Psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum

Psykiatrisk problematik under graviditeten, både hos den gravida och eventuell medförälder, kan ha betydelse för graviditet och förlossning och för barnet på kort och lång sikt. Gravida med psykiatrisk sjukdom i anamnesen bör betraktas som riskpatienter eftersom det finns en påtaglig risk för återinsjuknande både under och efter graviditeten där de vanligaste diagnoserna är depression och ångest.

Samsjuklighet är vanligt. Ökad risk för sämre perinatalt mående och psykisk sjukdom ses även hos gravida med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vid psykiatriska tillstånd, personlighetsstörning och traumatiska erfarenheter finns också en ökad risk för skadligt substansbruk. När den gravida har psykiatrisk sjukdom i anamnesen ökar även risken för förlossningsrädsla, problem i föräldrablivandet, till exempel osäkerhet och oro kring att bli förälder eller svårigheter att relatera till det ofödda barnet, samt risk för belastning i eventuell parrelationen. Våldsutsatthet är vanligare i gruppen med psykiatriska tillstånd i anamnesen.

Gravida med bipolär sjukdom eller tidigare psykossjukdom har en påtagligt ökad risk för dåligt psykiskt mående under perinatala perioden och ökad risk för postpartumpsykos.

Handläggning

I tidig graviditet:

Om den gravida har psykiatrisk problematik i anamnesen eller ger uttryck för att må psykiskt dåligt bör en fördjupad anamnes tas med fokus på mående och eventuell medicinering (se avsnitt om psykofarmaka). Involvera partner, närstående eller annat stöd i privat nätverk och eventuella kontakter med andra vårdgivare för det psykiska måendet. Boka in den gravida till läkare på BMM för vårdplanering.

På vecka 16-besöket:

  • Gravida som behandlas för psykisk ohälsa behöver inte alltid fylla i EPDS-formuläret utan samtalet kan fokusera på en fördjupad anamnes, pågående vårdkontakter och behandling. Den gravida kan erbjudas EPDS om det finns behov av att undersöka aktuellt mående mer. Uppmana den gravida att ta kontakt med sin behandlingsansvariga läkare, psykolog/kurator om sådan kontakt finns. Remiss till behandlande läkare för kännedom om aktuell graviditet kan skickas vid behov.
  • EPDS kan även vid behov användas senare i graviditeten för att följa måendet. För mer information om EPDS och stöddokument, hänvisas till vår riktlinje EPDS.
  • Undersök eventuell förlossningsrädsla som kan förekomma parallellt med dåligt psykiskt mående.

Under graviditeten, vid behov av mer stöd när psykiatrisk problematik uppmärksammats:

  • Extra besök till barnmorska vid behov av tätare kontakt eller stödsamtal.
  • Läkarbesök på BMM för ställningstagande till sjukskrivning om försämrat psykiskt mående eller svårigheter att klara av fullt arbete/studier i samband med graviditeten.
  • Konsultation med psykolog på Malinamottagning: Malinamottagningar - riktlinjer för konsultation.
  • Remiss till Malinamottagning för stöd kring föräldrablivande och anknytning
  • Remiss till husläkarmottagning/vuxenpsykiatri för behandling av det psykiska måendet eller medicinjustering.
  • Remiss till Spec-MVC /samtalsmottagning på kvinnokliniken vid behov av särskild vårdplanering inför förlossning, BB-tid och amning. De olika sjukhusen kan ha varierande insatser att erbjuda denna grupp, vid behov kontakta vald klinik för avstämning.
  • Tvärprofessionella samverkansteam
  • Nätverksmöte/ vårdplaneringsmöten med andra aktuella vårdgivare kan initieras från BMM alternativt från Spec MVC beroende på klinik och ärende.

Vårdplanering inför förlossning och eftervård

För gravida med psykiatrisk problematik bör en vårdplanering inför förlossning, BB-tid och amning göras i god tid. Det är en fördel om den görs via Spec-MVC på den klinik som den gravida är listad på. När en vårdplan är skriven på förlossningskliniken kan barnmorskan på BMM hänvisa till den i sammanfattningen på MHV 3.

Om den gravida inte varit i kontakt med kliniken bör patientansvarig barnmorska och/eller läkare på BMM upprätta en vårdplan. Den kan skrivas i samband med sammanfattningen eller tidigare i MHV 3 under sökordet Planering alternativt Undantag från e-tjänstjournal om det är information av känslig karaktär. Hänvisa till den anteckningen i sammanfattningen, och gör gärna ett notat i pop-up ruta så att det framgår för personalen på förlossningskliniken att det finns en dokumenterad planering.

