Självskattningsskalor och bedömningsinstrument - arbetsterapeut

Instrumenten kan även användas för att utvärdera effekt av behandling, med fokus på arm-/handfunktion och aktivitetsförmåga. Valida och reliabla instrument ska i möjligaste mån väljas.

Självskattat aktivitetsutförande, självskattad smärta, bedömd kroppsfunktion och bedömd aktivitetsförmåga kan vara relevant för alla patientgrupper även när inget specifikt exempel står med i denna vägledning.

Arbetsterapeuten ansvarar för att välja de instrument som är relevanta för respektive patient, vårdtillfälle och målsättning med intervention.

Förvärvad hjärnskada

Självskattat aktivitetsutförande

• Canadian Occupational Performance Measure (COPM)

Bedömd kroppsfunktion

• Ad-AHA Stroke
• Box and Blocks Test
• 9-Hole Peg Test

Bedömd aktivitetsförmåga

• ADL-taxonomin + kognitiva checklistan
• PRPP (The Perceive, Recall, Plan, Perform System of Task Analysis)
• Ad-AHA Stroke

Multipel skleros (MS)

Självskattat aktivitetsutförande

• Dialog om arbetsförmåga (DOA), skattat instrument för aktiviteter och sysselsättning i vardag som utgår från Model of human occupation, vanor, roller och färdigheter
• Canadian Occupational Performance Measure (COPM)
  

Bedömd kroppsfunktion

• Handdynamometer, greppstyrka
• 9-Hole Peg Test (finmotoriskt snabbhetstest)
• Perdue pegboard
• Grooved pegboard
• Sollermansgrepp, testar olika greppförmåga (penngrepp, nyckelgrepp, sfäriskt grepp m.fl.)

Bedömd aktivitetsförmåga

• ADL-taxonomin
• Sunnaas ADL-index
  

Ryggmärgsskada

Vanligt förekommande vid ryggmärgsskador är påverkan på sensorik, motorik och ibland, vid höga skador ovanför Th6, även autonom dysfunktion och spasticitet. Även andra kroppsliga funktioner som handfunktion, förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL), andning, hostförmåga samt blåsa/tarmpåverkan är vanligt förekommande i denna patientkategori.

Arbetsterapeuten behöver ha kännedom kring patientens ryggmärgsskada och habituella funktionsförmåga, såsom patientens neurologiska skadenivå enligt International Standards for Neurological Classification of Spinal Cord Injury (ISNCSCI) samt omfattning av ryggmärgsskadan enligt ASIA Impairment Scale (AIS).

Stort fokus för arbetsterapeuten är patientens handförmåga och funktion att utföra vardagliga moment som att äta, klä av/på sig kläder, sköta personlig hygien samt, vid inneliggande vård, förmågan att kunna larma på personal.

Självskattat aktivitetsutförande

Anamnes är centralt för att kartlägga patientens habituella funktion att utföra vardagliga moment. Även kartläggning av vilken typ av hjälpmedel patienten använder i sin vardag för att möjliggöra självständighet. Detta är för att kunna identifiera nytillkommen problematik och kunna utforma vidare bedömning och behandlingsplan.

Självskattad smärta

• Numerisk rating scale (NRS)
  

Bedömd kroppsfunktion

• Viljemässig stryka enligt Daniels & Worthingham 0–5-skala
• Ledrörlighet mäts i det passiva rörelseomfånget med goinometer i handled, MCP dig II-V, PIP dig II-V, MP tumme, IP tumme samt pronation och supination av underarmen
• Svullnad mäts med måttband (millimeter)
• Knytdiastas mäts med måttband (millimeter)
• Handstyrka med handdynamometer
• Fingerstyrka: Pinch Gauge med 2-punktspinch, 3-punktspinch och nyckelgrepp (pinch)
• Finmotorik: 9-Hole Peg Test, Grooved Pegboard och Box and Block Test
• Känsel: Monofilament
  

Bedömd aktivitetsförmåga

• Bedömning utifrån ADL-taxonomin

Medfödda skador i det centrala nervsystemet (habilitering)

Självskattat aktivitetsutförande

• Canadian Occupational Performance Measure (COPM)

Självskattad smärta

Vid behov används bildstöd, ansiktsskalor eller AKK för att underlätta smärtskattning. Abbey Pain Scale-SWE om personen inte kan uttrycka sig verbalt.

Bedömd kroppsfunktion

• Klassifikation av handfunktion enligt MACS I-V, för barn under 4 år används Mini-MACS
• Bedömning av handled och fingersträckning enligt Zancolli
• Bedömning av funktionsklass enligt House nivå 0–8
• Tumme, finns volarabduktion, stramhet och/eller thumb in palm enligt House
  

Bedömd aktivitetsförmåga

• Bedömning utifrån ADL-taxonomin
• Bedömning av bimanuell förmåga