Våld i nära relation BMM

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Det är fördelaktigt att fråga flera gånger och det är viktigt att skapa utrymme för att kunna fråga om våldsutsatthet (träffa personen enskilt, ha tydlig handlingsplan vid jakande svar). Det är också bra att fråga vid flera tillfällen då det kan dröja innan personen vågar berätta.

Våld i nära relation kan vara:

• Fysiskt våld
• Psykiskt våld
• Sexuellt våld
• Försummelse
• Materiellt och ekonomiskt våld
• Digitalt våld

• Upplevelse/bevittnande av våld i hemmet (gäller barn)
• Våldsuttryck inom en hederskontext

För mer information: Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Länk till annan webbplats.

Handläggning på BMM

Många våldsutsatta söker hälso- och sjukvård på grund av olika besvär som exempelvis värk och smärta, sömnstörningar, ätstörningar, yrsel och magont. Det framkommer inte alltid att de är utsatta för våld.

Fråga om våldsutsatthet

Alla gravida bör tillfrågas om erfarenhet av våld i nära relation enligt Socialstyrelsens rekommendationer. För att kunna ställa frågan om erfarenhet av våld och ge gravida möjlighet att berätta om känsliga händelser bör ett enskilt besök erbjudas. Använd en formulering som känns naturlig för dig och förklara att våld kan se ut på olika sätt. Det finns olika frågeformulär att använda, ett exempel är FREDA-kortfrågor från Socialstyrelsen (FREDA-KORTFRÅGOR Länk till annan webbplats.). De består av tre standardiserade frågor som rör psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som kan ställas till alla som besöker BMM:

• Har du blivit utsatt för någon form av fysiskt övergrepp av någon (t.ex. knuffad, slagen, sparkad eller annat)?
• Har du blivit utsatt för någon form av psykiskt övergrepp (t.ex. kränkt, trakasserad, kontrollerad, hotad, fått saker förstörda, ej fått kontrollera ekonomi eller annat)?
• Har du blivit utsatt för någon form av sexuellt tvång?

Om jakande svar, ta reda på:

• Om det är under senaste året
• Tidigare i livet
• Om personen är rädd för den/de personerna
• Om personen nu har kontakt med den/de personerna

Om personen har barn, ta reda på om barnet/barnen sett, hört eller märkt våldet samt om barnet/barnen själva varit utsatta för våld

Vid indikation - Förslag på frågor att ställa vid indikation (framtaget av Akademiskt Primärvårdscentrum):

1. När jag lyssnar/undersöker/tittar på dig ser jag tecken som kan bero på våld. Är det så att någon har gjort dig illa?
2. Jag ser att du har ett blåmärke där – hur fick du det, har någon gjort dig illa?
3. Du berättar att du känner dig ledsen/trött/orolig – är du rädd för någon i din omgivning?
4. Du berättade att du och din partner bråkar mycket. Vad händer när ni bråkar

Handlingsplan

Varje barnmorskemottagning ska ha en skriftlig rutin för omhändertagande av våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Rutinen ska vara känd av alla medarbetare och innehålla aktuell kontaktlista till samverkanspartners. Se förslag från Akademiskt Primärvårdscentrum: Exempelrutin för upptäckt och handläggning av våld i nära relationer Länk till annan webbplats..

Informationsmaterial om våld i nära relation med kontaktuppgifter till lokala och/eller nationella hjälpresurser, exempelvis Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.. Informationsmaterial finns även på andra språk.

Dokumentation

Syftet med dokumentationen är att bidra till en god och säker vård av den gravida. Journalen ska även kunna användas vid eventuella rättsliga åtgärder. Skilj på objektiva iakttagelser och vad som är patientens berättelse. Dokumentation ska göras i samråd med den gravida. I det fall misstanke eller tecken finns som kan tyda på våldsutsatthet ska dokumentation ändå göras utan samtycke. Av dokumentationen ska då framgå att detta sker utan samtycke. Dokumentera i undantagna sökord.

Orosanmälan

Om det finns barn i familjen (0–18 år) och kännedom eller misstanke finns om att de lever med eller bevittnar våld ska en orosanmälan göras till Socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2001:453 14 kap). Utgå från din egen oro och iakttagelse, det behövs inga bevis eller tydliga tecken. Om det inte finns tidigare barn i familjen tillåter offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; 25 kap 12 §) att orosanmälan görs till socialtjänst och/eller informationsöverföring sker till barnhälsovård om det sker i syfte att skydda det väntade barnet.

Information till allmänheten

Informationsmaterial om våld i nära relation med kontaktuppgifter till lokala och/eller nationella hjälpresurser, exempelvis Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Informationsmaterial finns även på andra språk.

Relaterad information

• Regionalt vårdprogram: Våld i nära relationer
• NCK:s kunskapsbank Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Rapport om våld i nära relation och hälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Akademiskt primärvårdscentrum)
  
• Våld i nära relationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Viss)