Amningsnedläggning

Bakgrund

Mjölkproduktionen styrs av det mjölkbildande hormonet prolaktin. Efter påbörjad amning regleras mjölkproduktionen genom barnets stimulering av mammans vävnad och hur ofta brösten töms. Amningsnedläggning kan ske på naturlig väg eller med hjälp av läkemedel. Forskningen visar svagt stöd för att läkemedel underlättar amnings- nedläggningen hos kvinnor som inte påbörjat amning. Läkemedel för amningsned- läggning är i vissa fall kontraindicerade och har ett flertal biverkningar. Kvinnan bör få information om för- och nackdelar med olika alternativ. Även om amning inte påbörjats sker en ökad genomblödning som kan medföra ömhet och svullnad under 2–5 dagar efter förlossningen. Om amning inte påbörjats försvinner besvären efter ungefär en vecka. Ibland ses övergående smärta, sjukdomskänsla och temperaturstegring. Förloppet påverkas inte av huruvida kvinnan tar läkemedel eller inte. Minskning av mjölk- produktionen sker alltid successivt oavsett om läkemedel ges eller inte. Mjölk kan fortsätta bildas under dagar till veckor. Bröstömhet och svullnad kan förekomma.

Undersökning/utredning

Anamnes

Det är viktigt att låta kvinnan ta beslutet själv och göra ett informerat val av nedläggningsmetod. Orsaken till amningsnedläggning kan vara många, initialt och även senare kan det handla om att kvinnan inte kan, får eller vill amma som att barnet successivt börjat äta annan mat. Kvinnan kan också ha har svåra amningsproblem som inte är hanterbara för henne.

Handläggning och omvårdnad

Omvårdnadsåtgärder vid naturlig nedläggning kan med fördel även användas vid medicinsk nedläggning. Amningsnedläggningen blir mer skonsam om den sker successivt. För att undvika större besvär kan följande rekommenderas:

• Tight/fast behå som inte “skär” in i bröstet, modell sportbehå brukar uppskattas och kan gärna användas dygnet runt
• Vid kraftigt spända bröst, ”lätta på trycket” genom att handurmjölka eller pumpa ut mjölk så att spänningen lättar något
• Vid smärta lindra med värme, kyla och/eller värktabletter så att det allmänna välbefinnandet förbättras
• Planera amningsnedläggningen om möjligt till lämplig tidpunkt
• Vid nedläggning direkt efter förlossningen, informera kvinnan om det naturliga förloppet med ökade bröstspänningar inom 2–5 dagar efter förlossningen
• Undvik att stimulera brösten

Läkemedel

Vid ambivalens inför nedläggningen avvakta med medicinering
Vid behov av medicinering rekommenderas Bromokriptin.

Kabergolin bör inte rekommenderas på BB för de kvinnor som inte vill amma eftersom det försvårar möjligheten att återuppta amningen om de ångrar sig. Kabergolin har en halveringstid som är lång och det tar ca 2–3 veckor innan läkemedlet är ur kroppen och det är kontraindicerat att amma under denna tid.

Smärtlindring

Vid besvärande symtom på svullnad eller obehag kan smärtstillande ges:

Förstahandspreparat vid smärta
T. Ibuprofen 200–400 mg 1 x 4, dock högst 1200 mg/dygn. Ges med fördel i kombination med T. Paracetamol 1 g x 4 maxdos 4000 mg/dygn, jämt fördelat över dygnet om ytterligare smärtlindring behövs.

Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.

Farmakologisk nedläggning av amning
Kabergolin 0.5 mg, 2 tabletter som engångsdos, ges inom 24 timmar postpartum. Alternativt kan T. Bromokriptin 2.5 mg 1 x 2 ges under 14 dagar.

Det är viktigt att observera att läkemedlen för amingsnedläggning har många vanliga biverkningar att beakta.

Observera att det finns en del allvarliga men sällsynta biverkningar för dessa läkemedel. Se vidare på Janusinfo, www.janusinfo.se Länk till annan webbplats. eller LactMed®, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK501922/ Länk till annan webbplats.

Kontraindikationer

• Känd psykos i anamnes eller där risk för postpartum psykos anses föreligga
• Preeklampsi eller hypertension
• Måttligt till gravt nedsatt leverfunktion

Försiktighet bör iakttas vid

• Allvarlig kardiovaskulär sjukdom
• Magsår eller gastrointestinal blödning
• Nedsatt njurfunktion
• Raynaud´s sjukdom

Aktuellt kunskapsläge

Det förekommer att läkemedel sätts in för amningsnedläggning utan information om alternativ nedläggningsmetod och risk för biverkningar [1].

Ett traditionellt råd i befolkningen för att minska mjölkproduktion är intag av örtkryddan salvia. Salvia har visats ha hämmande effekt på utsöndring av kropps- vätskor. Studier saknas angående effekt av salvia på mjölksekretion [2, 3].

Ett vanligt råd är också att linda brösten men med dagens utmärkta tajta linnen och sportbehåar så kan de ha samma effekt och ge ett fast skönt stöd för ömmande bröst.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.