Appendicit
Uppdaterat
Anamnes
Framförallt efter 4 års ålder. Kan ha mycket snabbare insjuknande än hos vuxna. Smärtvandring är vanligt. Matleda, illamående och kräkningar. Om >3 dygns anamnes, betänk appendicitabscess.
Status
Inte nödvändigtvis peritonit. Initialt beskedligt bukstatus utan défence. I övrigt positiva appendicittester: smärta över McBurneys punkt, Rovsings tecken, psoastecken, obturatortecken och hopptest (hopp på höger ben smärtar höger fossa). Initialt subfebrilitet. Sällan högfebrilitet utan att ett korrelerande tydligt bukstatus föreligger.
Lab, röntgen etc
Beskedligt förhöjda CRP och LPK, delvis pga typiskt kort anamnes, tidigt ses enbart en LPK-stegring. Urinsticka med ev. spår av leukocyter, och erytrocyter om appendix ligger an mot uretär eller urinblåsa. Ultraljud verifierar diagnosen och utgör viktig del i utredningen vid klinisk misstanke. DT vid lång anamnes (≥5 dygn) för abscessdiagnostik.
Differentialdiagnoser
Lymfadenitis mesenterica: lymfkörtelsvullnad som reaktion på viral infektion, framförallt adenovirus. Ger högre feber i förhållande till ett relativt opåverkat allmäntillstånd. Buken är oftast ”plaskig” vid palpation (det kurrar till när man palperar). Ultraljud påvisar svullna lymfkörtlar kring ileocekalvalvet.
Handläggning
En bedömning av AIR- respektive Alvarado score kan vara av värde.
Preoperativ fasta, smärtlindring och uppvätskning (5% av kroppsvikt i form av Ringer-Acetat på 4 timmar).
Appendektomi är standard. I vana händer laparoskopisk appendektomi för alla åldrar. Konservativ behandling med antibiotika av milda appendiciter utan lokal peritonit, derangerade prover eller febrilitet kan ge jämförbara resultat, men rekommenderas i nuläget inte rutinmässigt utanför randomiserade studier. Diskutera med kirurg/barnkirurg.
Appendicitabscess antibiotikabehandlas. Pga narkosbehovet vid intervention, görs dränage framförallt vid terapisvikt eller stort abscessystem.