Urinvägsinfektion

Indikationer för screening med urinodling i tidig graviditet

• Tidigare pyelonefrit (febril UVI)
  
• UVI under senaste året – vid fler episoder ytterligare en odling i andra trimestern
  
• Kronisk njursjukdom
  
• Gravida som är omskurna
  
• Positiv proteinuri på teststicka vid inskrivningen. Om urinodlingen är negativ ställningstagande till fortsatt utredning

Behandling

• Urinodling ska alltid tas före behandling
  
• Behandling styrs av odlingsfynd
  
• ABU, (asymtomatisk bakteriuri) ska alltid behandlas vid fynd av samma bakterieart i en koncentration av >100,000/ml
  
• Vid symtom hos den gravida bör man överväga att behandla även vid lägre koncentration av bakterier i urinen.

I första hand ges:

• T Pivmecillinam® 200 mg 1x3 i 5 dagar alternativt
  
• T Nitrofurantoin® 50 mg 1x3 i 5 dagar

I andra hand ges:

• T Cefadroxil® 500 mg 1x2 i 5 dagar
  
• Trimetoprim 160 mg 1x2 i tre dagar, kan övervägas under 2: a och 3:e trimestern, efter resistensbestämning

Den gravida ska lämna kontrollodling en vecka efter avslutad antibiotikakur.
För behandling där urinodling visar växt av Grupp B-Streptokocker (GBS) se separat PM

Profylax

Vid recidiv skall den gravida ha förnyad behandling och profylax bör övervägas. Efter febril UVI ska profylax alltid ordineras.

Behandling:

• T Nitrofurantoin® 50 mg till natten resten av graviditeten alternativt
  
• T Cefadroxil® 500 mg till natten resten av graviditeten
  

Nitrofurantoin sätts ut vid förlossningsstart på grund av en mycket sällsynt risk för neonatal hemolytisk anemi.

Post partum

I första hand används till ammande kvinnor Cefadroxil eller Trimetoprim. Resistensbestämning behöver beaktas.

Under amningsperioden ska inte nitrofuradantin användas första månaden p g a liten risk för hemolytisk anemi hos det ammande barnet.

Akut pyelonefrit (febril UVI)

Vid feber och symtom på urinvägsinfektion ska den gravida remitteras samma dag till vald kvinnoklinik för inläggning och i.v antibiotikabehandling.

Bakgrund

Prevalensen för asymtomatisk bakteriuri (ABU) är 1–2%, och för afebril urinvägsinfektion (UVI eller cystit) 1–4% hos kvinnor och ändras inte under graviditeten.

Urinvägarna vidgas under graviditeten med långsammare urinpassage, vilket anses ge högre risk för uppåtstigande infektion som ger feber och allmänpåverkan.

Obehandlad ABU och UVI ökar risken för en uppåtstigande infektion, vilket i sin tur ger ökad risk för prematurförlossning och urosepsis.

Symtomen på UVI under graviditet kan ibland vara svårtolkade då till exempel täta trängningar och låga buksmärtor är vanligt förekommande under graviditeten.

Vid känd G6PD-brist (brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas) är nitrofurantoin kontraindicerat på grund av risk för hemolytisk anemi. G6PD-brist förekommer speciellt i befolkningsgrupper som härstammar från områden med endemisk malaria.