Hiv och hepatit

Hiv-infektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus. En Hiv-infektion kan förlöpa asymtomatiskt under många år. En del nysmittade får en lindrig och snabbt övergående period med feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar och utslag några veckor efter det att de har smittats, en primärinfektion. Andra märker ingenting.

Det kan dröja flera år från smittillfället tills man blir sjuk. Sjukdomsbilden i denna senare fas kan delvis hänföras till viruset som sådant, men framför allt beror symtomen på andra infektionssjukdomar man får på grund av nedsatt immunförsvar. Vissa ovanliga tumörer som till exempel Kaposis sarkom kan också uppträda. Det är dessa sekundära infektioner som ligger bakom det sjukdomstillstånd som kallas aids.

Hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att provta patienter vid misstanke om hiv eller en annan smittspårningspliktig sjukdom och kan inte utan grund vägra att provta en person.

Inför en provtagning är det viktigt att en riskbedömning genomförs. Den ska baseras huvudsakligen på individens riskbeteende, t.ex. sexvanor och kondomanvändning, resevanor eller alkohol- och drogvanor, inte på faktorer som etnicitet, kön eller sexuell läggning. Beslutet att provta ska motiveras och grundas på omständigheterna i varje enskilt fall och med respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Socialstyrelsen anser att det är av stor vikt att testning för hiv är lätt tillgänglig och att hälso- och sjukvården har en generös inställning till möjligheten att få testa sig.

En lätt tillgänglig och generös testningsverksamhet bidrar till en snabb diagnostik, vilket ökar möjligheterna till adekvat vård och behandling. Från vetenskapliga studier vet man idag att en hiv-infekterad individ är som mest smittsam i början av infektionsprocessen. Internationella studier har visat att ju snabbare behandling mot hiv påbörjats desto mindre är risken att sprida hiv infektionen vidare.

Det bör ha gått minst sex veckor efter möjligt smittotillfälle innan infektion kan uteslutas. Testet kan falla ut positivt redan efter två veckor.

Vid upprepade eller svårbehandlade genitala infektioner t.ex candida, tänk på hiv.

När det gäller hiv-testning är det möjligt att testa sig anonymt om personen så begär. Önskad anonymitet får inte vara ett hinder för att få testa sig eller för att få adekvat rådgivning före eller efter provtagningen. Hälso- och sjukvården ska ha rutiner för att kunna hantera anonym testning, t.ex. reservnummer i journalen och vid märkning av proverna i stället för den verkliga identiteten/ personnummer.

Anonymiteten gäller dock bara vid hiv-testning och så länge testresultatet är negativt.

Förslag till rutiner vid positivt hivtest

• Om patienten är hivpositiv ska svaret ges till patienten på mottagningen där provet har tagits. Efter samråd med läkare ges svaret av provtagande barnmorska/sjuksköterska med deltagande av kurator eller läkare om så möjligt.
• Kontakta gärna din Sesamenhet för råd och stöd inför provsvarsutlämningen.
• Ordna en tid på sjukhuset till patienten, gärna samma dag. Detta förbereds lämpligen innan patienten kommer för provsvaret.
• Finns möjlighet, följ med patienten till övertagande mottagning på sjukhuset.
  

För patienter under 18 år, kontakta:

Barnkliniken B79 Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

Tjänstetelefon: 08-585 853 63 (Var beredd att uppge personnummer på barnet).

För patienter över 18 år, kontakta:

Infektionsmottagning I 56, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
Ring växeln 08-585 800 00. Be att få bli kopplad till sjuksköterskeexpeditionen på I56, förklara att det är tjänstesamtal.

Venhälsan, Södersjukhuset
Tjänstetelefon: 08-616 25 00 (tidsbokning) eller 08-616 39 97 (sjuksköterska)

Information till patienten i samband med återbesöket:

• Var tydlig med att provsvaret är positivt för hiv och att ett kontrollprov kommer att tas på sjukhuset.
• Fråga om patienten vill ha någon hos sig och om han/hon vill ha hjälp att kontakta någon som kan komma dit.
• Ge kort information om bromsmediciner. Berätta att det finns hämmande mediciner/bromsmediciner och att mer information om detta kommer att ges på specialistmottagningen.
• Informera kort om förhållningsregler enligt Smittskyddslagen.
  
• Det viktigaste är att finnas där och att ge patienten den tid hon/han behöver. Tänk på att en krisreaktion kan se olika ut.

Smittskydd Stockholms information om hiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.