För att lättast hitta rätt storlek kan man mäta omkretsen på penis vid erektion. Det finns speciella måttband för detta.
    Behövs extra glidmedel ska det vara vatten- eller silikonbaserat. Olja kan förstöra materialet i kondomen.

    Många kondomer (bland annat samtliga RFSU:s kondomer) är fria från animaliskt material och kan användas av veganer. Det finns också kondomer som är rättvisemärkta.

    Användrainstruktion

    • Penis ska vara erigerad när kondomen rullas på.
    • Om förhud finns ska den dras tillbaka.
    • Lägg kondomen på toppen av ollonet, tryck med fingrarna på behållaren samtidigt som kondomen rullas ner för att ingen luft ska komma mellan penis och kondom.
    • När kondomen rullats ända ner, hasa då upp kondomen lite och dra ned den tills det inte finns något mer att rulla ut. Efter utlösning är det viktigt att penis dras ut innan ståndet har lagt sig. Håll runt kondomen vid penisroten, så att kondomen inte glider av.
    • Släng kondomen i soporna. Spola inte ner den i toaletten.

    Vagianal kondom

    Vagianala kondomer (Femidom) är precis som andra kondomer gjorda i latex eller plast och kan användas vid penetrerande sex vid vaginala eller anala samlag, därav namnet. Användarinstruktion finns i förpackningen och korrekt använda är de lika säkra som kondomer.

    Pessar och spermiehämmande medel

    Utprovning rekommenderas för samtliga pessarer.

    Alla pessaranvändare bör informeras om och uppmanas köpa PCA för att ha som "back-up" om man misslyckas med pessaranvändningen.

    Utprovningsringar och pessar samt användningsinstruktion kan beställas via företagens hemsidor (sök på respektive produktnamn Milex, Caya, Femcap). Spermiehämmande gel (Contragel och Caya) kan köpas på internet.

    Slidpessar (Milex, Caya)

    • Silikonkupa som förs in i vagina så att den täcker portio och främre slidväggen.
    • Ska alltid kompletteras med spermiehämmande gel.
    • Provas ut av barnmorska eller läkare.
    • Vid utprovning ska kvinnan få möjlighet att själv både sätta in och ta ut pessar/provring.
    • Kan sättas in när som helst före samlaget och bör sitta kvar minst 6 timmar och max 24 timmar efteråt.
    • Vid upprepade samlag eller om det gått mer än 2 timmar från insättningen ska ytterligare gel appliceras innan samlag.
    • Uppföljning rekommenderas.

    Cervixpessar (FemCap)

    • Placeras direkt på livmodertappen.
    • Ska kompletteras med spermiehämmande gel.
    • Kan sättas in när som helst före samlaget och bör sitta kvar minst 6 timmar och max 48 timmar efteråt.
    • Kan beställas direkt på internet men kvinnan bör bokas till barn-morska för utprovning, information och för att kunna erhålla pessaret gratis.
    • Vid utprovning ska kvinnan få möjlighet att själv både sätta in och ta ut pessaret.
    • Kontrollera att pessaret sitter korrekt över cervix.
    • Utav de tre pessar som finns tillgängliga på marknaden är slidpessaret Milex det som ger bäst skydd mot graviditet.

    Spermiehämmande gel (Contragel grön och Cayagel)

    Den spermiehämmande gelen består av cellulosa som genom sin gelkonsistens skapar en barriär. De har också ett lågt ph som minskar spermiernas rörlighet. De är vattenbaserade och kan användas till alla sorters pessar och kondomer.

    P-appar och P-dator

    Det finns flera olika p-datorer och p-appar på marknaden. P-datorn och p-appen bygger på principen att identifiera fertila dagar t.ex. genom mätning av morgontemperaturen, notera blödningar och/eller ägglossningstest med urinprov. Dessa metoder ställer stora krav på noggrannhet. Kan användas dels för att förhindra graviditet och dels för att beräkna lämpligaste tid att kunna bli gravid.

    P-appenNaturalCycles innebär att kvinnan matar in data såsom kroppstemperatur tagen med termometer med två decimaler dagligen samt blödningsdagar med eventuellt tillägg av ägglossningstest. Med hjälp av en algoritm räknas förväntad tidpunkt för ägglossning ut. Fertila dagar ger röd dag och icke fertila grön dag. Vid regelbundna menstruationer tar det tre månader för NaturalCykles att lära känna ungdomens menscykel och då beräknas andelen gröna dagar till 70 %.

    Kondom ska användas vid samlag på röda dagar. Vid oregelbundna menstruationer och/eller vid ett oregelbundet leverne blir det fler röda dagar. Tillverkaren av NaturalCykles avråder kvinnor < 18 år att använda metoden.

    Naturliga metoder

    Naturlig familjeplanering innebär att samlag undviks under de fertila dagarna i menscykeln, det vill säga fem dagar före till och med dagen efter ägglossningen. Ägglossning inträffar oftast 14 +/- 2 dagar före nästa mens. Spermierna lever upp till fem dygn och ägget är befrukt-ningsdugligt under ett dygn.

