Amning - förberedelse och amningsstöd i hela vårdkedjan

Vid inskrivning

Ställ reflekterande frågor som föräldrarna kan diskutera med varandra och/eller i grupp:

• Har du några funderingar kring amning idag?
  
• Vad är din erfarenhet av amning?

 Vecka 16

• Identifiera behov av extra amningsstöd genom att ställa följande frågor:
  
  • Vad är dina tankar, känslor och önskemål idag kring amning?
    
  • Vid behov använda sig av NRS/VAS skalan som ett stöd i samtalet
    
• Notera eventuella riskfaktorer att beakta inför kommande amning, till exempel bröstoperationer, levnadsvanor, läkemedel och psykisk ohälsa.
  

Vid behov

• Erbjud stödsamtal för gravida med negativa erfarenheter, negativa tankar/känslor eller ambivalens inför kommande amning (se riktlinje Amning - stödsamtal).
  
• Planera för läkarbesök om den gravida står på läkemedel som kan påverka barnet eller har andra riskfaktorer gällande amning (se ovan).
  
• Efterfråga om det finns något som vården kan hjälpa till med om den gravida uttrycker att hen inte vill eller är mycket tveksam till amning. Forskningen visar att ca 50% ändrar sitt beslut efter att barnet är fött.

Mitten av graviditeten

• Erbjud samtal individuellt eller i grupp kring amning utifrån samtalspaletten pdf, 114.9 kB, öppnas i nytt fönster. som innehåller information och reflektionsfrågor om: amningens hälsoeffekter, hud-mot-hud, första amningen, barnets amningssignaler, hur amningen fungerar, amning första dagarna, jämställdhet och partner-/anhörig stöd. Informationen i samtalspaletten täcker det som bör förmedlas till de blivande föräldrarna enligt basprogrammet gällande amning.

Vid behov

• Erbjud stödsamtal för gravida med negativa erfarenheter, negativa tankar/känslor eller ambivalens inför kommande amning (se riktlinje Amning - stödsamtal).
  
• Vid graviditetsdiabetes samtala om antenatal bröstmjölksstimulering (se riktlinje Diabetes i samband med graviditet).
  

Inför förlossningen

Stäm av

• Förälderns inställning och erfarenheter av amning samt önskemål om amning efter förlossningen (helamma, delamma, vet ej, ej amma)
  
• Eventuell oro inför kommande amning
  
• Eventuella riskfaktorer att beakta (till exempel bröstoperation, levnadsvanor, läkemedel, graviditetsdiabetes och psykisk ohälsa).

Vid behov

• Beakta behov av överföring av information till BVC, se riktlinje Överrapportering BMM till BVC.
  

Postpartumsamtal per telefon/video

Stäm av

• Första tiden med barnet
  
• Hur mår barnet?
  
  • allmäntillstånd/alert
    
  • elimination
    
  • nöjdhet
    
• Hur känns amningen?

Vid behov

• Uppmuntra amning och erbjud amningsstöd vid behov samt tidigt återbesök hos barnmorska.
  
• Hänvisa till BVC eller amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  

Eftervårdsbesök

Stäm av

• Första tiden med barnet.
  
• Hur mår barnet?
  
  • allmäntillstånd/alert
    
  • elimination
    
  • nöjdhet
    
• Hur känns amningen?

Vid behov

• Erbjud en amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster..
  
• Lyssna in föräldrarnas tidigare erfarenheter och erhållna råd.
  
• Erbjud amningsstöd.
  
• Hänvisa till BVC eller amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om ytterligare behov av stöd finns.
  

Dokumentation och överrapportering

Inskrivningen

• Tankar om och tidigare erfarenheter av amning

Vecka 16

• Tankar, känslor och önskemål inför kommande amning
  
• Faktorer att beakta (till exempel bröstoperation, levnadsvanor, läkemedel och psykisk ohälsa).
  
• Behov av extra amningsstöd, och om ja, vilket stöd som erbjuds:
  
  • Stödsamtal på BMM
    
  • Annat stöd t.ex läkarbesök på BMM, remiss till specialistmödravård, amningsmottagning

Mitten av graviditeten

• Amningsinformation enligt basprogrammet given.
  
• Sammanfattning av eventuellt stödsamtalamning:
  
  • Aktuell oro
    
  • Tidigare amningserfarenheter
    
  • Vidtagna åtgärder och planering (till exempel tidig föräldragrupp, remiss till amningsmottagning).
    