Vårdplanen bör innehålla nedanstående uppgifter:

  • Psykiatrisk problematik/diagnos.
  • Social situation och tillgängligt stöd
  • Aktuell medicinering.
  • Aktuella kontakter utifrån psykisk ohälsa, eventuell konsultation
  • Nuvarande graviditet.
  • Hur fördelas stödinsatserna? Vem gör vad?
  • Förlossning: Funderingar och önskemål inför förlossningen. Förlossningsrädsla? Varit i kontakt med samtalsmottagning? Har den gravida varit utsatt för övergrepp?
  • BB-vistelse: Ange planering för BB-vård såsom vårdtid, sömnbehov, medicinering, behov av eventuell sjukskrivning postpartum?
  • Amning: Behov av extra stöd? Eventuell medicinering som kan påverka amning?
  • Samordning: Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämnar BB? Behövs exempelvis extra stöd från BVC och socialtjänst?

Överrapportering till BVC:

Om den gravida har psykiatrisk problematik i anamnesen, mår psykiskt dåligt eller har pågående medicinering (psykofarmaka) oavsett mående, bör överrapportering till BVC göras på grund av ökad risk för dåligt mående postpartum. Samverkan mellan mödrahälsovård och barnhälsovård är nödvändig för att ge förutsättningar för lämpligt individanpassat stöd till familjer och barn. Överrapportering sker till den BVC som familjen valt. Se vidare: Överrapportering BMM-BVC

Efter förlossningen:

  • Lätt nedstämdhet (baby blues/postpartum blues) är mycket vanligt efter förlossningen och är övergående. För en del som fött barn håller nedstämdheten i sig och är början på en depressiv episod (postpartumdepression).
  • Tidig uppföljning är särskilt viktig om den födande haft/har en psykiatrisk problematik
  • Stäm av att vårdplanen för postpartumdelen följs och att kontakt med BVC är etablerad
  • Var särskilt uppmärksam på eventuell försämring av det psykiska måendet.
  • Sjukskrivning kan behöva beaktas för dem som mår psykiskt dåligt efter förlossningen. Kontakta vårdcentralen vid behov.
  • I övrigt se riktlinje Eftervård.

Postpartumpsykos

Symtomen har snabb debut med svängande sinnesstämning med eufori/ ångest eller starkt uppvarvad eller kraftigt nedstämd. Den nyförlösta kan vara förvirrad, ha hallucinationer, vanföreställningar, vara mycket uppjagad eller labil. Kan pendla snabbt mellan agitation och klarhet.

Nybliven förälder med symtom på postpartumpsykos ska omhändertas direkt och inte lämnas ensam!

Incidensen är 1–2/1000. Debuterar oftast de första dagarna efter förlossningen men kan debutera upp till 6 månader postpartum.

Alla gravida med riskfaktorer för postpartumpsykos ska ha en planering för graviditeten och första tiden hemma. Planeringen ska göras av en psykiatriker och ska dokumenteras i journalen.

Riskfaktorer för postpartumpsykos är:

  • Bipolär sjukdom
  • Psykossjukdom i anamnesen
  • Familjeanamnes på postpartumpsykos
  • Gravida med tidigare postpartumpsykos har 57 % risk att åter insjukna vid nästa graviditet

Psykofarmaka under graviditet eller amning

Vid psykofarmakologisk behandling under graviditeten – bör inte läkemedel sättas ut utan att behandlande läkare involverats i beslutet. Det bör alltid göras en individuell risk/nytta bedömning. Viktigt att den gravida kontaktar behandlande läkare och om läkarkontakt saknas eller är gles, kan barnmorskan skicka remiss. Den gravida kan behöva informeras om att övergående neonatala biverkningar kan förekomma vilket kan motivera längre vårdtid på BB, (se också Janusinfo Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.). Läkarkontakt för amningsplanering rekommenderas, vid behov konsulteras barnläkare via Spec-MVC.

