Stomiproblem

Bakgrund

Ileo- och kolostomier kan vara permanenta eller tillfälliga

• Permanent eller kontinent ileostomi (Kocks reservoar) betyder som regel att patienten opererat bort kolon och rektum, i de flesta fall på grund av inflammatorisk tarmsjukdom.
• Permanent kolostomi betyder ofta att patienten opererats för rektalcancer (Hartmann).
• Ileostomier är i allmänhet 2–3 cm höga, kolostomier 0–1 cm och kontinenta ileostomier ligger i nivå med huden.
• Både ileo- och kolostomier förekommer som loop-stomier. Dessa är som regel tillfälliga och planerade för nedläggning. Loop-stomi kännetecknas av att man oftast kan se två tarmöppningar och att stomin är lite större.
  

Stomier ger inte sällan upphov till komplikationer och många patienter behöver reopereras.

Obs! Stomipatienter har ofta opererats flera gånger i buken, vilket predisponerar för adherensileus.

Undersökning och utredning

Anamnes, klinisk bild

• Symtom från tarmen som förstoppning (kolostomi), ileus, diarré eller blödning.
• Symtom från stomin som svullnad, synlig blödning i slemhinnan eller att stomin sjunkit in och är svår att bandagera och ger läckage. Striktur och prolaps förekommer vid både kolo- och ileostomi.
• Hudproblem runt stomin, ofta beroende på att bandaget är felaktigt anpassat, till exempel att hålet i plattan är för stort eller att patienten ändrat kroppskonstitution så att bandaget lossnar.
• Bråck i anslutning till stomi (parastomalt bråck) är vanligt och leder ofta till problem med bandageringen.
• Symtom från kontinent ileostomi till exempel svårighet att föra in katetern eller läckage av tarminnehåll från stomin.
  

Status

Patienten undersöks i liggande sedan bandaget tagits av. Problem enligt ovan kan ofta lätt identifieras. Vid misstanke om stopp i stomin, känn med lillfingret eller med en urinkateter i öppningen. Vid misstanke om parastomalt bråck, undersök i stående (kontrollera om bråcket kan provoceras fram med krystning).

Lab, röntgen etc

Stopp i kolostomi och ileostomi kan behöva utredas med DT speciellt vid ileus-symtom. I övrigt vanliga labprover på akutmottagningen med undantag för kontinent ileostomi som inte går att kateterisera (se nedan). Blödning från kolostomi bör föranleda koloskopi i efterförloppet för att utesluta koloncancer.

Handläggning

• Vid misstanke om tunntarms- eller kolonileus (se Ileus). Vid förstoppad kolostomi utan ileusmisstanke, pröva ett Klyx och inled behandling med laktulos i 2–4 dagar. Tarmsymtom ska oftast utredas för att utesluta recidiv av inflammatorisk tarmsjukdom eller cancer.
  Remiss till gastro- eller kirurgmottagning.
• Vid uppenbara fel på själva stomin. Remiss till kirurgmottagning.
• Vid hudproblem eller problem med bandaget. Remiss till stomiterapeut.
• Vid parastomala bråck. Remiss till kirurgmottagning.
• Vid höga stomiflöden. Ev inläggning om allmänpåverkan med dehydrering. I övriga fall empiriskt loperamid (Dimor) 2 mg i tarmreglerande syfte till effekt, maxdos 16 mg/dygn. Börja med 2 mg 2 x 3, 30–60 minuter innan måltid. Ett par dygns per oral vätskerestriktion 1500 ml + Inolaxol 1 x 2 kan tilläggas vid fortsatta problem.
  

Kontinent ileostomi med läckage behöver opereras, remiss till kirurgmottagning. Vid rikligt läckage kan inläggning av kateter tillfälligt underlätta situationen.