Komplikationer till bröstkirurgi
Bakgrund
Operation av bröstcancer innebär partiell/total mastektomi med eller utan lymfkörtel-kirurgi i axillen (sentinel node och/eller axillarutrymning). Vid total mastektomi utförs ibland primär rekonstruktion av bröstet med expanderprotes under bröstmuskeln. Protesen fylls med ca 100–150 ml koksalt i samband med operationen och fylls sedan på med jämna intervall.
De vanligaste komplikationerna till bröstkirurgi under den första postoperativa perioden är blödning, infektion och serombildning. Vid dessa komplikationer bör patienten om möjligt handläggas av opererande enhet (mån–fre), övrig tid på akutmottagning.
På patienter med bröstprotes får punktion aldrig utföras på akutmottagningen utan hjälp av ultraljud på grund av risken för protesskada (poängtera på remissen att patienten har protes).
Blödning
Ansamling av blod i bröstet eller i armhålan kan uppstå trots noggrann hemostas. Oftast rör det sig om en liten mängd blod som likvifieras och resorberas av kroppen efter någon eller några veckors konservativ behandling. Måttlig blödning som leder till lokala symtom i bröstet eller i armhålan kan behandlas genom uttömning av blodet, antingen via punktion med en grov kanyl eller via debridering av operationsärret.
Rådgör med erfaren kirurg. Vid behov kan sårkaviteten spolas med koksalt via kateter. I sällsynta fall är blödningen stor och patienten behöver läggas in för utrymning av hematomet på operation.
Serom
Ansamling av serös sårvätska. Vanligast i axillen efter lymfkörtelutrymning, men förekommer ibland under hudlambåerna efter mastektomin. Seromet uppstår några dagar efter dränaget avlägsnats. Serom betraktas snarare som bieffekt av kirurgi än komplikation. Alla patienter har inte kliniska symtom. Serom utan lokala symtom behöver inte åtgärdas. Uppmana patienten att ta kontakt med opererande klinik för bedömning och eventuell tappning med hjälp av punktionsnål. Tappning på akut-mottagning under jourtid kan bli aktuellt om kraftig smärta eller misstanke om infektion. Detta måste då ske under sterila förhållanden. Stick med intramuskulär nål i lägsta punkten av västkeansamlingen och töm vätskan, vägledning med bedside-ultraljud vb. Vid tecken på begynnande infektion tas odling och patienten förses med antibiotika enligt nedan.
Sårinfektion
Klassiska tecken på sårinfektion är värmeökning, svullnad, rodnad, smärta och ett vätskande operationssår. Hudpatogener (stafylokocker, streptokocker) är den vanligaste etiologin. Ansamling av infekterade hematom förekommer och bör tömmas via operationssnittet (abscess). Rodnad och värmeökning kan avta om serös, oinfekterad vätska dränerats. Frikostighet med antibiotikabehandling vid misstänkt infektion och sätt alltid in vid utbyte av grumlig eller varig vätska eller om patienten har hög feber (odla innan antibiotika). I första hand väljs isoxazolylpenicillin (flukloxacillin, Heracillin) 1 g x 3 i 7 dygn (vid PC-allergi, klindamycin). Behandling kan ske polikliniskt. Allmänpåverkade patienter bör läggas in för intravenös antibiotikabehandling.