Anemiscreening och järntillskott

Anemiscreening

• Hb (kapillärt eller venöst) och ferritin kontrolleras i samband med första inskrivningsbesöket på BMM.
  
• Hb kontrolleras därefter i graviditetsvecka 25 och graviditetsvecka 35-36.
• Gravida med känd anemisjukdom innan graviditeten (t.ex. thalassemi, sicklecellanemi, B12-brist) bokas till läkare för information och planering av utvidgad anemiscreening samt bedömning av eventuellt andra kontroller/åtgärder.
  
• Hb kontrolleras i samband med eftervårdsbesök på alla. Planeras flera eftervårdsbesök tas Hb med fördel vid det första besöket och upprepas vid behov.
• Påbörja basal anemiutredning om Hb <110 (om provtagning före vecka 28), respektive Hb <105 (om provtagning efter vecka 28), se Flödesschema anemi pdf, 307.8 kB, öppnas i nytt fönster.

Profylax av järnbristanemi

• För att förebygga uppkomsten av järnbristanemi under graviditet rekommenderas den gravida att börja med receptfria järntabletter (Niferex, Duroferon) när graviditetsillamåendet börjar avta, vanligen kring graviditetsvecka 12.
  
• Dosering avgörs med ledning av Ferritinvärdet som taget vid inskrivningsbesöket, se tabell nedan. Man kan välja att påbörja behandling redan innan provsvar finns och sedan vid behov justera dosen.
  
• Alternativa järnpreparat klassificeras som kosttillskott. De innehåller lägre järndos och är ofta mindre retande på tarmslemhinnan. Om den gravida inte kan använda rekommenderat järn (Niferex, Duroferon) på grund av mycket biverkningar kan alternativa järnpreparat övervägas till kvinnor med normalt Hb och normalt ferritin för att förebygga uppkomst av järnbristanemi.
• SiderAL Forte innehåller 30 mg sucrosomialt järn och 70 mg C-vitamin och har i en mindre randomiserad studie visat jämförbar effekt som traditionella järnpreparat för att förebygga uppkomst av järnbristanemi hos gravida med normala järnförråd i tidig graviditet. Effekten av SiderAl Forte är däremot inte utvärderad vid redan etablerad järnbrist under graviditet och rekommenderas därför inte för behandling av järnbrist.
  
• OBS! Gravida med inflammatorisk tarmsjukdom bör rådfråga sin gastroenterolog innan eventuell profylaxbehandling med järntabletter påbörjas. Om kvinnan avråds från järntabletter görs i samband med läkarbesöket på BMM en planering för intravenös järntillförsel under graviditeten.
  
• De kvinnor som tagit järntillskott under graviditeten rekommenderas att fortsätta fram till eftervårdsbesöket på BMM. Det gäller även om kvinnan erhållit intravenöst järn eller blodtransfusion i samband med förlossningen.

*Påbörja anemiutredning enligt Anemi under graviditet och post partum: Utredning och behandling.

Förhöjda ferritinvärden vid screening (inskrivning)

• Ferritinvärden mellan 150-350 µg/L och normalt Hb kräver ingen ytterligare utredning eller åtgärd under graviditeten. Kan vidimeras av barnmorska.
  
• Ferritinvärden >350 µg/L ska bedömas av läkare och därefter handläggas enligt följande:
  
  • Ferritin 350-500 µg/L och Hb >110 g/L: Remiss skickas till VC för uppföljning post partum.
    
  • Ferritin >500 µg/L bör utredas under graviditeten: Den gravida bokas till läkare för information. Remiss skickas därefter till VC för utredning oavsett Hb-värde.
    
• Vid förhöjt ferritinvärden >150 µg/L och Hb <110 g/L påbörjas basal anemiutredning. Provtagningen kompletteras med CRP eftersom förhöjt ferrtin kan bero på inflammation. Provsvaren ska bedömas av läkare som dokumenterar fortsatt handläggning och uppföljning. Vid förhöjt CRP tas ställning till eventuell vidare utredning med ledning av anamnes och klinisk bild i övrigt. Vid normalt CRP avspeglar ferritinnivåerna goda järnförråd.

Råd rörande järnbehandling, patientinformation

• Ge den gravida muntlig och skriftlig eller digital information.
  
• Upptaget av järn blir störst om det tas på morgonen och på fastande mage. C-vitamin ökar upptaget medan kaffe, te och mjölk försämrar upptaget.
  
• Mediciner som Levaxin eller antacida ska inte tas samtidigt som järntabletter.
  
• Gastrointestinala biverkningar är vanliga och mest uttalade i början av behandlingen.
  
• Illamående som biverkan kan mildras om järnet tas tillsammans med måltid. Vid högre doser av järn, 200 mg/dygn, kan man dela upp dosen och ta en tablett två gånger dagligen.
  
• Vid förstoppningsbesvär kan receptfria bulkmedel (t.ex. Laktulos, Inolaxol, Mocivol) användas. Doseras individuellt för önskad effekt och kan användas under hela graviditeten. Den gravida bör informeras om att bulkmedel bör intas regelbundet varje dag och att det tar några dagar innan man märker av effekten. Adekvat vätskeintag är viktigt. Bulkmedel absorberas inte utan verkar lokalt i tjocktarmen. Genom osmotisk verkan hålls vätska kvar och avföringen blir mjukare. Bulkmedel är inte vanebildande.
  

Patientinformation: Järntillskott under graviditeten pdf, 131.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Bakgrund

• Under graviditet ökar kvinnans järnbehov och de flesta anemier under graviditet beror på järnbrist.
• Låga järn- och blodvärden påverkar kvinnans livskvalité under graviditeten och efter förlossningen.
• Järnbrist med eller utan anemi gör att kvinnans blodvärde efter förlossningen normaliseras långsammare, särskilt om kvinnan blöder rikligt.
  
• Anemi före förlossningen ökar blödningsrisken vid partus och medför ökad risk för blodtransfusioner med risk för komplikationer såsom immunisering, transfusionsreaktioner, smitta och potentiellt ökad trombosrisk.
• Låga järn- och blodvärden ökar risken för post partumdepression.
• Järnbristanemi kan försämra anknytning mellan mor och barn och förkortar amningsperiodens längd.
• Barn födda av kvinnor med järnbrist har ökad risk för järnbrist även långt efter förlossningen. Det är visat att det kan påverka barnets kognitiva utveckling.