• Vid graviditetsdiabetes om information om antenatal bröstmjölksstimulering givits.

Inför förlossningen - sammanfattning

• Sammanfatta förälderns inställning och erfarenheter av amning samt önskemål om amning efter förlossningen (helamma, delamma, vet ej, ej amma)
  
• Eventuell oro
  
• Eventuella riskfaktorer att beakta (till exempel bröstoperationer, levnadsvanor, läkemedel, graviditetsdiabetes och psykisk ohälsa).
  
• Vid graviditetsdiabetes om den gravida har bröstmjölksstimulerat antenatalt.
  
• Hänvisa till eventuell amningsplan som upprättats under graviditeten.
  
• Om eventuell överrapportering utförts.

Postpartumsamtal per telefon/video

• Amning/matning, första tiden med barnet, ev amningsstöd
  
• Planering med uppföljande besök.

Eftervårdsbesök

• Hur amning fungerar och upplevs
  
• Amning: Helammar/delammar/ ammar ej
  
• Eventuellt amningsobservation, information och amningsstöd.
  
• Eventuell hänvisning till annan vårdaktör.

Vid förlossningen

• Förbered föräldrarna på fördelarna med säker oavbruten hud-mot-hudkontakt pdf, 28.8 kB, öppnas i nytt fönster. direkt efter förlossningen.
  
• Initiera säker, ostörd och obruten hud-mot-hudkontakt, se kliniskt kunskapsstöd: Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. mellan i första hand den födande föräldern och barnet, efter födseln.
  
• Undvik att separera föräldrar och barn om det inte är absolut nödvändigt.
• Uppmuntra föräldern att ligga bekvämt halvsittande och placera barnet på mage, mellan brösten med huvudet på bröstkorgen.
  
• Torka av barnet och täck med en torr handduk eller filt men håll ansiktet fritt. Säkerställ att barnets luftvägar är fria.
  
• Informera föräldrarna om vikten av att vara uppmärksam på barnet.
  
• Observera om barnet eller föräldern är påverkade efter förlossningen eller vid eventuell suturering.
  
• Stöd föräldrarna att invänta barnets instinkt och känna igen och följa barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  
• Låt barnet ligga hud-mot-hud tills det har sugit och/eller somnat.
  
• Ge enbart bröstmjölk till nyfödda, såvida det inte finns medicinska indikationer för annat.

Vid behov

• Om barnet inte har sugit under första vakenhetsperioden, informera och uppmuntra om vikten av att tidigt handmjölka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att stimulera bröstmjölksproduktionen och fortsatt hud-mot-hudkontakt.
  
• Om tillmatning är nödvändig av medicinska skäl, börja i första hand med den födandes egen färska bröstmjölk, i andra hand upptinad egen antenatal bröstmjölk. I sista hand används bröstmjölksersättning eller donerad bröstmjölk enligt SOSFS 2008:33 för specifika medicinska behov.
  
• Vid eventuell tillmatning, använd kopp eller sked och undvik nappflaska eller nappar, eftersom dessa kan störa barnets amningssignaler.

Dokumentation och överrapportering

• Använd SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som dokumentationsmall under sökordet amning.
• Dokumentera första amningstillfälle, inklusive tidpunkt:
  • om barnet ej sugit/ammat samt orsak till detta.
    
  • om information om bröstmjölksstimulering är given eller ej.
    
  • om barnet och den födande föräldern har varit separerade, samt orsakerna till separationen.
    
  • om tillmatning skett, om det var med den födandes egen mjölk eller bröstmjölksersättning/formula, samt orsaken till tillmatningen.
    
• Informera föräldrar om var de kan få amningsstöd efter hemgång:
  • BVC
  • BMM
  • amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • SÖS amningscentrum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Antenatal

• Fundera över hur initial obruten hud-mot-hudkontakt för den födande och barn kan möjliggöras.
  
• Planera för kommande samvård.
  

Vid behov

• Stäm av vad föräldrarna känner till om bröstmjölkens effekter pdf, 32.5 kB, öppnas i nytt fönster. och hur mjölkbildningen fungerar. Erbjud både muntlig och skriftlig information.
  
• Erbjud antenatal information samt kolostrum-kit vid risk för att barnet föds för tidigt eller är sjukt. OBS! bröstmjölksstimulering påbörjas först efter att barnet är fött.

