Psykisk ohälsa under graviditet och amning

Bakgrund

Psykisk ohälsa är lika vanlig bland gravida som bland de som inte är gravida. De vanligaste diagnoserna är depression och ångest. Drygt 8 % av de gravida har ångestsyndrom och cirka 7 % har en egentlig depression. Många har besvär med både ångest och depression som ofta är överlappande tillstånd. Gravida kvinnor med psykisk ohälsa i anamnesen bör alltid betraktas som riskpatienter eftersom det finns en påtaglig risk för återinsjuknande både under och efter graviditeten

Barnmorskemottagningens roll

Barnmorskemottagningens roll är att identifiera eventuell psykisk ohälsa hos den gravida och vid behov göra en särskild planering kring graviditet, förlossning och postpartumperiod samt initiera stödinsatser för att på bästa sätt stödja och förbereda inför det kommande föräldraskapet

Handläggning

I tidig graviditet:

  • Samtal som utgår från EPDS med samtliga gravida genomförs i graviditetsvecka 16. Syftet är att genom ett strukturerat samtal om psykiskt mående under graviditeten, med EPDS som underlag, upptäcka misstänkt depression samt oro och därigenom möjliggöra tidiga stödinsatser. Kan även vid behov användas senare i graviditeten. För mer information om EPDS och stöddokument, hänvisas till vår riktlinje EPDS.
  • Gravida som behandlas för psykisk ohälsa behöver inte alltid fylla i EPDS-formuläret utan samtalet kan fokusera på en fördjupad anamnes, pågående vårdkontakter och behandling. Uppmana den gravida att ta kontakt med sin behandlingsansvariga läkare, psykolog/kurator om sådan kontakt finns. Hos gravida med tidigare psykisk ohälsa eller som löper hög risk för psykisk ohälsa bör en fördjupad anamnes tas.
    Exempel på frågor att ställa:
    • Hur mår du just nu i graviditeten?
    • Har du under den senaste månaden ofta saknat intresse för att göra saker eller inte kunnat glädja dig åt saker och ting?
    • Har du haft psykiska besvär i samband med tidigare barns födelse eller graviditet?
    • Har du tidigare haft psykiska besvär som t.ex. nedstämdhet, ångest eller panikkänslor, hur tedde sig i så fall besvären och fick du någon behandling, i så fall vilken?
    • Har du eller har du haft någon form av missbruk?
    • Har din partner någon form av psykisk ohälsa?
    • Har någon av dina föräldrar eller syskon allvarlig psykisk ohälsa och i så fall vilken?
    • Har du eller har du tidigare haft tankar på att skada dig själv? Har du någon gång försökt ta livet av dig?
  • I samråd med patienten planeras besöken på barnmorskemottagningen för att stödja den gravida och tidigt kunna ge extra stöd vid tecken på dålig anknytning till barnet, nedstämdhet mm.
  • Om den gravida tidigare har haft eller har pågående allvarlig psykisk ohälsa ska läkarbesök erbjudas för graviditetsplanering och bedömning om den gravida behöver remitteras vidare till första linjens psykiatri, öppenvårdspsykiatrisk mottagning, SpecMVC mm.

Vid behov under graviditeten:

  • Barnmorskan bör använda sig av det tvärprofessionella samverkansteamet samt BUPkontakt för konsultation och handledning.
  • Utifrån den gravidas och/eller barnmorskans oro för problem i anknytningen kan den gravida, efter konsultation med BUP, erbjudas samtal om föräldrablivande med psykolog.
  • Vid behov ska även nätverksträffar/ planeringsmöten med andra aktuella vårdgivare initieras

I slutet av graviditeten:

  • Överföringssamtal med patienten och BVC bör göras i slutet av graviditeten. Om detta inte är möjligt skall barnmorskan med patientens samtycke informera BVC om patienten. Om hon inte samtycker till informationsöverföring tillåter ändå offentlighets- och sekretesslagen (2009:400:25 kap 12§) att detta sker om det sker i syfte att skydda barnet.
  • Skriftlig individuell vårdplanering skall göras av patientansvarig barnmorska eller läkare med alla gravida med anamnes på psykisk ohälsa, se nedan.