    Metoden att fastställa ägglossning kan förbättras genom till exempel regelbunden temperaturmätning (efter ovulationen stiger morgontemperaturen 0,2-0,5 grader) och användning av ägglossningstest och/eller Billingmetoden som innebär att kvinnan lär sig att undersöka sitt cervixsekret och känna igen de naturliga variationerna. Billingmetoden kan tillämpas även vid oregelbundna menstruationer.

    Ett sammanlagd Pearl Index för naturliga metoder har uppskattats till 24.

    Akut antikonception

    Akut antikonception används efter oskyddat samlag eller efter misslyckad preventivmedelsanvändning.

    Kopparspiral

    Kopparspiral är den mest effektiva metoden och bör i första hand uppmuntras att använda. Den blir dessutom ett fortsatt effektivt preventivmedel. En kopparspiral är effektiv upp till 5 dygn efter samlaget och har en effektivitet på 99%.

    Akut p-piller

    Akut p-piller verkar genom att skjuta upp (eller hämma) ägglossning och effekten är beroende på när i menscykeln det tas. Uliprestalacetat (UPA) är effektivt en längre tid innan ägglossning och har en effektivitet på 85% om man räknar ihop alla tider i menscykeln. UPA är effektivt upp till 120 timmar (5 dygn) efter samlag. Läkemedel som höjer pH i magsäcken minskar effekten av UPA.

    Levonorgestrel (LNG) har en effektivitet på 69% utslaget på hela menscykeln. Effekten avtar kraftigt efter 72-96 timmar.

    Akut p-piller kan upprepas efter 24 timmar, man ska använda samma typ av akut p-piller om man upprepar dosen under samma menscykeleftersom preparaten motverkar varandras effekt.

    Vid glömda tabletter/plåster/ring

    Eftersom UPA och gestagener motverkar varandra ska LNG användas i första hand.

    Vid långcykelanvändning

    Efter att ha använt ett kombinerat preventivmedel mer än 21 dagar behöver man inte komplettera med akutprevention eftersom man då har skydd i upp t.o.m. 7 dagar utan hormon. Är det mindre än 3 veckor sedan man hade sitt 4 dagars uppehåll bör man använda akutprevention med LNG.

    Preventivmedel efter akut antikonception

    Alla preventivmetoder kan påbörjas direkt efter intag av LNG. Barriär¬metod används tills det är effektivt, 7 dagar. Efter UPA ska man vänta 5 dagar med hormonell metod för att inte minska effekten av UPA. Efter att man börjat ska barriärmetod användas till den påbörjade metoden blir effektiv, 7 dagar.

    Pearl Index

    Pearl Index (graviditeter per 100 kvinnoår) för olika metoder vid perfekt användning. Dessutom anges andel graviditeter (%) under första året vid ”typisk” användning, såsom estimerats från uppgifter till national SurveillanceofFamilyGrowth i USA (modifierat från Trussel, 2011)

     

    Metod

     


    Pearl Index vid

    perfekt användning

    Andel (%) kvinnor med oplanerad graviditet under första året vid
    "typisk" användning

    Ingen metod

    85

    85

    Manlig sterilisering

    0,10

    0,15

    Kvinnlig sterilisering

    0,5

    0,5

    Hormonspiral 52,0 mg

    0,16

    0,16

    Hormonspiral 19,5 mg

    0,29

    0,29

    Hormonspiral 13,5 mg

    0,33

    0,33

    Kopparspiral (>300 mm)

    0,6

    0,8

    Kombinerade p-piller

    0,3

    9

    P-plåster

    0,3

    9

    P-ring

    0,3

    9

    P-spruta

    0,2

    6

    P-stav

    0,05

    0,05

    Mellanpiller (gestagen)

    0,3

    9

    Minipiller (gestagen)

    1,1

    >9

    Pessar och spermiedödande gel

    6

    12

    Spermicider

    18

    40

    Malig kondom

    2

    18

    Avbrutet samlag

    4

    22

    Naturlig familjeplanering

    3-5

    24

    Hänvisa till gynekolog

    • Vid sjukdom eller fortlöpande medicinering där preventivmedel påverkar eller påverkas av sjukdomen eller medicineringen.
    • Vid mensrubbning, om oligomenorre eller amenorre mer än sex månader eller täta/långdragna blödningar mer än sex månader.
    • Vid förskrivning av hormonellt preparat på annan indikation än antikonception.
    • BMI över 30 vid önskemål om kombinerade metoder.

    Man bör i dessa fall journalföra läkarkonsultationen även om ungdo­men inte träffat läkaren. Det ska framgå vem som ska förskriva preven­tivmedel framöver, ofta räcker det med en första läkarkonsultation.

    Om innehållet

    Faktagranskare: Karin Willstrand, Specialistcentrum Sexuell hälsa

    Uppdaterad: November 2020

    Till toppen