Efter födelsen

• Hud-mot-hud och samvård:
  
  • Främja tidig och långvarig hudkontakt utan onödiga avbrott. Väg nyttan mot risken innan eventuell separation.
    
  • Informera om fördelarna med hud-mot-hudkontakt pdf, 28.8 kB, öppnas i nytt fönster. gällande mjölkproduktion, amningsstart och stressreduktion.
    
  • Främja samvård dygnet runt. För att möjliggöra samvård mellan förälder och barn behövs ofta nära samarbete mellan obstetrik, anestesi, operation, intensivvård och neonatalvård, se kliniskt kunskapsstöd: Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
    
  • Vid avbrott eller om annan vårdform krävs, ska alternativa lösningar t.ex andra föräldern övervägas. Nytt ställningstagande för hud-mot-hudkontakt med den födande ska göras fortlöpande.
• Initiera en mjölkproduktion:
  • Stäm av vad föräldrarna känner till om bröstmjölkens effekter pdf, 32.5 kB, öppnas i nytt fönster. och hur mjölkbildningen fungerar. Erbjud både muntlig och skriftlig information. Om information inte varit möjlig att ge antenatalt, ges den så snart det är möjligt efter födseln.
    
  • Informera föräldrarna om att ställningstagande till att ge bröstmjölk kan göras stegvis, från att ge råmjölk/kolostrum de första dagarna till att övergå till amning en kortare eller längre tid.
    
  • Informera och visa hur mjölkproduktionen kan initieras genom bröstmjölksstimulering/urmjölkning om barnet inte har möjlighet att amma initialt.
    
  • Bröstmjölksstimulering kan initieras för hand och/eller med bröstpump. Val av metod kan bero på tid efter födelsen samt förälderns önskemål. En kombination av metoderna kan med fördel användas. Det är viktigt att stämma av vad som känns hanterbart för modern.
    
  • Uppmuntra bröstmjölksstimulering inom de första två timmarna efter födelsen, eller vid behov så snart som möjligt efter det.
    
  • Uppmuntra därefter fortsatt bröstmjölksstimulering ca 8–12 gånger per dygn.
    
  • Främja initiering av en mjölkproduktion som täcker barnets behov över tid genom att erbjuda tidigt och regelbundet laktationsstöd.

Vid behov

Om det inte är möjligt att ge förälderns bröstmjölk av medicinska skäl eller om hen inte önskar amma.

• Om den medicinska orsaken är tillfällig:
  • erbjud information och stöd att initiera och upprätthålla en mjölkproduktion för att underlätta amning när det blir möjligt.
    
  • Stäm av med ansvarig läkare om den bröstmjölk som mjölkats ur kan sparas och ges senare eller om den behöver kasseras.
    
• Om den medicinska orsaken är kvarstående:
  
  • rekommendera naturlig nedläggning av mjölkproduktionen – se amningsnedläggning i vårdprogram bröstkomplikationer i samband med amning Öppnas i nytt fönster..
    
• För de som inte önskar amma:
  
  • erbjud individuellt stöd för annan tillmatningsmetod.
    
  • erbjud stöd för nedläggning av mjölkproduktionen – se amningsnedläggning i vårdprogram bröstkomplikationer i samband med amning Öppnas i nytt fönster..

Under vårdtiden

• Upprätthålla en mjölkproduktion:
  • Främja upprätthållande av en mjölkproduktion som täcker barnets behov över tid genom att erbjuda tidigt och regelbundet laktationsstöd.
  • Informera om betydelsen av fortsatt bröstmjölksstimulering/urmjölkning ca 8–12 gånger per dygn.
• Övergång till amning:
  
  • Vilken tillmatningsmetod som är aktuell bedöms individuellt beroende på barnets medicinska tillstånd och mognadsgrad
    
  • Erbjud barnet smakupplevelser/smakdroppar av bröstmjölk i samband med sondmatning utifrån barnets medicinska stabilitet och mognadsgrad.
    
  • Tröstnapp kan vid behov användas för avslappning, matsmältning och smärtlindring när barnet inte har fri tillgång till bröstet. När barnets tillstånd och mognad tillåter rekommenderas utfasning av napp och att bröstet erbjuds i stället om amning är målet.
    
  • Uppmuntra icke-nutritivt sugande vid bröstet utifrån barnets medicinska stabilitet och mognadsgrad.
    
