Mjölkstas (Lymfangitis mammae)

ICD-kod O91.2

Bakgrund

Mjölkstas/engorgement är ett fysiologiskt normalt tillstånd som uppstår hos en del kvinnor när mjölken etableras (lactogenesis II). Orsakerna är ökad vävnadsvätska, ökad lymfvätska och en ökad blodvolym i brösten. Tillståndet kan ge generellt spända bröst samt lättförhöjd kroppstemperatur, vanligast uppstår detta 3–4 dygn efter

förlossningen, men kan uppstå tidigare hos omföderskor pga fler prolaktinreceptorer [1]. Detta tillstånd kan även uppstå senare vid t ex ändrat amningsmönster eller vid nedläggning av amning. Tillståndet bör inte förväxlas med mastit.

Bilden beskriver bröstets anatomi vid Laktogenes III

Förekomst

Frekvensen av kvinnor med mjölkstas/engorgement varierar mellan 20–85 %.

Förekommer i mindre utsträckning och mindre uttalat när barnet för amma efter behov jämfört med reglerad amning.

Riskfaktorer

Försenad amningsstart
Reglerad amning
Intravenös vätsketillförsel under förlossning [2]
Bröstimplantat
Sorg/trauma

Undersökning/utredning

Symtom/status

Ett eller flera symtom kan förekomma

Spända bröst (oftat generellt på båda brösten)
Ömma bröst
Lätt förhöjd kroppstemperatur
Lätt nedstämdhet
Ödem i bröst och vårtgård
Svullna körtlar i armhålorna

Differentialdiagnoser

Under puerperiet

Endometrit
Djup ventrombos/lungemboli
Urinvägsinfektion
Övre luftvägsinfektion
Viros
Mastit

Handläggning och omvårdnad

Normalisera och avdramatisera tillståndet och framhåll det positiva med att mjölken etableras, ”rinner till”.

Uppmuntra till hud-mot-hudkontakt med barnet
Uppmuntra mamman att amma ofta/efter barnets behov

Vid uttalade svåra besvär som mjölkretention kan något av följande lindra:

Om barnet har svårt att få tag om bröstet pga spändheten, pröva mjuka upp runt det spända med handurmjölkning eller Cottermans handgrepp [3], se ordlistan
Smärtlindra vid behov och ge förslag efter mammans önskemål
- Lokal kyla korta stunder kan vara skönt och kan göra att ödemet sväller av
- Lätt beröring på brösten, t ex dusch
- Erbjud akupunktur [4], se ordlistan

Läkemedel

Förstahandspreparat vid smärta

Ibuprofen 200–400 mg 1 x 4, dock högst 1200 mg/dygn, engångsdoser över 400 mg ger ingen ytterligare analgetisk effekt. Ges med fördel i kombination med
Paracetamol 1 g x 4 maxdos 4000 mg/dygn, jämt fördelat över dygnet om ytterligare smärtlindring behövs.

Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra ges endast T. Paracetamol.

Prognos

Tillståndet klingar av hos de flesta efter 1–2 dygn.

Aktuellt kunskapsläge

Varma eller kalla vitkålsblad som omslag på brösten för att lindra mjölkstas förekommer i rådgivning på olika håll men är omdiskuterat. Några studier har gjorts med behandling av kalla vitkålsblad på brösten i samband med mjölkstas. Resultaten visar på positiva effekter med minskad upplevelse av smärta, ökat välbefinnande samt att amningstidens längd påverkas positivt [5–7]. Studierna hade få deltagare och kan därför inte ge tillräcklig evidens. Lätt beröring kan däremot rekommenderas då det frisätter oxytocin vilket ökar välbefinnandet samt ökar cirkulationen i bröstet [8]. Massage bör undvikas då det finns risk att kvinnan tar i för hårt och kan istället leda till ökade besvär.

Referenser

Bystrova K, Widstrom AM, Matthiesen AS, Ransjo-Arvidson AB, Welles-Nystrom B, Vorontsov I, et al. Early lactation performance in primiparous and multiparous women in relation to different maternity home practices. A randomised trial in St. Petersburg. Int Breastfeed J. 2007;2:9.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17488524 Länk till annan webbplats.
Kujawa-Myles S, Noel-Weiss J, Dunn S, Peterson WE, Cotterman Maternal intravenous fluids and postpartum breast changes: a pilot observational study. Int Breastfeed J. 2015;10:18.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26113871 Länk till annan webbplats.
Cotterman Reverse pressure softening: a simple tool to prepare areola for easier latching during engorgement. J Hum Lact. 2004;20(2):227-37. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15117523 Länk till annan webbplats.
Mangesi L, Dowswell Treatments for breast engorgement during lactation. Cochrane Database Syst Rev. 2010(9):CD006946. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20824853 Länk till annan webbplats.
Roberts A comparison of chilled cabbage leaves and chilled gelpaks in reducing breast engorgement. J Hum Lact. 1995;11(1):17-20. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7718101 Länk till annan webbplats.
Roberts KL, Reiter M, Schuster A comparison of chilled and room temperature cabbage leaves in treating breast engorgement. J Hum Lact. 1995;11(3):191-4. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7669238 Länk till annan webbplats.
Arora S, Vatsa M, Dadhwal Cabbage leaves vs hot and cold compresses in the treatment of breast engorgement. Nurs J India. 2009;100(3):52-4. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19588654 Länk till annan webbplats.
Uvnäs Moberg Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och kultur; 2000.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK:
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.