Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum

Handläggning

Besök i tidig graviditet

• Vid tidigare eller aktuell psykiatrisk sjukdom, eller då den gravida ger uttryck för att må psykiskt dåligt, bör en fördjupad anamnes tas med fokus på aktuellt mående och eventuell läkemedelsbehandling, se avsnitt om psykofarmaka.
  
• Involvera partner, närstående eller annat stöd i det privata nätverket samt samverka vid behov med andra vårdgivare.
  
• Boka tid till läkare på BMM för vårdplanering.

Besök i vecka 16

• För gravida med pågående behandling för psykisk ohälsa behöver EPDS inte alltid användas. Besöket kan i stället fokusera på fördjupad anamnes samt kartläggning av aktuellt mående, pågående behandling och vårdkontakter. EPDS kan erbjudas vid behov, både vid detta besök och senare under graviditeten, för att följa måendet, se riktlinje EPDS screening.
  
• Uppmana den gravida att ta kontakt med sin behandlingsansvariga vårdkontakt inom psykiatri eller primärvård om sådan kontakt redan finns. Remiss till behandlande enhet kan skickas för kännedom om graviditeten.
  
• Undersök förekomst av förlossningsrädsla som är vanligt hos gravida med psykisk ohälsa, se riktlinje Förlossningsrädsla.

Efterföljande graviditetsbesök

Vid behov av utökat stöd när psykiatrisk problematik uppmärksammats:

• Erbjud extra besök till barnmorska vid behov av tätare uppföljning och stödsamtal
  
• Boka tid till läkare på BMM för bedömning och ställningstagande till sjukskrivning
  
• Remittera vid behov till Malinamottagning för stöd i föräldrablivande och anknytning. Möjlighet finns även till konsultation med psykolog på Malinamottagning, se riktlinje Malinamottagning - Riktlinjer för konsultation.
• Remittera vid behov till primärvård eller psykiatri för psykologisk och medicinsk behandling. Gravida med misstänkt depression kan remitteras till Internetpsykiatrin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för digital depressionsbehandling för gravida, remiss skickas i Take Care till PSV – Konsultenheten. Gravida kan även göra egenanmälan till psykiatrin.

• Remittera till specialistmödravård/samtalsmottagning på kvinnoklinik vid behov av särskild vårdplanering inför förlossning, BB-tid och amning.
  
• Gravida med psykiatrisk problematik har ofta fler vårdkontakter som kan behöva samordnas. Nätverksmöte eller SIP-möte pdf, 295.7 kB, öppnas i nytt fönster. kan initieras av BMM. Ärendet kan med fördel också lyftas i Tvärprofessionella samverkansteam.

Planering inför förlossning och tiden efter

För gravida med psykiatrisk problematik bör en vårdplanering inför förlossning, BB-tid och amning göras i god tid.

• Planeringen görs i första hand via specialistmödravården på den förlossningsklinik där den gravida är listad. När vårdplan upprättats på förlossningskliniken ska barnmorskan hänvisa till den i sammanfattningen på MHV 3.
• Om den gravida inte etablerat kontakt med specialistmödravården ansvarar barnmorska och/eller läkare på BMM för att vårdplan upprättas. Den dokumenteras i MHV 3 under sökordet Planering eller, vid känslig information, Undantag från e-tjänstjournal. Hänvisa till planen i sammanfattningen och markera vid behov med notering i pop-up för att uppmärksamma förlossningskliniken.
• Alla gravida med riskfaktorer för postpartumpsykos ska ha en planering för graviditeten och första tiden hemma. Planeringen ska göras av en psykiatriker och ska dokumenteras i journalen.
  Vårdplanen bör innehålla:
  
  • Psykiatrisk problematik/diagnos
    
  • Social situation och tillgängligt stöd
    
  • Aktuell medicinering
    
  • Aktuella vårdkontakter för psykiatrisk problematik
    
  • Information om nuvarande graviditet
    
  • Ansvarsfördelning mellan involverade aktörer
    
  • Önskemål inför förlossningen och eventuell förlossningsrädsla
    
  • Tidigare trauman av relevans
    
  • Planerad vårdtid på BB, sömnbehov, behov av eventuell sjukskrivning postpartum
    
  • Behov av extra stöd vid amning och eventuell medicinering som kan påverka amningen
    
  • Plan för uppföljning efter hemgång inklusive behov av insatser från exempelvis BVC och socialtjänst
• Överrapportering till BVC: Vid tidigare eller aktuell psykiatrisk problematik eller vid behandling med psykofarmaka, bör överrapportering till BVC göras oavsett aktuellt mående på grund av ökad risk för försämrat mående postpartum. Syftet är att möjliggöra tidigt och individanpassat stöd postpartum. Överrapportering sker till den BVC som familjen valt, se riktlinje Överrapportering BMM-BVC.