Vårdplanering

Vårdplanen skall skrivas i MHV3 och innehålla nedanstående uppgifter. Förlossnings- och BB-planering måste det ske i samråd med aktuell förlossningsklinik. Om vårdplan gjorts på förlossningskliniken kan man hänvisa till den.

  • Diagnos och anamnes.
  • Aktuell medicinering.
  • Aktuella kontakter utifrån psykisk ohälsa.
  • Nuvarande graviditet.
  • Förlossning: Funderingar och önskemål inför förlossningen. Förlossningsrädsla? Varit i kontakt med samtalsmottagning? Har patienten varit utsatt för övergrepp?
  • BB-vistelse: Ange om särskild planering för BB-vård såsom vårdtid, sömnbehov, medicinering, behov av eventuell sjukskrivning postpartum?
  • Amning: Behov av extra stöd? Eventuell medicinering som kan påverka amning?
  • Samordning: Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB?

Psykofarmaka

Behandling med SSRI under graviditet har inte visats ge ökad risk för missbildningar och är inte kontraindicerat under graviditet eller amning. Till denna grupp räknas idag substanserna citalopram (Cipramil), escitalopram (Cipralex), fluoxetin (Fontex, Seroscand), fluvoxamin (Fevarin) och sertralin (Zoloft). En dosökning under graviditeten kan bli nödvändig. Övergående neonatala biverkningar kan förekomma och en individuell nytta/riskbedömning för SSRI behandling bör göras.

Behandling med Litium och antipsykotiska farmaka under graviditet och nyföddhetsperiod ska alltid skötas av specialist i psykiatri (se också www.janusinfo.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Postpartumpsykos

Incidensen är 1–2/1000. Debuterar oftast de första dagarna efter förlossningen men kan debutera upp till 6 månader postpartum.

Symtomen har snabb debut med svängande sinnesstämning med eufori/ ångest eller starkt uppvarvad eller kraftigt nedstämd. Patienten kan vara förvirrad, ha hallucinationer, vanföreställningar, vara mycket agiterad eller affektlabil. Kan pendla snabbt mellan agitation och klarhet.

Riskfaktorer för postpartumpsykos är:

  • Bipolär sjukdom
  • Bipolär sjukdom och familjeanamnes på postpartumpsykos
  • Psykossjukdom, särskilt schizoaffektiv sjukdom
  • Gravida med tidigare postpartumpsykos har 57 % risk att åter insjukna vid nästa graviditet

Alla gravida med riskfaktorer för postpartumpsykos ska ha en planering för graviditeten och första tiden hemma. Planeringen ska göras av en psykiatriker och ska dokumenteras i journalen i Obstetrix.

Patienter med symtom på postpartumpsykos ska omhändertas direkt och inte lämnas ensamma!

Behov av akut psykiatrisk kontakt

Vid misstanke om allvarligt psykiskt tillstånd, till exempel om suicidtankar finns, ska akut kontakt med vuxenpsykiatrin ordnas för psykiatrisk bedömning snarast, se kontaktuppgifter nedan:

Alla dagar 08.00 - 22.00

  • Jour-, bedömnings- och konsultationsenhet Rosenlund vid Rosenlunds sjukhus på̊ Södermalm 08-123 415 80
  • Mobila akutenheten vid Sankt Görans sjukhus på̊ Kungsholmen 08-123 484 00
  • Mobila Akutenheten Karolinska i Solna, MAK 08-123 484 00
  • Jourmottagningen Psykiatri Sydväst vid Huddinge sjukhus 08-123 849 20

Akutbesök dygnet runt:

  • S:t Görans sjukhus Psykiatrisk akutmottagning/ Länsakuten, Vårdvägen 5 08-123 492 00
  • Aleris Psykiatri Jourenheten Nordost, Ryggradsvägen 17, Danderyds Sjukhus 08-128 899 00 upptagningsområde Mörby, Täby, Vallentuna, Lidingö̈, Österåker, Vaxholm.
    OBS! Telefonkontakt krävs innan besök.


  1. Regionalt vårdprogram - Psykisk ohälsa i samband med graviditet och spädbarnsperiod

Om innehållet

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Uppdaterad: 20 april 2021

Till toppen