  • Gör föräldrarna delaktiga i att tolka barnets signaler, ta gärna stöd av FINE/Nidcap
    
  • Erbjud stöd vid övergång mellan tillmatning med sond eller annan tillmatningsmetod och amning
    
  • Använd gärna amningshjulet, bekräfta alla framsteg. Stöd stegvis amningsträning och bekräfta även små framsteg.
    
  • Lyssna in den ammandes upplevelse och utgå från och följ barnets signaler.
    
  • Använd gärna docka och lösbröst för att visa amningsställningar och positioner, undvik handgriplig hjälp.

Vid behov

• Amningsnapp bör inte rutinmässigt användas utan endast efter bedömning och utvärdering.
  
• Vid eventuella bröstkomplikationer hos den ammande föräldern – se vårdprogram för bröstkomplikationer. Remittera till amningsmottagning eller gynekologisk akutmottagning vid behov.

Vid hemgång/inför utskrivning

• Säkerställ att föräldrarna har kunskap om barnets nutritionsplan innan utskrivning. Som stöd i arbetet kan även bilagorna Amningsstödjande vårdplan vid tillmatning pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. och Nedtrappning av bröstmjölksersättning pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. användas.
  
• Erbjud kontakt för återbesök med hemsjukvård, neonatalmottagning eller BVC för fortsatt amningsstöd.
  
• Informera om Amningsmottagningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Amningshjälpen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid behov

• Erbjud bröstpump, sondmaterial och eventuella hjälpmedel
• Erbjud kontakt med Amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dokumentation och överrapportering

• Använd SBAR-mall under sökordet "amning" och dokumentera:
  
  • eventuell separation mellan den födande föräldern och barn
    
  • hud-mot-hudkontakt
    
  • given information
    
  • tidpunkt för första bröstmjölksstimulering
    
  • tillmatningsmetod
    
  • eventuella amningshjälpmedel
    
  • övergång till amning
    
  • amningsstatus
    
• Överrapportera:
  • övergång till amning och eventuellt amningsstatus
    
  • eventuell tillmatning och tillmatningsmetod
    
  • information som givits
    
  • fortsatt planering
    
  • nästa uppföljning
    
• Amningsstatistik (hel eller delvis) till SNQ

Barnets första dygn

• Undvik onödig separation mellan föräldrar och barn. Uppmuntra till fortsatt säker hud-mot-hud-kontakt, se kliniskt kunskapsstöd: Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård Länk till annan webbplats..
  
• Lyssna in föräldrarnas tidigare erfarenheter och erhållna råd.
  
• Bekräfta den födandes förmåga att amma.
  
• Stöd föräldrarna att invänta barnets instinkt och känna igen och följa barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för hunger och mättnad.
  
• Erbjud genomgång av olika amningspositioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och främja bakåtlutad amningsposition.
  
• Ge enbart bröstmjölk till nyfödda om det inte finns medicinska indikationer för annat.
  
• Samtala om:
  
  • vikten av täta amningstillfällen under de första dygnen.
    
  • att användning av napp kan störa amningen.
    
  • partner/anhörigas roll i att stödja amningen och vikten av avlastning.

• Använd gärna samtalspaletten pdf, 114.9 kB, öppnas i nytt fönster. som stöd i samtalen med föräldrarna.
  

• Stäm av amningsstatus pdf, 79.3 kB, öppnas i nytt fönster. och erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för att förebygga amningsproblem och smärta.
  
• Stäm av hur barnet mår (allmäntillstånd/alert, elimination, nöjdhet), hur ofta barnet ammar, hur amningen känns. Erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för att förebygga amningsproblem och smärta.
• Gör en individuell vårdplan baserat på föräldrarnas och barnets förutsättningar.

Vid behov

• Uppmuntra föräldern att mjölka för hand Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller eventuellt med manuell eller elpump om barnet inte visar intresse för amning.
  
• Om tillmatning är nödvändig av medicinska skäl , börja i första hand med den födandes egen färska handmjölkade bröstmjölk, i andra hand upptinad antenatal bröstmjölk om det finns. I sista hand används donerad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning enligt SOSFS 2008:33 för specifika medicinska behov.
  
• Ta stöd av time-out-kortet pdf, 32.8 kB, öppnas i nytt fönster. innan tillmatning sker.
  
