EPDS - Stödsamtal vid psykisk ohälsa/utfall på EPDS

18 oktober 2024

Syfte

Syftet med stödsamtal är att erbjuda och tillsammans utforska befintligt stöd. Samtalet kan också syfta till att följa upp måendet och göra planering framåt, vid behov inhämta mer information eller skicka remiss. Ett syfte med samtalet är också att hjälpa den gravida att formulera en egen förståelse av sin situation, egna argument för förändring, och att stärka hennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. Att bli bemött med respekt och lyssnad till är i sig stödjande, liksom att veta att det finns möjlighet att få mer stöd. Uppmuntra den gravida att dela med sig av sina tankar om sitt mående och sin situation. Använd gärna MI-tekniker.

Det fysiska måendet är kopplat till det psykiska och en viktig del i att stötta den gravida är också att säkerställa adekvata insatser för graviditetsrelaterade symtom som exempelvis järnnivåer, graviditetsillamående och graviditetsrelaterad smärta. Att vara orolig för det kommande föräldraskapet eller för barnet i magen kan ge upphov till depressiva symtom. En del i stödet hos barnmorskan kan också vara att lyssna på barnets hjärtljud och bekräfta det som går bra i graviditeten eller följa upp sådant som är anledning till oro hos de blivande föräldrarna.

Handläggning

Skapa en lugn atmosfär så att ni kan samtala ostört utan att avbrytas av telefonsamtal eller annat.

Inled med att ge struktur för samtalet, syfte och hur mycket tid som är avsatt och vad samtalet ska handla om (den gravidas mående och eventuella behöv av stöd). Undersök om det finns något kring det fysiska måendet/barnet som behöver undersökas innan samtalet.

Förslag till innehåll, stödsamtal:

  • Kort återblick hur det varit sedan förra besöket och hur det känns idag.
  • Återkoppling till vissa frågor i EPDS vid behov.
  • Utforska den gravidas erfarenheter av att må så här, har det hänt förut, vad var hjälpsamt då?
  • Hur känns det att vara gravid och vilka känslor har den gravida för barnet och kommande föräldraskap?
  • Hur är eventuell parrelation och hur kan paret stötta varandra i mående och det kommande föräldraskapet?
  • Hur fungerar vardagslivet med mat, sömn, familj, arbete, stress?

Se även Stödjande samtal till nedstämda, nyblivna mammor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Rikshandboken för barnhälsovård)

En viktig del är att undersöka tillgängligt stöd

  • ”Finns det någon, som du kan vända dig till?” eller ”Vem kan du söka hjälp eller stöd hos?”
  • "Hur är det för dig att prata med någon annan om att du har det svårt?" eller ”Hur känns det att be om hjälp?”
  • Är närstående insatta i situationen? Bedöms eller upplever den gravida att hon behöver ytterligare stöd?
  • Utforska faktorer som kan vara stödjande för den gravida, utgå i första hand från den gravidas tankar kring detta.
  • Vid behov erbjud att dela med dig av tips på vad som kan vara hjälpsamt. Diskutera vad som skulle vara möjligt för den gravida att testa själv.
  • Vid behov, använd Tipslista för välbefinnande Pdf, 91.4 kB, öppnas i nytt fönster..

Avsluta och planera framåt

  • Har något idag varit till särskild hjälp för dig? Vad kan du prova att göra till nästa gång vi ses?
  • Sammanfatta det du uppfattat och stäm av om det stämmer med den gravidas upplevelse.
  • Erbjud information om annat stöd som finns att tillgå relaterat till anamnes och behov och undersök vilket stöd den gravida önskar.
  • Vid behov: inhämta relevant information för eventuell remiss/hänvisning.
  • Sammanfatta samtalet, hur den gravidas situation ser ut, stäm av om bilden stämmer.
  • Gör en planering tillsammans, boka eventuellt tid för ytterligare stödsamtal.

Uppföljning med gravid som avböjt remiss/hänvisning

Om bedömningen är att den gravida behöver mer stöd än vad som kan erbjudas av barnmorska på BMM, men den gravida tackar nej till detta:

  • Erbjud extra besök på BMM, om möjlighet finns.
  • Sätt upp till läkare på BMM.
  • Följ upp mående vid kommande besök.
  • EPDS kan ges på nytt och användas som samtalsunderlag.
  • Använd konsultation med Malinapsykolog för stöd i bedömning och handläggning.
  • Ta upp ärendet i tvärprofessionell samverkan.

Bakgrund

Stödsamtal som en första insats har visat sig vara särskilt viktiga för personer som annars inte skulle söka hjälp på grund av rädsla för stigma, brist på tid och brist på behandlare och för dem som hellre vänder sig till sjuksköterska/barnmorska än till specialister som psykologer och läkare.

Vid intervjuer med nyblivna mammor med depressiva symtom som fått stödjande samtal efter förlossningen, framkom att de uppfattade samtalsstödet som en accepterad och verksam metod. Samtalen var mest givande för mammor vars depressiva symtom var relaterade till stressfyllda livshändelser och förändringar under tiden efter förlossningen, och för dem som hade lyckats med att få stöd av andra under tiden som samtalen pågick. För personer som haft en eller flera depressioner tidigare upplevdes metoden som mindre framgångsrik, vilket tyder på att personer med psykiatriska tillstånd i anamnesen i stället kan uppmuntras till kontakt med andra instanser.

När nyblivna mammor intervjuats i en svensk undersökning vad som varit hjälpsamt i stödsamtal betonades vikten av att prata med någon utanför de egna sociala sammanhangen, men också vikten av att känna att den man pratar med visar ett genuint intresse.

Dokumentation

Efter stödsamtal

Dokumentera under sökordet psykosocialt en kort sammanfattning av samtalet och vidare planering.

Vid sammanfattningen

Dokumentera under sökordet riskbedömning förhöjd poäng på EPDS/psykisk ohälsa och eventuella vidtagna åtgärder under graviditeten samt planerade åtgärder postpartum.

  1. McCabe JE, Wickberg B, Deberg J, Davila RC, Segre LS. (2021). Listening Visits for maternal depression: a meta-analysis Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Archives of Women's Mental Health).
  2. Turner KM, Chew-Graham C, Folkes L, Sharp D (2010). Women's experiences of health visitor delivered listening visits as a treatment for postnatal depression: a qualitative study. Patient Educ Couns.
  3. Wickberg B, Hwang CP (1996). Counselling of postnatal depression: a controlled study on a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders.
  4. Stödjande samtal till nedstämda, nyblivna mammor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Rikshandboken i barnhälsovård)