  • Behandling med de flesta antidepressiva läkemedel (SSRI/SNRI) under graviditet har inte visats ge ökad risk för missbildningar och är inte kontraindicerat under graviditet eller amning. Det finns enstaka preparat där man kan behöva överväga att ersätta med annat läkemedel under graviditeten. Behandlande läkare bör därför konsulteras för en individuell risk-nyttabedömning. Lägsta effektiva dos eftersträvas under graviditeten. På grund av ökad metabolism och plasmavolym under graviditeten kan dosökning bli nödvändig för att nå adekvat effekt. Ordinarie läkare bör ha behandlingsansvar även under graviditeten och ansvara för eventuella dosjusteringar. Remiss kan skickas från BMM vid behov.
  • Det blir vanligare med behandling med läkemedel vid ADHD/ADD under graviditeten, framför allt metylfenidat. Specialist i psykiatri har behandlingsansvar. Någon generellt ökad risk för missbildningar har inte setts efter behandling med metylfenidat. Barnläkare ska vara informerad om medicineringen i samband med undersökningen av den nyfödda.
  • Behandling med Litium och antipsykotiska farmaka under graviditet och nyföddhetsperiod ska alltid skötas av specialist i psykiatri. En förlossningsplanering bör göras på förlossningskliniken. Remiss skickas från BMM till Spec-MVC om det inte redan är gjort av psykiater.
  • Behandling med Valproat är kontraindicerad under graviditet. Det är mycket viktigt att behandlande läkare tar ställning till eventuellt behov av läkemedelsbyte så snart som möjligt. Även vid behandling med andra antiepileptika (till exempel Lamotrigin) är det viktigt att patienten träffar behandlande läkare och följs regelbundet på inom psykiatrin.
  • Mediciner vid sömnstörningar. Någon risk för fosterskador bedöms inte finnas vid behandling med Lergigan, Atarax eller Propavan, men under senare delen av graviditeten ska behandling pågå kortast möjligt med lägsta effektiva dos. Benzodiazepiner och de benzodiazepin-besläktade preparaten Imovane och Stilnoc bör i möjligaste mån undvikas, p.g.a. risk för utsättningssymtom hos barnet.

Behov av akut psykiatrisk kontakt

Vid misstanke om allvarligt psykiskt tillstånd, till exempel om suicidtankar finns, ska akut kontakt med vuxenpsykiatrin ordnas för psykiatrisk bedömning snarast, se kontaktuppgifter nedan:

Alla dagar kl. 08.00 - 22.00

  • Jour-, bedömnings- och konsultationsenhet Rosenlund vid Rosenlunds sjukhus på̊ Södermalm 08-123 415 80
  • Mobila akutenheten vid Sankt Görans sjukhus på̊ Kungsholmen 08-123 484 00
  • Mobila Akutenheten Karolinska i Solna MAK 08-123 484 00
  • Jourmottagningen Psykiatri sydväst vid Huddinge sjukhus 08-123 849 20

Akutbesök dygnet runt

  • S:t Görans sjukhus Psykiatrisk akutmottagning/Länsakuten, Vårdvägen 5 08-123 492 00
  • Aleris Psykiatri Jourenheten Nordost, Ryggradsvägen 17, Danderyds Sjukhus 08-128 899 00 upptagningsområde Mörby, Täby, Vallentuna, Lidingö̈, Österåker, Vaxholm. OBS! Telefonkontakt krävs innan besök.

Övriga hänvisningsinstanser

Första linjens psykiatri är husläkarmottagning/vårdcentral.

Specialistnivå (exempelvis vid svårare depression, psykos- och bipolära tillstånd eller neuropsykiatriska tillstånd som medicineras) är vuxenpsykiatriska mottagningar i Regionen För vårdgivare och samarbetspartner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Region Stockholm)

Kontaktlista att fyll i Pdf, 117.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Mer information om psykiatriska tillstånd

För mer information se vårdprogram:

  1. Ayre, K., Gordon, H. G., Dutta, R., Hodsoll, J., & Howard, L. M. (2019). The prevalence and correlates of self-harm in the perinatal period: a systematic review. The Journal of clinical psychiatry, 81(1), 15343.
  2. Andersson, A., Garcia-Argibay, M., Viktorin, A., Ghirardi, L., Butwicka, A., Skoglund, C., ... & Larsson, H. (2023). Depression and anxiety disorders during the postpartum period in women diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder. Journal of Affective Disorders.
  3. Cohen JM, Srinivas C, Furu K, Cesta CE, Reutfors J, Karlstad Ø. Prevalence trends and individual patterns of ADHD medication use in pregnancy in Norway and Sweden, 2010-2019. Eur J Clin Pharmacol. 2023 Jan;79(1):173-180. doi: 10.1007/s00228-022-03428-6. Epub 2022 Nov 29. PMID: 36445458; PMCID: PMC9816174.
  4. Hampton, S., Allison, C., Baron-Cohen, S. et al. Autistic People’s Perinatal Experiences I: A Survey of Pregnancy Experiences. J Autism Dev Disord (2022).
  5. Sundelin, H. E., Stephansson, O., Hultman, C. M., & Ludvigsson, J. F. (2018). Pregnancy outcomes in women with autism: a nationwide population-based cohort study. Clinical Epidemiology, 1817-1826.

Om innehållet

Uppdaterad: 20 november 2023

Utfärdad av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Till toppen