Gå till startsidan

Etmoidit

Bakgrund

Etmoidit är en bihåleinflammation som involverar de små bihålorna i silbenet innanför näsroten. Om inflammationen sprider sig till ögonhålan kan ögat och sedermera även synen, på drabbad sida, riskera att skadas. Anatomiskt gränsar dessa bihålor (ethmoidalcellerna) lateralt till orbitan, medialt och inferiort till näskaviteten och superiort till skallbasen och bihålorna i pannan.

Ethmoidalsinus finns vid födseln och utvecklas fram till 15–16-års ålder. Hos barn är väggen mellan orbita och ethmoidalcellerna (lamina papyracea) fortfarande tunn och en infektion i ethmoidalcellerna kan lättare spridas in till orbita (vanligast hos små barn). Hos äldre individer är mediala orbitaväggen inte lika tunn och etmoidit med orbital spridning är därför ovanligare, men det förekommer.

Etmoidit

Etmoidit

Undersökning och utredning

Anamnes, klinisk bild

Typfallet är ett barn som insjuknar med feber, sänkt allmäntillstånd och ensidig rodnad och svullnad medialt vid ögat, se bild Etmoidit. Ofta föregås detta av en övre luftvägsinfektion, såsom förkylning med snuva från aktuell näskavitet.

Status

Lokalstatus påvisar rodnad, svullnad och ömhet medialt vid ena ögat, sk preseptal cellulit. Inspektion av munhåla och svalg: tandstatus, baksnuva? Ögon inspekteras avseende liksidiga ögonrörelser, exoftalmus, visus, färgseende och chemos. Vid främre rinoskopi (efter avsvällning med spray Lidocain-Nafazolin) kan vargata ses i bakre näskaviteten och i meatus media (mellersta näsgången).

Lab

CRP och vita oftast förhöjda. SR ofta också förhöjt. Hög SR påvisar en ökad risk för allvarlig infektion med komplikation. Blododling x 2. Odling från ev vargata, alternativt nasofarynx-odling.

Differentialdiagnoser

  • Dakrocystit
  • Hudinfektion
  • Insektsbett.

Handläggning

Misstänkt etmoidit är inläggningsindikation för utredning (hur långt har infektionen spridit sig?) och behandling med intravenöst antibiotika.

  • Etmoidit utan spridning (=normala ögonrörelser och visus):
  • Inläggning med i.v. antibiotika (se nedan) och observation. Tillståndet vänder ofta efter 1–2 dagar.
  • Vid försämring såsom ökad smärta, nedsatt ögonrörlighet eller tillkomst av exoftalmus, trots iv antibiotika, bör DT göras för att utesluta abscess. Fråga efter subperiostal eller intraorbital abcess.

Etmoidit med misstänkt subperiostal eller orbital abscess:

  • Inläggning med i.v. antibiotika (se nedan).
  • Överväg akut DT i samråd med ÖNH och/eller barnläkare.
  • Vid tydligt påverkad ögonmotorik och/eller visus tas akut kontakt med ÖNH och ev. ögonläkare för snabb, synbevarande kirurgi. Abcessen töms då endoskopiskt via näsan i narkos.
  • Lateral kantotomi/kantolys kan i sällsynta fall bli aktuellt i akut synbevarande syfte.

Antibiotikaval vid etmoidit

Den intravenösa behandlingen bör breddas för att täcka alla tänkbara luftvägs-patogener inkl H. influenzae, konsultera infektion och/eller barnläkare.

  • Barn från 1 mån ålder: cefotaxim 100–150 mg/kg/dygn i.v., fördelat på 3 doser
  • Vuxna och barn från 12 år: cefotaxim 1–3 g x 3–4 i.v.

Om intravenös behandling anses lämplig att bedriva polikliniskt (till exempel permission) kan följande övervägas: barn 5 mån–15 år ges ceftriaxon 50 mg/kg/dygn (högst 2 g) i.v., dosen ges då bara en gång per dygn.

Vid övergång till per oral behandling styrs antibiotikavalet av odlingssvaret, alternativt ges amoxicillin-klavulansyra. Minst 10 dagars behandling. Se Infektionsguiden Länk till annan webbplats. för doseringstips av amoxicillin-klavulansyra till barn.