EPDS screening

Uppdaterat juni 2026

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är en självskattningsskala som används för screening av psykisk ohälsa (depressiva symtom och ångestsymtom) under graviditet och efter förlossning. Psykisk ohälsa förekommer hos ca 10–15 % av alla gravida och kan påverka graviditet, föräldrablivande, föräldraskap samt barnets utveckling negativt. Ungefär hälften av dem som diagnostiseras med depression efter förlossning har haft symtom redan under graviditeten vilket gör att screening under graviditet möjliggör tidig upptäckt och behandling. EPDS-formuläret används i kombination med utforskande samtal för att identifiera misstänkt depression och oro, vilket möjliggör tidiga stödinsatser. Vid behov kan EPDS även användas för icke-gravid medförälder.

Handläggning

Barnmorskan på BMM ska erbjuda alla gravida att fylla i EPDS i graviditetsvecka 16. Om den gravida avstår från EPDS kan skäl till detta efterfrågas. EPDS kan användas när som helst under graviditeten exempelvis vid sen inskrivning eller på indikation och kan upprepas vid behov. För gravida med annat modersmål än svenska kan EPDS på andra språk användas.

Att fylla i EPDS

Den gravida bör sitta i lugn och ro och får markera de svar som bäst motsvarar hur hon mått senaste 7 dagarna.
Ifyllt formulär utgör underlag för ett kort strukturerat samtal om det psykiska måendet och bedömning av behov av vidare stöd .

Poängsättning och tolkning av EPDS

EPDS består av 10 frågor som poängsätts 0–3. Svar som indikerar välbefinnande ger 0 poäng och mer uttalade symtom ger högre poäng. Svaren kodas i ordningen 3,2,1,0. Vissa frågor (1, 2 och 4) är omvända och kodas 0,1,2,3. För detaljerad kodning se bilaga Kodning av EPDS pdf, 37.9 kB, öppnas i nytt fönster..

Totalpoäng används som stöd i bedömningen tillsammans med det kliniska samtalet.

Följande riktvärden kan användas (svensk cut-off):

0–10 poäng: Ingen ytterligare åtgärd om inga andra tecken på psykisk ohälsa finns. Basprogram följs.
10–12 poäng: Erbjud vid behov stödsamtal på för fördjupad bedömning av psykiskt mående. Se nedan under rubrik Stödsamtal efter utfall på EPDS.
13–15 poäng: Erbjud stödsamtal och/eller remittera till primärvård .
≥ 16 poäng: Misstanke om måttlig till svår depression. Vidare utredning och uppföljning är motiverad.

Vid utfall på fråga 10 ska alltid fördjupande frågor ställas enligt separat rutin, se nedan.

Samtal och bedömning utifrån EPDS

EPDS är ett screeningsinstrument och ger inte diagnos men utgör underlag för strukturerat samtal och bedömning av psykiskt mående samt behov av vidare insatser. Om tiden inte räcker till för fördjupat samtal bör ny tid erbjudas så snart som möjligt för uppföljande stödsamtal.

Inled gärna med en öppen fråga, exempelvis: “Hur kändes det att fylla i formuläret?”

Återkoppla därefter svaren och kontrollera tolkningen tillsammans med den gravida. Detta gäller oavsett poängnivå, exempelvis:

“Jag tolkar dina svar som att du mår bra i stort, stämmer det?”
eller
“Jag tolkar att det finns en del oro och nedstämdhet, stämmer det?”

Frågor att ställa vid höga poäng/tecken på psykisk ohälsa:

Hur länge har du mått så här?
Har du något stöd för detta just nu?
Har du varit deprimerad eller haft ångest tidigare? När var det?
Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?

Låga EPDS-poäng utesluter inte psykisk ohälsa och kan även bero på att den gravida inte velat berätta om sitt mående. Det som framkommer i det kliniska samtalet, snarare än poängsumman, är avgörande för fortsatt handläggning. Vid behov kan psykolog vid Malinamottagning konsulteras.

Svar på fråga 10 som anger att det förekommit tankar på att skada sig själv ska alltid följas upp; be den gravida beskriva närmare. Om det framkommer allvarliga symtom på nedstämdhet med suicid- eller självskadetankar, ta ställning till om akut hänvisning behövs. Som stöd för bedömning kan Suicidstegen pdf, 88.6 kB, öppnas i nytt fönster. användas.

Efterfråga alltid våldsutsatthet vid förhöjd EPDS-poäng eller när psykisk ohälsa framkommer i anamnesen. Våldsutsatta söker ofta vård för symtom som smärta, sömnstörningar, ångest eller nedstämdhet snarare än för våldsutsattheten i sig. Eftersom våldsutsatthet sällan framkommer spontant behöver frågor ställas aktivt, se riktlinje Våld i nära relation.

