Blod och blodprodukter - gravida som vill avstå

Handläggning på BMM

• Det är upp till den gravida att berätta om sitt ställningstagande att inte ta emot blod eller blodprodukter. Barnmorskan/läkaren behöver inte fråga aktivt.
• Om en gravid informerar barnmorskan om att hon inte accepterar blod eller blodprodukter ska information ges om ökade risker för allvarlig komplikation och till och med död.
• Den gravidas ställningstagande ska dokumenteras tydligt i MHV 3 samt anges som ett patientnotering/notat i Obstetrix.
• Den gravida ska remitteras till Spec-MVC. Där ska en individuell vårdplan upprättas med målet att minska risken för maternell död i blödningskomplikationer samt optimera eventuella tillstånd eller sjukdomar som kan försämra den gravidas koagulationsförmåga.
• Rh-profylax och blodgruppering. Den gravida kan även meddela att hon inte tar emot Rh-profylax eftersom anti D är ett protein som utvinns ur blodplasma. Även denna frågeställning ska vid behov hanteras via Spec-MVC. Observera att blodgrupperingen även ger annan information än om blodgrupp varför den gravida bör motiveras att lämna provet.
• Gravida som inte accepterar blod eller blodprodukter ska optimeras vad gäller blodvärdet inför kommande förlossning. Remiss för intravenöst järn kan utfärdas mer frikostigt om den perorala järnsubstitutionen bedöms otillräcklig.

Bakgrund

Blödning är en av de vanligaste orsakerna till allvarlig obstetriska komplikation och står för nästan 30 % av alla maternella dödsfall globalt. Postpartumblödning (PCH, blödning > 1000 ml) förekommer vid upp till 10 % av alla förlossningar i Sverige. En allvarlig PCH kan behöva behandling med blodprodukter för att bibehålla syretillförsel till vitala organ och för att förhindra multiorgansvikt. Studier har visat att gravida kvinnor som av trosskäl inte vill acceptera blod eller blodprodukter har en upp till 130 gånger ökad risk för död på grund av obstetrisk blödning.