Utlandsfödda kvinnor

1. Bakgrund

Utlandsfödda kvinnor i Sverige är inte någon homogen grupp. De kommer från olika länder, kulturer och socioekonomiska förhållanden. Tidigare tillgång till och erfarenheter av sjukvård kan se väldigt olika ut. Kvinnor från Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och asylsökande löper en avsevärt ökad risk för medicinska komplikationer i samband med graviditet och barnafödande, även efter att de flyttat till Sverige. Det åligger vårdgivaren att göra en individuell bedömning utifrån rådande förutsättningar.

2. Rätt till vård

BMM ska ta emot alla kvinnor för vård i samband med graviditet, preventivmedelsrådgivning samt för vård enligt smittskyddslagen. För detaljer se:
Förfrågningsunderlag - barnmorskemottagning 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (vardgivarguiden.se). Mödrahälsovård och förlossningsvård är avgiftsfri för asylsökande och tillståndslösa. Det gäller även preventivmedelsrådgivning.

Oklarheter angående betalningsansvar får inte hindra att patienten ges akut och/eller nödvändig vård. För kostnader se: Mödravård, MVC Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (vardgivarguiden.se)

3. Kommunikation

Informera om att hälso- och sjukvården (inklusive tolkar) lyder under sekretess samt att ingen koppling finns till Migrationsverket.

Kommunikationssvårigheter anses vara en stark riskfaktor för allvarliga obstetriska komplikationer såsom intrauterin fosterdöd och mödradödsfall. Använd därför auktoriserad tolk (gärna via telefon) vid minsta misstanke om brister i kommunikationen. Tolk är kostnadsfritt för patienten och BMM.

4. Identifiering

Det är viktigt att alla namn stavas exakt som på LMA-kortet om sådant finns. Skriv in LMA-kortnummer och giltighet i journalen under notering. Informera patienten om vikten av att alltid ha med sig LMA-kortet vid besök och även att spara och visa upp reservnumret i kontakt med sjukvården. Registrera telefonnummer och skriv in adress där patienten befinner sig. Om en asylsökande kvinna flyttat till annan ort kan hon vid behov spåras via Migrationsverket.

Journalföring görs med reservnummer. Fråga patienten om reservnummer för att undvika flera reservnummer på samma patient. Om det inte finns, skapa ett nytt.

5. Utförlig anamnes

Efterhör tidigare tillgång på hälso- och sjukvård, genomgångna hälsokontroller och vaccinationer. Vissa kvinnor känner inte till att de bär på sjukdomar, anlag eller brister på grund av avsaknad av förebyggande hälsovård i deras ursprungsländer. Därför är det viktigt att ställa frågor om tidigare och nuvarande sjukdomar samt aktuella fysiska och psykiska symtom. Ta en utförlig obstetrisk anamnes vad gäller genomgångna graviditeter och förlossningar. Fråga om kvinnan genomgått hälsoundersökning för nyanlända. Se egen rubrik nedan.

6. Läkarbesök

För kvinnor som är gravida för första gången i Sverige (gäller även omföderskor) och där man kan misstänka tidigare bristfällig hälsovård ska tidigt läkarbesök rekommenderas för ytterligare bedömning av anamnes samt för att lyssna på hjärta och lungor.

7. Recept

Vid utfärdande av recept används reservnumret. E-recept med reservnummer måste styras till specifikt apotek och inte till generella receptbrevlådan.

Recept som utfärdas till tillståndslösa (papperslösa) märks med skrivning UTill/Tillståndslös betalas av Region Stockholm. Det krävs för att patienten ska få kostnadsnedsättning som innebär att egenkostnaden blir högst 50 kr vid varje expeditionstillfälle för läkemedel utskrivet vid samma tillfälle och samma förskrivare.

Smittskyddsläkemedel lämnas ut utan avgift. För preventivmedel gäller särskilda regler (se riktlinje Antikonception).

8. Särskild utsatthet

Barnäktenskap: I Sverige får barn inte ingå äktenskap och från 2019 erkänns inga utländska barnäktenskap i Sverige. Förbudet gäller oavsett parternas anknytning till Sverige och parternas ålder när äktenskapet ingicks. Vid misstanke om att barnäktenskap föreligger ska en orosanmälan göras till Socialtjänsten som i sin tur utreder och handlägger ärendet.

Könsstympning: Ställ frågan om eventuell genomgången könsstympning frikostigt, se riktlinje om könsstympning: Kvinnor som är könsstympade.

9. Hälsoundersökning

Regionen är ansvarig för att asylsökande, kvotflyktingar, tillståndslösa och vissa anknytningsinvandrade personer erbjuds en frivillig hälsoundersökning. Informera och hänvisa gärna till rätt instans om det inte gjorts.

Mer info finns på: Asyl - migration - hälsoundersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (vardgivarguiden.se).

I hälsoundersökningen erbjuds bland annat provtagning enligt Smittskydds Stockholms rekommendationer. Proverna som ingår i hälsoundersökningen täcks av graviditetsscreeningen. Även om en hälsoundersökning nyligen är genomförd ska HIV och hepatit B alltid kontrolleras igen i samband med graviditet. Resultatet på IGRA, rubella IgG antikroppar och HCV antikroppar dokumenteras i journalen om proverna inte tas på BMM. Vid osäkerhet tas proverna om i samband med graviditet.

10. Begrepp

Asylsökande är en person som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och som väntar på att få besked från svenska myndigheter.

Kvotflykting är en person som flytt från sitt land och som blivit utvald av FN:s flyktingorgan för att få flytta till ett annat land. Kvotflyktingar får sitt uppehållstillstånd innan ankomst till Sverige.

LMA-kort är ett bevis på att en person är asylsökande.

Tillståndslösa,"papperslösa" och odokumenterade är olika benämningar på personer som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd/tillstånd för vistelse här. De kan ha utgångna turistvisum eller arbetstillstånd, arbeta illegalt med mera. En del har inte som avsikt att söka uppehållstillstånd eller asyl. I denna grupp finns även gömda flyktingar vilka är personer som sökt asyl i Sverige, fått avslag på sin begäran om uppehållstillstånd, men ändå stannar kvar i Sverige utan tillstånd.

Om innehållet

Utfärdat av: Mödrahälsovårdsenheten Region Stockholm

Reviderad: 7 april 2022

Till toppen