Eftervård

Efter förlossningen är det viktigt att uppmärksamma försämrat psykiskt mående och behov av uppföljning. Tidig uppföljning är särskilt viktig för patienter med aktuell eller tidigare psykiatrisk problematik.

• Säkerställ att planerade insatser i vårdplanen följs och att kontakt med BVC är etablerad
  
• Var uppmärksam på tecken till försämrat psykiskt mående. Lätt nedstämdhet (baby blues) är mycket vanligt efter förlossningen och övergående. I vissa fall håller nedstämdheten i sig och är början på en depressiv episod (postpartumdepression). Var särskilt uppmärksam på symtom på postpartumpsykos, se faktaruta.
  
• Vid behov kan sjukskrivning bli aktuellt, kontakt med vårdcentral tas då för vidare handläggning.
  
• Svår förlossningsupplevelse/förlossningstrauma kan uppstå även vid en medicinskt okomplicerad förlossning. Barnmorskan har en central roll i att uppmärksamma tecken på svår förlossningsupplevelse och bedöma behov av vidare uppföljning.
  
• I övrigt, se riktlinje Eftervård.
  

Psykofarmaka under graviditet eller amning

Vid psykofarmakologisk behandling under graviditeten bör inte läkemedel sättas ut utan bedömning av behandlande läkare. Behandlingen ska alltid baseras på en individuell risk–nytta-bedömning. Om den gravida saknar aktuell eller regelbunden läkarkontakt kan barnmorskan initiera kontakt via remiss.

Den gravida bör informeras att övergående neonatala biverkningar kan förekomma vilket i vissa fall kan motivera förlängd vårdtid på BB (se Janusinfo Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.). Läkarkontakt för amningsplanering rekommenderas, vid behov konsulteras barnläkare via specialistmödravård.

• Antidepressiva läkemedel (SSRI/SNRI): Behandling är inte kontraindicerad under graviditet eller amning, det har inte visats öka risken för missbildningar. Det finns enstaka preparat där man kan överväga att byta till annat läkemedel under graviditeten. Lägsta effektiva dos eftersträvas. På grund av ökad metabolism och plasmavolym under graviditeten kan dosjustering behövas för adekvat effekt. Behandlingsansvaret kvarstår hos ordinarie läkare.
• ADHD-läkemedel: Behandling, oftast med metylfenidat, förekommer under graviditet och handläggs av specialist i psykiatri. Ökad risk för missbildningar har inte påvisats. Barnläkare ska informeras inför undersökning av det nyfödda barnet.
• Litium och antipsykotiska läkemedel: Behandling ska alltid handläggas av specialist i psykiatri. Förlossningsplanering bör göras i samverkan med specialistmödravård. Remiss skickas från BMM till specialistmödravården om det inte redan är gjort av psykiater.
• Valproat och andra antiepileptika: Valproat är kontraindicerat under graviditet. Det är mycket viktigt att behandlande läkare tar ställning till eventuellt behov av läkemedelsbyte så snart som möjligt. Vid behandling med andra antiepileptika, såsom Lamotrigin, krävs regelbunden uppföljning och specialistkontakt.
• Sömnläkemedel: Läkemedel som Lergigan, Atarax och Propavan bedöms inte öka risken för fosterskador men lägsta effektiva dos bör eftersträvas, kortast möjliga tid, i senare delen av graviditeten. Benzodiazepiner och närbesläktade preparat (t.ex Imovane/Stilnoct) bör om möjligt undvikas på grund av risk för utsättningssymtom hos barnet.

Hänvisning

Psykiatrisk öppenvård

Första linjens psykiatri är husläkarmottagning/vårdcentral.

Vid behov av specialistpsykiatrisk bedömning eller behandling exempelvis vid svårare depression, bipolär sjukdom, psykos eller läkemedelsbehandlade neuropsykiatriska tillstånd, hänvisas till vuxenpsykiatrisk mottagning i regionen, för mer information se För vårdgivare och samarbetspartner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kontaktlista att fylla i finns här: Lokala hänvisningsmöjligheter vid psykisk-ohälsa pdf, 146 kB, öppnas i nytt fönster..

Akut psykiatrisk kontakt

Vid misstanke om allvarligt psykiatriskt tillstånd, till exempel vid suicidtankar eller symtom på postpartumpsykos, ska akut psykiatrisk bedömning ordnas utan dröjsmål.

Mer information om psykiatriska tillstånd

• Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod
  
• Graviditet i samband med beroende
  
• Stämningsstabiliserande läkemedel vid graviditet och förlossning