• Vid eventuell tillmatning, använd kopp eller sked och undvik nappflaska eller nappar, eftersom dessa kan störa barnets signaler för amning.

Barnets andra dygn

• Undvik onödig separation mellan föräldrar och barn. Uppmuntra till fortsatt säker hud-mot-hud-kontakt.
• Lyssna in föräldrarnas tidigare erfarenheter och erhållna råd.
  
• Bekräfta den födandes förmåga att amma.
  
• Stöd föräldrarna att invänta barnets instinkt och känna igen och följa barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för hunger och mättnad.
  
• Erbjud genomgång av olika amningspositioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och främja bakåtlutad amningsposition.
  
• Ge enbart bröstmjölk till nyfödda om det inte finns medicinska indikationer för annat.
  
• Samtala om:
  ○ vikten av täta amningstillfällen under de första dygnen.
  ○ att mjölkstas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett naturligt och övergående tillstånd vid etableringen av mjölkproduktionen, vanligtvis mellan dag två och fem.
  ○ att användning av napp kan störa amningen.
  ○ partner/anhörigas roll i att stödja amningen och vikten av avlastning.

• Använd gärna samtalspaletten pdf, 114.9 kB, öppnas i nytt fönster. som stöd i samtalen med föräldrarna.
  

• Stäm av amningsstatus pdf, 79.3 kB, öppnas i nytt fönster. och erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för att förebygga amningsproblem och smärta.
  
• Stäm av hur barnet mår (allmäntillstånd/alert, elimination, nöjdhet), hur ofta barnet ammar, hur amningen känns. Erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för att förebygga amningsproblem och smärta.
• Gör en individuell vårdplan baserat på föräldrarnas och barnets förutsättningar.

Vid behov

• Uppmuntra föräldern att mjölka för hand Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller eventuellt med manuell eller elpump om barnet inte visar intresse för amning.
  
• Om tillmatning är nödvändig av medicinska skäl, börja i första hand med den födandes egen färska bröstmjölk, i andra hand upptinad egen antenatal bröstmjölk. I sista hand används bröstmjölksersättning eller donerad bröstmjölk enligt SOSFS 2008:33 för specifika medicinska behov.
• Ta stöd av time-out-kortet pdf, 32.8 kB, öppnas i nytt fönster. innan tillmatning sker.
  
• Vid eventuell tillmatning, använd kopp eller sked och undvik nappflaska eller nappar, eftersom dessa kan störa barnets signaler för amning.
  
• Vid tillmatning gör en vårdplan för nedtrappning av bröstmjölksersättningen pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. om föräldrarna önskar.
  
• Informera om att det är normalt att den ammande föräldern kan känna sig nedstämd i början, ofta på grund av hormonella förändringar. Om känslorna kvarstår, rekommendera kontakt med vårdcentral, BVC eller BMM. Mer information finns på 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Återbesök barnets första vecka

• Uppmuntra till fortsatt säker hud-mot-hud-kontakt.
• Lyssna in föräldrarnas tidigare erfarenheter och erhållna råd.
• Stäm av hur barnet mår (allmäntillstånd/alert, elimination, nöjdhet), hur ofta barnet ammar, hur amningen känns.
• Stödja amning på barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och stärka den ammande förälderns tillit.
• Ge individanpassad information om bröstmjölkens och amningens effekter pdf, 32.5 kB, öppnas i nytt fönster..
• Följ barnets viktutveckling och ge stöd om det behövs.
• Informera om mjölkstas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ett fysiologiskt tillstånd som kan uppkomma när mjölkproduktionen etableras.
• Erbjud fortsatt amningsstöd genom telefonsamtal, videobesök eller ytterligare återbesök. Ge råd för eventuell egenvård av bröst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vid behov

• Erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för att förebygga amningsproblem och smärta.
• Erbjud stöd och gör en amningsstödjande vårdplan pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. vid eventuell nedtrappning av bröstmjölksersättning pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. om föräldrarna önskar.

Dokumentation och överrapportering

Dokumentationen kan variera beroende på om familjen är på kliniken eller hemma.

Barnets första och andra dygn

Dokumentera:

• Om barnet och den födande har varit separerade under fortsatt vård på kliniken.
  
• Om barnet inte ammat, och orsaken till det.
  
• Hur barnet mår och eventuella amningsproblem samt amningsobservation Öppnas i nytt fönster..
  
• Om tillmatning har skett med egen bröstmjölk eller bröstmjölksersättning (orsak, mängd, frekvens).
  
• Använd SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som dokumentationsmall under sökordet amning.
  
• Information om var föräldrarna kan få amningsstöd:
  • BVC
  • Amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • SÖS amningscentrum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Amningshjälpen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Återbesök barnets första vecka

• Dokumentera:
  • Hur barnet mår och eventuella amningsproblem samt amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster..
  • Om tillmatning har skett, orsak, mängd och frekvens.
  • Om information om nedtrappning av bröstmjölksersättning pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. givits samt om amningsstödjande vårdplan pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. upprättats.

Tidigt amningsstöd

Tidigt amningsstöd avser stöd vid hembesök eller första kontakten.

• Överför till barnets BVC-journal relevant information rörande barnet från förlossning/BB:s journal och eventuell muntlig rapport. Ta del av relevant information om barn som vårdats inom neonatalvården.
  
• Följ upp amningen genom att fråga hur den fungerar och upplevs samt vilka råd föräldern/föräldrarna har fått och uppmuntra det som går bra.
  
• Identifiera om barnet tillmatas med bröstmjölksersättning.
  
• Erbjud amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster..
  
• Samtala om:
  • förväntningar på amningen och eventuella tidigare amningserfarenheter.
    
  • hud-mot-hudkontaktens pdf, 28.8 kB, öppnas i nytt fönster. positiva effekt på bröstmjölksproduktion och amning.
    
  • hur olika amningspositioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan underlätta amningen.
    
  • hur barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. förändras med ålder och stöd dem i att förstå och följa dessa.
    
  • hur bröstmjölksproduktionen anpassas efter barnets behov och påverkas av amningsfrekvens.
    
  • att barnets amningsmönster förändras över tid.
    
  • amningens effekter pdf, 32.5 kB, öppnas i nytt fönster. för barnet och den ammande föräldern.
    
  • hur partner och/eller andra närstående kan ge stöd.
    

Vid behov

• Erbjud tät uppföljning för föräldrar som upplever svårigheter efter hemgång från BB.
  
• Vid smärtsam amning eller såriga bröstvårtor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., ge relevanta råd, erbjud uppföljning och utvärdera.
• Om barnet tillmatas med bröstmjölksersättning och föräldern önskar helamma:
  
  • utvärdera BB:s plan och identifiera eventuellt behov av extra stöd.
    
  • skapa i samråd med föräldrarna en amningsstödjande vårdplan pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. för nedtrappning av bröstmjölksersättningen pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster..
    
• Om barnet inte har ammat uppmuntra till omstart genom utökad säker hud mot hudkontakt där barnet får möjlighet att själv få söka sig till bröstet.
  
• Om delamning är aktuellt rekommenderas att amningen är etablerad innan nappflaska och tröstnapp introduceras.
  
• Utvärdera behovet av amningsnapp och ge information om dess användning samt för- och nackdelar som tillfälligt hjälpmedel.
  
• Om barnet matas med flaska informera om hur man flaskmatar i barnets takt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  
• Vid svårigheter kopplade till misstänkt kort tungband görs bedömning enligt Martinellis bedömningsprotokoll, och remittera vid behov till ÖNH.
  
• Informera om möjligheten att få stöd vid komplexa amningsbesvär via en amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Fortsatt amningsstöd

• Observera barnets välbefinnande och eliminering.
  
• Uppmuntra helamning under barnets första sex månader och fortsatt amning tillsammans med lämplig kost så länge föräldrar och barn önskar.
  
• Samtala om
  • hur bröstmjölksproduktionen anpassas efter barnets behov och påverkas av amningsfrekvens.
    
  • hur olika amningspositioner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan underlätta amningen.
    
  • att barnets amningsmönster förändras över tid.
    
  • hur partner och/eller andra närstående kan ge stöd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
    
• Identifiera eventuellt behov av extra stöd vid nedtrappning av bröstmjölksersättningen pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. och upprätta vid behov en amningsstödjande vårdplan pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster..
• Samtala om lyhörd och amningsfrämjande matintroduktion.
  
• Ge information om att bröstmjölk kan täcka en stor del av barnets näringsbehov efter barnets första år samt är en källa till närhet och tröst.
  
