Utebliven mjölkproduktion / Sviktande mjölkproduktion

Bakgrund

En av de vanligaste orsakerna till att mammor slutar amma är upplevelsen av att det finns för lite bröstmjölk. Upplevelsen av ”för lite” mjölk är oftast subjektiv men kan också bero på att mamman/föräldrarna misstolkar barnets beteende [1,2]. Ett nyfött barns behov av att vara nära och att ofta amma kan tolkas som att mamman har för lite mjölk. När mamman söker stöd på grund av liten mjölkmängd är noggrann anamnes och amningsstöd av högsta vikt. Anamnesen ger ofta svar på vilka omständigheter som ligger bakom att mjölkproduktionen tycks otillräcklig och/eller upplevs som otillräcklig. Ofta finns flera faktorer som försvårat amningsstarten [1].

Förebyggande åtgärder

En viktig förebyggande åtgärd för att stimulera mjölkproduktionen första dygnen, är att uppmuntra att om möjligt i första hand ge råmjölk när barn ordineras tillmatning.

Nyfödda barn blir ofta mätta av tillmatning med formula och orkar då inte alltid suga på bröstet. Detta kan göra att bröstmjölksproduktionen försenas/hamnar på efterkälken, uppmärksamma därför föräldrarna på att det inte bör bli för glest mellan amnings-

/urmjölkningstillfällena. Uppmuntra till att stimulera brösten, om barnet inte stimulerar genom sugning, hellre korta stunder och ofta än sällan och länge. Informera om att ju snabbare bröststimuleringen startar efter förlossningen desto snabbare kommer mer mjölk. Om barnet inte kommer igång med att suga på bröstet kan fortsatt hud-mot- hudkontakt hjälpa föräldrarna att se när barnet visar amningsbeteende.

Riskfaktorer relaterat till vårdrutiner och omständigheter

• Bristande kunskaper om barnets normala sök- och sugbeteende
• Separation av mor och barn efter förlossningen
• Utebliven hud-mot-hud kontakt efter förlossningen
• Utebliven amning eller bröststimulering de första timmarna efter förlossningen
• Bristfälligt amningsstöd
• Tillmatning på icke medicinsk indikation
• Bristfälligt stöd att finna en fungerande urmjölkningsmetod för att stimulera mjölkproduktionen om barnet inte har sugit eller inte suger kraftfullt
• För tidig introduktion av amningsnapp
• Bristfällig information och utvärdering/uppföljning vid användande av amningsnapp
• Uteblivna råd att fortsätta stimulera brösten om barnet inte suger kraftfullt vid användande av amningsnapp
• Tidig introduktion av tröstnappar och nappflaskor

Riskfaktorer relaterade till mamman

• Sectio, traumatisk förlossning, stor blödning i samband med födseln
• Sen amningsstart
• Sen start av bröststimulering
• Smärtsam amning pga t ex såriga bröstvårtor, mastit
• Smärta, stress, oro, trötthet
• Psykisk ohälsa, annat tillstånd, sjukdom hos mor, infektion, anemi, thyreoideasjukdomar och/eller BMI > 30
• Bristande stöd från omgivningen
• Kvarliggande placentarest
• Bristfälligt amningsstöd vid bröstreduktion eller annan kirurgisk bröstoperation
• Hypoplasi - minskad mängd mjölkkörtlar samt “äkta” inverterad bröstvårta - båda är mycket ovanliga tillstånd

Riskfaktorer relaterade till barnet

• Separation av mor och barn efter förlossningen med utebliven hud-mot-hud kontakt och försenat amningsbeteende
• Försenad sugstart till exempel pga illamående, läkemedelspåverkan, låg Apgar, påverkan efter förlossning
• Prematuritet
• Ikterus, infektion, missbildning
• Trötthet t ex på grund av stor viktnedgång eller långsam viktutveckling
• Oralmotoriska orsaker till sugsvårigheter, t ex kort tungband, högt gomvalv, gomspalt, lågt sugtryck
• Smärta hos barnet t ex klavikelfraktur, ont i huvudet pga sugklocka
• Tillmatning på icke medicinsk indikation
• Stillsam personlighet hos barnet samt svårtröstade barn