Gravid med känd psykisk ohälsa

För gravida med pågående behandling för psykisk ohälsa behöver EPDS inte alltid användas. EPDS kan dock erbjudas när som helst under graviditeten för att följa måendet. Kartlägg aktuellt mående, pågående behandling och vårdkontakter inklusive planerad uppföljning. Vid försämrat mående eller gles kontakt kan remiss skickas till behandlande enhet för kännedom.

För mer information om handläggning vid känd psykisk ohälsa, se riktlinje Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum.

EPDS på andra språk och användning av tolk

I första hand används validerade översättningar av EPDS från Rikshandboken för BHV, där aktuella cut-off-värden framgår (observera att dessa kan variera mellan språk). I andra hand icke-validerade översättningar användas. EPDS är framtaget för att identifiera postpartumdepression varför det på vissa språk är formulerat för postpartumperioden. Det kan då behöva förklaras att det även gäller gravida.

Vid behov ska språktolk användas för att möjliggöra EPDS-samtal. Samtalet ska följa formulärets innehåll och fokusera på den gravidas psykiska mående.

Hänvisning

Vårdcentral/första linjens psykiatri (läkare/kurator/psykolog) (OBS! Listningskrav)
Psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Malinamottagning vid problematik relaterad till det kommande föräldraskapet/anknytning
Föräldrastöd via familjecentral/kommun/stadsdelsförvaltning
Familjerådgivningen vid problem i parrelation mellan de blivande föräldrarna
Socialtjänst/kommun – öppna insatser som till exempel familjebehandling
Annan instans som till exempel familjerådgivning via kommunen, trossamfund, privata psykologer etc.
Specialist-MVC för eventuellt behov av vårdplanering, se Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum.
Lokala hänvisningsrutiner bör finnas, se mall (länk).

Om den gravida avböjer de ovan angivna hänvisningsinstanserna bör ytterligare samtal erbjudas på egna BMM för dialog om vilket stöd som patienten kan acceptera. Ta upp i konsultation med psykolog från Malinamottagning för stöd i handläggningen.

Akut hänvisning

Vid misstanke om allvarligt psykiatriskt tillstånd, till exempel vid suicidtankar eller symtom på postpartumpsykos, ska akut psykiatrisk bedömning ordnas snarast.

Alla dagar kl. 08.00 - 22.00

Jour-, bedömnings- och konsultationsenhet, Rosenlunds sjukhus: 08-123 415 80
Mobila akutenheten, S:t Görans sjukhus: 08-123 484 00
Mobila Akutenheten, Karolinska sjukhuset: 08-123 680 90
Jourmottagningen, Huddinge sjukhus: 08-123 849 20
Jourenhet Nordost, Prima Psykiatri: 08 502 79 350

Akutbesök dygnet runt

Psykiatrisk akutmottagning/Länsakuten, S:t Görans sjukhus: 08-123 492 00
Vid akut fara för liv: Kontakta 112

Dokumentation

Graviditetsvecka 16

Dokumentera i MHV 3 under psykosocialt att samtal utifrån EPDS är genomfört. Ange poäng samt antingen “ingen ytterligare åtgärd, följer basprogram” eller en kort sammanfattning av samtal och planerade åtgärder. Vid planerade stödsamtal dokumenteras relevanta frågor (poäng 2–3) eller sparas formuläret. Notera även om EPDS avböjts eller inte genomförts. Vid EPDS ≥ 13 eller annan indikation på psykisk ohälsa anges detta som riskfaktor under riskbedömning.

Vid sammanfattningen

Dokumentera under riskbedömning förhöjd EPDS-poäng/psykisk ohälsa samt genomförda och planerade åtgärder postpartum.

Informationsöverföring till BVC

Om den gravida samtycker rapportera vid behov till vald BVC i slutet av graviditeten. Använd Överföringsblanketten, se riktlinje Överrapportering från MVC till BVC.

Hantering av EPDS-formulär

Ifyllda EPDS-formulär makuleras efter uppföljande samtal och dokumentation i journalen.

Relaterad information

Material

I boken Perinatal Mental Health - The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Manual av Cox, J, Holden J, Henshaw C (2014) finns samtliga 54 översättningar av EPDS, varav 46 är validerade (se sidorna 79 - 191).

För vidare läsning

Referenser

Cox J, Holden J, Henshaw C. Perinatal Mental Health: The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Manual. The Royal College of Psychiatrists 2014, 2nd edition. RCPsych Publications.
O´Connor E, Rossom RC, Henninger M, Groom HC, Burda BU. Primary Care Screening for and Treatment of Depression in Pregnant and Postpartum Women: Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA January 26 2016 Volume 315, Number 4: 388-406.
Rubertsson C, Börjesson K, Berglund A, Josefsson, Sydsjö G. The Swedish validation of
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) during pregnancy. Nord J Psychiatry 2011;
65:414–418.

Om innehållet

Framtaget av:: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm
Godkänt av:: Regionalt programområde (RPO) kvinnosjukdomar och förlossning
Uppdaterat:: Juni 2026
Publicerat:: Mars 2020