Hepatit C, handläggning inom psykiatri och beroendevård

Personer som vid något tillfälle injicerat ingår i högriskgruppen vad gäller hepatit C. Det är av stor vikt att identifiera och diagnosticera dessa individer, då sjukdomsförloppet ofta är utdraget och individen oftast är symptomfri under decennier. Under denna tid riskerar den infekterade att ovetandes överföra smittan på andra och dessutom drabbas av allvarliga leversjukdomar, ju längre tiden går. Injektionsbruk kan komma att pågå under flertalet år innan brukare beslutar sig för att skriva in sig på sprutbyte (ref), varför det är av vikt att diagnosticera och behandla vid de enheter dit de vänder sig för beroendetillstånd eller för somatisk vård.

För patienter inom psykiatrin ska hepatit C provtagning erbjudas alla som tillhör riskgrupp – se tabell i avsnitt Handläggning - negativt HCV. Provtagning upprepas var 6:e månad eller minst 1 gång per år om fortsatt risk för blodsmitta föreligger.

För patienter inom LARO-behandling skall provtagning av hepatit C (samt för hepatit B och HIV) erbjudas alla patienter vid inskrivning och därefter var 6:e månad under tre års tid, alternativt så länge risk för smitta föreligger[1].

Provtagning

Ej tidigare känd hepatit C-status: ta anti-HCV, om reflextestning (automatiskt HCV-RNA vid pos anti-HCV) saknas vid laboratoriet så tas även ett rör som fryses för HCV-RNA inkl. genotyp om behov uppstår.

Handläggning vid positivt HCV-RNA-PCR

Informera patienten (muntlig och skriftlig information) enligt Smittskyddslagen. Om smittspårning är möjlig påbörjas denna omedelbart. Behandlande läkare gör smittskyddsanmälan.

Positivt HCV-RNA à kontakta infektionskliniken för bedömning och behandling enligt lokala riktlinjer. Provtagning inför konsultation av infektionsläkare kan utföras av sjuksköterska på psykiatrisk klinik/beroendeenheten.

Bedömning av leverskada ska göras i samråd med infektionsläkare, utifrån lab-prover, ålder och tid som patienten injicerat droger avgörs om elastografi behöver utföras.

Hepatit C behandling på psykiatrisk enhet/beroendeenhet

För patienter med pågående behandling/vård inom psykiatrin (inkl beroendevård) kan hepatit C behandling med fördel genomföras på psykiatrisk enhet i samråd med infektionsklinik. Psykiater/beroendeläkare samråder med infektionsläkare om vilken läkemedelsbehandling som skall ordineras. SSK på behandlande enhet kommer överens med patient hur delning av läkemedel skall ske för bästa möjliga följsamhet.

Patienter med levercirros bör dock rekommenderas behandling vid infektionsklinik.

Patienten registreras i InfCare Hepatit enligt lokala överenskommelser.

Uppföljning

Följsamhet under behandling kontrolleras av sköterska på behandlande enhet. Om patienten inte tagit behandling enligt ordination, kan det finnas behov av nytt prov för HCV-RNA under behandlingsperioden.

Uppföljningsprov (HCV-RNA) tas 12 v efter sista läkemedelsdos av sköterska på enheten. På remiss skall ansvarig infektionsläkare uppges (eller annat enligt överenskommelse) så att svaret går automatiskt till denna.

Handläggning negativt HCV-RNA-PCR

Vid negativt HCV-RNA 12 veckor efter behandlingsavslut bedöms infektionen som utläkt. Viktigt att patienten informeras om att man inte blir immun mot hepatit C och att smitta kan ske igen om man utsätter sig för smittrisk. Journalhandlingar uppdateras. Fortsatt HCV-provtagning enligt ovan om pågående riskbeteende.

Tabell. Vilka bör testas för HCV-infektion

Personer som finns med på listan bör erbjudas HCV-provtagning även om personen sökt av en helt annan orsak.

  • Personer som någon gång injicerat droger eller dopingpreparat *
  • Personer som söker vård med alkohol eller substansrelaterad problematik (inklusive intoxikationer).
  • Personer som piercat/tatuerat sig under icke sterila förhållanden *
  • Migranter från länder där HCV-infektion är vanligt Länk till annan webbplats.(se bilaga [ASD1] x)*
  • Män som har sex med män, med högriskbeteende för sexuell smitta * ¶
  • Personer som är eller har varit intagna inom Kriminalvården *
  • Personer som säljer sex mot ersättning *
  • Personer med förhöjda transaminaser (ASAT, ALAT) samt personer med gulsot, leverfibros/cirros, levercancer
  • Person som har fått blodprodukter före 1992 i Sverige och övriga Västeuropa, Nordamerika, Japan, Nya Zeeland, Australien. För övriga länder, alla som fått blodprodukter oavsett tidpunkt.
  • Sexpartners till personer med HCV-infektion
  • Barn till mödrar med HCV-infektion
  • Mödrar till barn med HCV-infektion
  • Personer med HBV-infektion eller hiv
  • Personer som önskar testa sig, utan angiven orsak

* = Dessa personer bör samtidigt erbjudas provtagning för hiv och hepatit B

= Med högriskbeteende menas t ex mottagare av analsex utan kondom eller fisting, gruppsex, och kemsex.

Om innehållet

Publicerad: Juni 2021

Författare: Dokumentet är framtaget av NAG (nationell arbetsgrupp) hepatit B och C på uppdrag av NPO (nationellt programområde) infektionssjukdomar.

Till toppen