Gå till startsidan

EPDS - Stödsamtal vid psykisk ohälsa/utfall på EPDS

Uppdaterat

Syfte

Syftet med stödsamtal är att följa upp den gravidas psykiska mående, erbjuda stöd samt bedöma behov av ytterligare insatser, vårdplanering eller remittering. Samtalet kan också bidra till ökad förståelse för den egna situationen och stärka den gravidas möjlighet att hantera sin situation och ta emot stöd.

Det psykiska och fysiska måendet påverkar varandra. En viktig del av stödet är därför även att uppmärksamma och behandla graviditetsrelaterade besvär såsom illamående, smärta eller järnbrist. Oro inför graviditeten, barnet eller det kommande föräldraskapet kan också bidra till psykisk ohälsa. Stöd hos barnmorskan kan därför även innebära att följa upp oro, bekräfta det som fungerar och stärka tryggheten i graviditeten.

Handläggning

Skapa en lugn och ostörd samtalssituation. Inled med att tydliggöra syftet med samtalet och hur mycket tid som avsatts. Samtalet bör präglas av ett personcentrerat och respektfullt bemötande där den gravida ges möjlighet att beskriva sitt mående och sin situation. MI-tekniker kan användas vid behov.

Undersök om det finns behov av medicinsk bedömning eller uppföljning av fysiska graviditetsrelaterade besvär innan samtalet påbörjas.

Förslag på innehåll i stödsamtal:

  • Kort avstämning av aktuell mående.
  • Återkoppling till EPDS vid behov.
  • Tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa och vad som varit hjälpsamt tidigare Tankar och känslor kring graviditeten, barnet och det kommande föräldraskapet.
  • Hur fungerar eventuell parrelation och hur kan paret stötta varandra i mående och det kommande föräldraskapet?
  • Hur fungerar vardagen avseende exempelvis mat, sömn, familjesituation, arbete och stress?

Socialt stöd och strategier för återhämtning

Avslutning och fortsatt planering

  • Sammanfatta samtalet och stäm av att bilden delas av den gravida.
  • Utforska vad den gravida upplevt som hjälpsamt och vad som kan vara möjligt att prova eller förändra till nästa kontakt.
  • Informera vid behov om möjliga stödinsatser och undersök vilket fortsatt stöd den gravida önskar.
  • Bedöm om ytterligare stödinsatser behövs. Vid behov inhämta information för remiss eller hänvisning.
  • Gör en fortsatt planering tillsammans och boka vid behov tid för ytterligare stödsamtal.

Uppföljning med gravid som avböjt remiss/hänvisning

Om bedömningen är att den gravida behöver mer stöd än vad som kan erbjudas på BMM, men den gravida tackar nej till detta

  • Erbjud extra besök på BMM, om möjlighet finns.
  • Erbjud tid till läkare på BMM.
  • Följ upp mående vid kommande besök.
  • EPDS kan användas på nytt som underlag för samtal och bedömning.
  • Använd konsultation med Malinapsykolog för stöd i bedömning och handläggning.
  • Ärendet kan vid behov även tas upp i tvärprofessionellt samverkansteam.

Bakgrund

Stödsamtal på BMM är en viktig första insats vid psykisk ohälsa under graviditet. Samtal med barnmorska kan upplevas som mer tillgängligt och kan bidra till att fler tar emot stöd i ett tidigt skede. Att bli lyssnad på, mötas med engagemang och få möjlighet att prata med någon utanför det egna sociala nätverket upplevs ofta som hjälpsamt.

Stödsamtal upplevs ofta som hjälpsamt vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa och vid oro relaterat till graviditet, livssituationen och det kommande föräldraskapet. För personer med mer omfattande eller tidigare psykiatrisk problematik kan ytterligare bedömning, behandling eller hänvisning till annan vårdinstans behövas i stället.

Dokumentation

Efter stödsamtal: Dokumentera under sökordet psykosocialt en kort sammanfattning av samtalet och vidare planering.

Vid sammanfattningen: Dokumentera under sökordet riskbedömning förhöjd poäng på EPDS/psykisk ohälsa och eventuella vidtagna åtgärder under graviditeten samt planerade åtgärder postpartum.

  1. Stödjande samtal till nedstämda, nyblivna föräldrar - Rikshandboken i barnhälsovård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  2. McCabe JE, Wickberg B, Deberg J, Davila RC, Segre LS. (2021). Listening Visits for maternal depression: a meta-analysis Archives of Women's Mental Health Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  3. Turner KM, Chew-Graham C, Folkes L, Sharp D (2010). Women's experiences of health visitor delivered listening visits as a treatment for postnatal depression: a qualitative study. Patient Educ Couns.
  4. Wickberg B, Hwang CP (1996). Counselling of postnatal depression: a controlled study on a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders.