EPDS screening

Psykisk ohälsa föreligger hos cirka 10–15% av alla gravida och kan påverka graviditeten, föräldrablivandet och föräldraskapet samt barnet på ett ogynnsamt sätt. Ungefär hälften av de som identifieras som deprimerade efter förlossningen har varit det även under graviditeten. Genom ett strukturerat samtal om psykiskt mående med EPDS som underlag, kan misstänkt depression samt oro upptäckas och därigenom möjliggöra tidiga stödinsatser. EPDS kan vid behov användas också för icke-gravid medförälder.

Handläggning

Barnmorskan på BMM erbjuder alla gravida att fylla i EPDS i graviditetsvecka 16.

EPDS kan fyllas i när som helst under graviditeten, till exempel vid sen inskrivning eller på indikation. EPDS kan vid behov fyllas i flera gånger under en graviditet.

För gravid med ett annat modersmål än svenska är det språkkunskaperna som avgör om man använder ett svenskt formulär eller ett annat språk.

Gravida som behandlas för psykisk ohälsa behöver inte erbjudas EPDS, men kan fylla i formuläret vid behov av aktuellt status, se rubrik Gravid med känd psykisk ohälsa. Om en gravid inte vill fylla i EPDS-formuläret kan det vara bra att ställa frågan om det finns något särskilt skäl till det.

Att fylla i EPDS

• Den gravida bör sitta i lugn och ro och får markera de svar som bäst motsvarar hur hon känt sig de senaste 7 dagarna.
• Ifyllt formulär är grunden för ett kortare samtal om det psykiska måendet och bedömning av eventuellt behov av ytterligare samtal/stöd, se rubrik Samtal och bedömning utifrån EPDS.

Poängsättning/kodning av EPDS

EPDS-svaren poängsätts från 0 till 3. Svar som tyder på välmående ges 0 poäng och det allvarligaste 3 poäng. Svaren kodas i ordningen 3,2,1,0. Observera att för påståendena 1, 2 och 4 (Jag har kunnat se tillvaron från den ljusa sidan; Jag har glatt mig åt saker som ska hända, Jag har känt mig rädd och orolig utan egentlig anledning) kodas svaren i omvänd ordning, det vill säga 0,1,2,3. För mer information se bilaga Kodning av EPDS Pdf, 37.9 kB, öppnas i nytt fönster.. Tretton poäng eller mer och indikerar trolig nedstämdhet/depression under graviditet. Poängen i kombination med samtalet är underlag för vidare handläggning.

Följande kan ses som en vägledning (poäng baserade på det svenska formulärets cut off):

10 poäng eller lägre och där inga andra tecken på psykisk ohälsa framkommer, ingen ytterligare åtgärd, följer basprogram.

10–12 poäng kan vid behov erbjudas stödsamtal på BMM för vidare samtal kring det psykiska måendet och bedömning/identifiering av eventuellt behov av ytterligare stöd, se vidare Stödsamtal efter utfall på EPDS.

13–15 poäng kan erbjudas stödsamtal på BMM och/eller hänvisas/remitteras till någon av de här instanserna. Information ges vid behov om de möjligheter till stöd som kan vara aktuella utöver extra samtal på BMM och/eller vidare hänvisning/remittering enligt nedan.

16 poäng eller högre kan man misstänka måttlig till svår depression/psykisk ohälsa och någon form av uppföljning är motiverad.

Vid utfall på fråga 10 är det viktigt att ställa följdfrågor om detta, se nedan.

Samtal och bedömning utifrån EPDS

EPDS ger inte en diagnos men är underlag för samtal och bedömning. Samtala utifrån svaren på EPDS med syftet att bedöma eventuell psykisk ohälsa och om det finns behov av ytterligare insats. Om det inte finns tid för ett mer utförligt samtal, erbjud en ny tid så snart som möjligt, som ett första stödsamtal. Vid behov, konsultera Malinapsykolog för hjälp med bedömning.

Inled gärna med en öppen fråga ”Hur kändes det att fylla i det här formuläret?”. Vid tecken på psykisk ohälsa, stäm av med den gravida om intrycket stämmer ”Dina svar tyder på att du inte mår bra, stämmer det”? Det är viktigt att även de med låga poäng får återkoppling. Exempelvis: ”Jag tolkar dina svar som att du mår bra, stämmer det?” eller ”Jag tolkar dina svar som att du verkar må bra i stort, men att du också oroar dig en del, stämmer det?”

Låga poäng på EPDS innebär inte alltid psykiskt välmående, utan kan bero på ovilja att avslöja måendet. Det är vad som kommer fram i samtalet, snarare än poängsumman, som avgör hur man ska gå vidare.

Frågor att ställa vid höga poäng/tecken på psykisk ohälsa:

1. Hur länge har du mått så här?
2. Har du något stöd för detta just nu?
3. Har du varit deprimerad eller haft ångest tidigare? När var det?
4. Fick du någon behandling, av vilket slag, hur länge?

Svar på fråga 10 som anger att det förekommit tankar på att skada sig själv bör alltid följas upp. Be till exempel den gravida att berätta lite mer om bakgrunden till sitt svar. Om det framkommer allvarliga symtom på nedstämdhet med suicid- eller självskadetankar, ta ställning till om akut hänvisning behövs. Som stöd för bedömning kan suicidstegen användas, se Suicidstegen Pdf, 88.6 kB, öppnas i nytt fönster..

Formulär på andra språk och att använda tolk vid EPDS

I första hand rekommenderas validerade översättningar av EPDS från Rikshandboken för barnhälsovård där det finns framtagna cut-off/gränsvärden. Obs! Olika cut-off poäng finns för EPDS på olika språk. Det står vilken cut-off som gäller vid respektive språks formulär, se Rikshandboken för barnhälsovård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I andra hand kan översatt formulär utan validerad cut-off Öppnas i nytt fönster. användas. EPDS är gjort för att identifiera postpartumdepression och därför kan det i de versioner som hämtas från Rikshandboken stå att det vänder sig till den som nyligen fått barn, men det kan hoppas över/förklaras att det även gäller gravida.

Tolk kan behövas för att få till EPDS-samtal med gravida som inte pratar svenska eller som endast kan lite svenska. Samtalet ska utgå från påståendena i EPDS och fokusera på förälderns mående.

Här är några råd för att använda språktolk vid EPDS-samtalet:

• Kom överens om att boka språktolk redan när vecka 16-besöket/EPDS bokas in.
• Uppmuntra den gravida att delta i screeningen på det språk som hon behärskar bäst.
• Tolkens uppgift är framför allt att översätta det som sägs. Om det behövs hjälp med att översätta EPDS-formuläret, använd i första hand befintliga översättningar.

Gravid med känd psykisk ohälsa

• Ta reda på mer om aktuellt mående och nuvarande behandlingskontakt, till exempel när nästa tid är och om det är en regelbunden kontakt.
• Vid behov kan man skicka en remiss för kännedom till annan behandlare om måendet försämrats och det exempelvis är långt till nästa kontakt.
• För mer information om handläggning vid känd psykisk ohälsa, se riktlinje Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum.

Hänvisning

• Vårdcentral/första linjens psykiatri (läkare/kurator/psykolog) (Obs! Listningskrav)
• Psykiatrisk öppenvårdsmottagning
• Malinamottagning vid problematik relaterad till det kommande föräldraskapet/anknytning
• Föräldrastöd via familjecentral/kommun/stadsdelsförvaltning
• Familjerådgivningen vid problem i parrelation mellan de blivande föräldrarna
• Socialtjänst/kommun – öppna insatser som till exempel familjebehandling
• Annan instans som till exempel familjerådgivning via kommunen, trossamfund, privata psykologer etc.
• Spec-MVC för eventuellt behov av vårdplanering, se riktlinje Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum
  

Obs! Lokala hänvisningsmöjligheter Pdf, 146 kB, öppnas i nytt fönster. bör finnas.

Om den gravida avböjer de ovan angivna hänvisningsinstanserna bör ytterligare samtal erbjudas på egna BMM för dialog om vilket stöd som patienten kan acceptera. Ta upp i konsultation med psykolog från Malinamottagning för stöd i handläggningen.

Akut hänvisning

Dokumentation

Graviditetsvecka 16

Dokumentera i MHV 3 under sökordet psykosocialt att samtal med EPDS som underlag är genomfört med poängen xx följt av antingen ”ingen ytterligare åtgärd, följer basprogram” eller en sammanfattning av efterföljande samtal samt vårdplanering. Om stödsamtal planeras bör frågor med 2 eller 3 poäng dokumenteras som underlag för stödsamtalet alternativt spara det ifyllda formuläret. Notera även om den gravida avböjt EPDS eller om EPDS ej är genomfört av andra skäl. Om EPDS ≥13 poäng eller att psykisk ohälsa framkommer på annat sätt anges det som riskfaktor under sökordet riskbedömning.

Vid sammanfattningen

Dokumentera under sökordet riskbedömning förhöjd poäng på EPDS/psykisk ohälsa och eventuella vidtagna åtgärder under graviditeten samt planerade åtgärder postpartum.

Informationsöverföring till BVC

Om den gravida samtycker rapportera vid behov till vald BVC i slutet av graviditeten. Använd Överföringsblanketten, se riktlinje Överrapportering från MVC till BVC

Hantering av EPDS-formulär

Ifyllda EPDS-formulär makuleras efter uppföljande samtal med patienten och dokumentation i journalen.

Material och länkar

• EPDS-formulär på svenska Pdf, 19.1 kB, öppnas i nytt fönster.
• Kodning av EPDS-formulär Pdf, 37.9 kB, öppnas i nytt fönster.
  
• EPDS-formulär på andra språk från Rikshandboken för barnhälsovård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• EPDS-formulär på andra språk - ej validerade
• Flödesschema handläggning efter EPDS-samtal Pdf, 36.8 kB, öppnas i nytt fönster.
• Lokala hänvisningsmöjligheter, mall Pdf, 146 kB, öppnas i nytt fönster.
• Överföringsblanketten, se riktlinje Överrapportering från BMM till BVC

Länkar för vidare läsning

• Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum
• Regionalt vårdprogram: Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod
• Depression hos nyblivna föräldrar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Familjerådgivning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.