RhD-negativ - uppföljning och behandling

I början av graviditeten tas en blodgruppering på alla gravida. Syftet med provet är bland annat att identifiera gravida med RhD-negativ blodgrupp vilket kan leda till antikroppsbildning hos den gravida om fostret har RhD-positiv blodgrupp. Antikropparna kan orsaka allvarlig anemi hos barnet. Ungefär 15 procent av befolkningen i Sverige är RhD-negativ.

Handläggning

Blodgruppering och prov för fetalt RhD

• Blodgruppering ska tas i början av graviditeten men tidigast i graviditetsvecka 10+0.
  
• Ny blodgruppering ska tas vid varje graviditet.
  
• I samband med blodgrupperingen ska Fetalt RhD tas på:
  
  • förstföderskor
    
  • omföderskor som har en RhD-negativ blodgrupp
    
  • omföderskor med okänd blodgrupp
    
• Vid omdatering av graviditetslängd, kontrollera när blodgrupperingen och eventuellt fetalt RhD är taget och om det var före 10+0 graviditetsveckor tas de om.
  
• Om blodgruppering är tagen i annan region under graviditeten behöver en ny tas.

Provtagning och svar

• Ta ett EDTA rör för blodgruppering och ett EDTA rör för fetalt RhD
  
• Ange beräknat partus på remissen
  
• Provrören skickas till blodcentralen
  
• Svar på RhD-typning av fostret skickas separat från blodcentralen till BMM inom 5–7 dagar efter att blodgrupperingssvaret på modern är klart. Svaret på fostrets RhD‑typ dokumenteras av barnmorska på BMM i MHV1 i rutan Anteckningar med något av alternativen ”foster RhD‑positivt” eller ”foster RhD‑negativt”.

Om antikroppar påvisas i blodgrupperingen

• Remittera den gravida till specialistmödravården på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge för fortsatt handläggning.

Om specialistmödravården önskar prov på blivande barnafadern

• Välj remiss Annan immunhematologisk analys/utredning i Take Care.
  
• Fyll i kliniska uppgifter, ange moderns personnummer ÅÅMMDD-XXXX.

Immuniseringsprov

• Immuniseringsprov ska tas på samtliga RhD-negativa gravida som bär ett RhD‑positivt barn i cirka graviditetsvecka 25. Viktigt att det tas innan Anti-D profylax ges för att alla som eventuellt hunnit bli immuniserade ska fångas upp. Datum för eventuellt given Rh-profylax tidigare under graviditeten (exempelvis efter blödning, invasiv provtagning) anges på remissen för att adekvat tolkning av provet ska kunna göras
  
• Prov ska även tas om svar på fostrets RhD-typ saknas.
  
• Information om Anti-D profylax ges i samband med besöket/provtagningen i graviditetsvecka 25.
  
• OBS! Om immuniseringsprovet ej är taget i graviditetsvecka 25 är det viktigt att provet tas innan Anti-D profylax ges.

Anti-D profylax

• Injektion med Anti-D profylax ges i graviditetsvecka 28+0–30+0 på barnmorskemottagningen.
  
• Anti-D profylax ska ges oavsett om den gravida tidigare fått profylax under graviditeten av annan orsak.
  
• Anti-D profylax kan ges senare, till exempel vid sen inskrivning av den gravida.
  
• Muntlig och skriftlig information om Anti-D profylax ges om det inte är gjort tidigare.
  
• Sprutan ska förvaras i kylskåp fram till injektionstillfället. Kan värmas en kort stund i handen före injektionen.
  
• Injektionen administreras intramuskulärt i övre yttre kvadranten i sätesmuskulaturen. Till gravida med ett BMI över 40 rekommenderas intramuskulär injektion i överarmsmuskeln.
  
• Given Anti-D profylax ska dokumenteras i Obstetrix under sökordet Speciell omvårdnad. Ange även sprutans Lot-nummer.

Beställning Rhophylac

• Beställs via Proceedo: Beställning av vaccin
  
• Kan beställas i mindre mängder/enstaka sprutor.
  
• Hållbarhet 3 år.
  
• Kostnaden för sprutan ingår i ersättningen för besöket.

Bakgrund

I tidig graviditet kan fritt DNA från barnet påvisas i mammans blod. Detta görs genom att isolera DNA från barnet i ett vanligt blodprov från den gravida, så kallat Fetalt Rh.

Då endast cirka 15 % av befolkningen är RhD-negativa är det vanligt att den biologiska fadern är RhD-positiv. Om den gravida är RhD-negativ är sannolikheten att barnet får en RhD-positiv blodgrupp cirka 60 %.

Man vet att hos de flesta gravida finns det röda blodkroppar från barnet i mammans blodcirkulation, särskilt under graviditetens sista trimester. Om modern och barnet har olika RhD-typ finns en liten risk att den gravidas immunförsvar börjar bilda antikroppar mot barnets röda blodkroppar, vilket kallas RhD-immunisering, risken uppskattas till 1–1,5 procent. Immunisering kan förhindras genom att rutinmässigt ge Anti-D profylax i början av tredje trimestern.

Under graviditeten finns en liten risk för immunisering även i samband med fostervattenprov, yttre vändning och placentaavlossning i samband med till exempel trauma i andra eller tredje trimestern. Vid dessa tillstånd ges Anti-D-profylax på aktuell vårdenhet.

Risken för immunisering är dock störst i samband med förlossningen, då en liten mängd av barnets blod blandas med mammans blod. Är barnet RhD‑positivt får mamman en injektion med Anti-D profylax inom 72 timmar efter förlossningen för att förebygga immunisering i samband med förlossning.

Relaterad information

Rh-profylax - generella direktiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Patientinformation

RhD-negativ blodgrupp och graviditet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1177)