Handläggning och omvårdnad

Efterfråga kunskap och erbjud information om:

• Mjölkbildningens och utdrivningsreflexens fysiologi [2, 3]
• Barnbeteende - barnets medfödda sök- och sugbeteende
• Sugmönster relaterat till mammans utdrivningsreflex
• Effekter av hud-mot-hud
• Betydelsen av att amma på barnets signaler
• Om tröstnappen används, utvärdera hur och när och dess eventuella påverkan
• Positiva effekter av nattamning

Förslag på praktisk handläggning

• Gör en bedömning av amningssituationen med hjälp av Amningsstatus och vid behov en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för att titta på sugmönstret för att föräldrarna ska få kunskap om amningssituationen. Uppmärksamma mamman på hur sugmönstret ser ut när utdrivningsreflexen startar samt om justeringar av barnets läge och sugtag bör göras för att få ett mer optimalt mjölkflöde. Uppmuntra vid behov att lägga barnet hud-mot- hud för att stimulera barnets amningsbeteende och för att barnet ska gapa upp stort, se vidare i fördjupningsdelen

• Om barnet inte ammar effektivt eller om utdrivningsreflexen är störd så påverkar det mjölkmängderna negativt på sikt
• Uppmuntra till att barnet ligger hud-mot-hud
• Om barnet blir frustrerat eller snabbt somnar vid bröstet kan man råda mamma att pröva byta bröst för ökad aktivitet eventuellt amma bägge sidorna flera gånger för att stimulera till fler utdrivningsreflexer vilket leder till ökad mjölkproduktion
• Uppmuntra mamma att själv stryka över bröstet eller handmjölka försiktigt samtidigt med amningen för att ytterligare stimulera utdrivningsreflexen, detta bara om det är möjligt och att amningen inte störs
• Tillmatningset kan vara till hjälp, det innebär att barnet får urmjölkad bröstmjölk eller tillägg via en tunn sond som man tejpar på bröstet, samtidigt som barnet ammar. Detta kan göra amningen mera aktiv och på så sätt stimulera till ökad mjölkproduktion, se amningshjälpens hemsida angående tillmatningsset.
• Om mamman använder amningsnapp stötta i att om möjligt avveckla amningsnappen
• Om barnet suger ineffektivt eller sällan uppmuntra då till att stimulera mjölk- produktionen med handmjölkning eller bröstpump. Viktigt att individualisera även detta råd då många mammor har svårt att få igång utdrivningsreflexen med pump
• Erbjud individuellt amningsstöd i syfte att öka mjölkmängderna samt hur man kan minska formula successivt
• Informera om möjligheten till samtalsstöd via MHV, BHV, Amningsmottagning, eller BUP

Läkemedel

Det finns inget läkemedel som är specifikt framtaget för att öka mjölkmängden.

Aktuellt kunskapsläge

Läkemedlet Domperiodon har användts i ett fåtal fall i Sverige. Föräldrar skickar efter läkemedelet från USA och Canada där behandlingen är vanligare trots att studier visar blandade resultat. Domperidon är ett motilitetsstimulerande läkemedel som lindrar illamående och kräkningar [4]. Domperidon ökar nivån av prolaktin. Kontrain- dikationerna för Domperidon är många. Läkemedlet är föremål för utökad granskning av Läkemedelsverket och är inte godkänt för behandling av låg mjölkproduktion i Sverige. En Cochraneanalys hittade endast två relevanta studier där metaanalysen inte visade någon långsiktig positiv effekt på mjölkproduktionen [4].

Vanliga mamma till mamma råd är intag av ”amningsteer” som innehåller örter och kryddor [5]. Det saknas studier över huruvida örterna har effekt [6]. Intag av varm dryck kan fungera avslappnade och ha positiv effekt innan amningens utdrivningsreflex.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.