• Ge föräldrarna stöd och vägledning inför att amningen ska avslutas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vid behov

• Samtala om risker med nappflaska och napp för att säkerställa att amningen inte påverkas negativt
  
• Ta föräldrars oro kring otillräcklig mjölkproduktion Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på allvar, då detta ofta leder till att amningen avslutas tidigare än planerat.
  
• Om barnet tillmatas med bröstmjölksersättning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och föräldern önskar amma i större utsträckning skapas en amningsstödjande vårdplan pdf, 32 kB, öppnas i nytt fönster. för nedtrappning av bröstmjölksersättningen pdf, 44.3 kB, öppnas i nytt fönster. i samråd med föräldrarna.
  
• Skapa en individuell plan för att hantera amningsutmaningar och bröstkomplikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
  
• Erbjuda tätare besök på BVC för uppföljning och stöd.
  
• Informera om möjligheten att få stöd vid komplexa amningsbesvär via en amningsmottagning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Dokumentation och överrapportering

Dokumentera relevant information om amning och tillmatning för att säkerställa samordnat stöd för familjen.

Dokumentera under sökordet amning i barnets journal för att kunna följa upp vid nästa besök. Första datum för annan kost ska fyllas i när barnet fått annat än bröstmjölk, dvs bröstmjölksersättning även det som givits på BB eller annan kost inklusive smaksensationer. Vid följande åldrar är det extra viktigt att dokumentera amning för att kunna följa amningsstatistiken utifrån Rikshandboken för Barnhälsovårdens riktlinjer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. vid åldrarna; 1 vecka, 2, 4, 6, 8 och 12 månader.

Dokumentera eventuella bröstkomplikationer i den ammandes journal.

Vid besök

• Efterfråga upplevelsen av problemet, tidigare erhållna råd och hur dessa fungerat. Lyssna in den ammande förälderns/föräldrarnas tidigare erfarenheter och inställning till amning.
  
• Beakta både den ammande förälderns fysiska och psykiska hälsa samt barnets välmående.
  
• Stäm av hur barnet mår (allmäntillstånd/alert, elimination, nöjdhet), hur ofta barnet ammar, hur amningen känns. Använd amningsobservation pdf, 46.2 kB, öppnas i nytt fönster. för utvärdering.
• Diagnos Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. vid bröstkomplikationer ställs genom noggrann anamnes.
• Stödja fri amning och stärka den ammande förälderns tillit.
• Informera föräldrarna om barnets amningssignaler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och ge stöd för att hjälpa dem tolka och följa barnets signaler.
• Ge individanpassad information om bröstmjölkens och amningens effekter pdf, 32.5 kB, öppnas i nytt fönster..
• Uppmuntra att återuppta hud-mot-hud-kontakt för att främja amning och minska amnings- och bröstkomplikationer samt öka bröstmjölksproduktionen.
• Rådgivande samtal: betydelsen av vila, dryck, partnerns och omgivningens stöd.
• Gör en individuell bedömning för att ta ställning till lämplig tillmatningsmetod.
• Informera föräldrarna om att tröstnapp bör användas med försiktighet och att barnet ska få suga på bröstet när det är möjligt.
• Fortsatt stöd kan behöva ges under en längre tid. Erbjud uppföljning via telefon, video eller återbesök.

Vid behov

• Viktigt att hitta eventuella påverkansfaktorer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. till bröstkomplikationer så att den/de inte upprepas.
  
• Vid amnings- eller bröstkomplikationer följ regionala vårdprogram.
  
• Ge råd som ökar bröstmjölksproduktionen. Se information om bröstmjölksstimulering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
• Om det finns medicinsk indikation eller av andra skäl finns behov rekommendera bröstmjölkserättning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som tillägg till amning.
  
• Om barnet matas med flaska informera om hur man flaskmatar i barnets takt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
• Om det finns medicinska behov hos kvinnan eller barnet som kräver en högre vårdnivå än amningsmottagningen hänvisa till/konsultera lämplig vårdinstans.

Dokumentation och överrapportering

Dokumentation sker enligt Socialstyrelsens rekommendationer i både den ammandes och barnets journal enligt journalmall, men kortfattat i barnets för att uppmärksamma BVC på att de varit på besök och att de kan be om att få läsa den ammandes journal. Dokumentera under sökordet amning i barnets journal för att kunna följa upp vid nästa besök. Diagnoskoder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. dokumenteras i den ammandes journal vid alla besök. Återkoppla vid behov till relevanta vårdgivare (BVC, BMM, förlossningskliniken).