Amningshjälpmedel

Amningsnapp

Amningsnapp är ett hjälpmedel som kan användas vid såriga bröstvårtor, plana/ indragna bröstvårtor eller för att hjälpa barn med sugsvårigheter. Överväg noga innan amningsnapp rekommenderas, gör en individuell bedömning utifrån mammans och barnets situation. Det viktiga är att moderns och barnets välbefinnande runt amningen förbättras. Det är få som har behov av en amningsnapp och den kan dölja underliggande problem eller leda till ytterligare problem om användandet sker slentrianmässigt.

Amningsnappen optimeras som hjälpmedel om den vänds halvvägs ut och in innan den appliceras på bröstvårtan, och om mamman därefter låter sin egen bröstvårta sugas långt in så att ett vakuum uppstår i amningsnappen. På så sätt undviks sår på bröstvårtan samtidigt som en effektiv mjölköverföring kan ske. Det är viktigt att mamman informeras om hur hon kan stimulera barnets rootingreflex för att barnet ska gapa stort och få ett stort tag om amningsnappen så att den inte bara trycks in i barnets mun. Efter amningstillfället utvärderas tillsammans med mamman smärta och barnets aktivitet vid bröstet och bröstvårtans form. Amningsnappen bör ses som ett tillfälligt hjälpmedel. Det är viktigt att vara observant på nya problem som till exempel liten mjölköverföring eller minskad mjölkproduktion. Amningsnappen är tillverkad i tunn silikon och finns i flera storlekar. Välj storlek så att bröstvårtan inte blir klämd i nappen. Amningsnappen bör rengöras efter användande enligt tillverkarens anvisningar.

Bröstvårtsskydd/vårtluftare

Det finns flera typer av bröstvårtsskydd/vårtluftare på marknaden med olika användningsområden. Oftast är dessa utformade som en hårdare kupa i plast med lufthål och med en insida med ett hål för bröstvårtan antingen i silikon eller i plast. Det finns även amningsinläggsliknade pads som har ett kuplikande nät i plast som placeras över bröstvårtan och hålls på plats av kvinnans BH. Kvinnan behöver använda en rymlig amningsbehå eller lite tajtare linne så att inläggen ligger “lätt” mot brösten och inte orsakar tryck, stas eller ödem runt bröstvårtorna. Skydden bör inte använda dygnet runt då för intensiv användning kan orsaka mastiter eller igentäppta mjölkgångar. Mamman bör också vara observant på vårdgården så att plasten som ligger emot inte orsaker problem på vårtgården. Dessa skydd kan användas mellan amningarna vid såriga och spruckna bröstvårtor för att undvika ytterligare slitage från bh eller dylikt och för att underlätta läkningen. Mjölkuppsamlingskupor kan användas när det läcker bröstmjölk mellan amningstillfällena eller från andra bröstet under amningen. Rengöring av hjälpmedlen se anvisningar från tillverkare av dessa hjälpmedel.

Koppmatning

Kopp används då tillmatning behövs till barnet på BB för att ge extra bröstmjölk eller ersättning. Vid koppmatning används små plastkoppar som rymmer ungefär 30ml. Barnet sitter upp i föräldernsfamn/knä, koppen placeras mot barnets underläpp och sedan får barnet lapa i sig mjölken. Det är viktigt att inte hälla mjölken, utan att barnet får lapa i egen takt.

Tillmatningsset

Används som ett tillmatningshjälpmedel samtidigt som mamma ammar. Används vid liten mjölkproduktion, amning av adoptivbarn, relaktation eller långsam viktuppgång eller ineffektivt amningsmönster hos barnet. Består av en flaskliknande behållare som hängs upp runt mammans hals, två tunna silikonslangar kommer från flaskan och dessa tejpas fast på brösten.

Slangstorlek se anvisningar från tillverkare.

Funktion

När barnet ammar får det samtidigt i sig mjölken från bröstet och behållaren. Fördelen för mamman är att hon samtidigt stimulerar den egna mjölkproduktionen. Nackdelar kan vara att barnet vänjer sig vid ett snabbt mjölkflöde. Flödet kan regleras av flaskans höjd, om den placeras lägre kommer endast mjölk när barnet suger. Man kan ofta börja med att barnet suger utan att slangen öppnas, när barnet blir frustrerat för att mjölkflödet minskar kan man öppna vilket leder till att barnet fortsätter suga och på så vis stimulerar mer på mammans bröst.

Bör avvänjas så snart full mjölkproduktion och tillräcklig viktökning hos barnet har kommit tillstånd.

Rengöring av hjälpmedlen enligt anvisningar från tillverkare av dessa hjälpmedel.

Bröstpump

Om barnet inte suger eller suger ineffektivt på bröstet kan bröstmjölksproduktionen stimuleras av handurmjölkning alternativt urmjölkning med bröstpump.

Bröstpumpar finns i olika modeller, manuella eller elektriska. Låt kvinnan välja ett för henne lämpligt alternativ. Urmjölkningen ska inte vara smärtsam, lämplig storlek på tratten som ska placeras på bröstet ska utprovas så att urmjölkningen blir bekväm och effektiv. Urmjölkning kan ske ofta, bättre ofta och korta stunder än längre stunder och sällan, 5–15 minuter per bröst och tillfälle är lämpligt. Att pumpa under en längre period kräver ett bekvämt och enkelt urmjölkningsalternativ.

Se vidare Urmjölkning vid bröstkomplikationer och även tillverkarens instruktioner.

Amningshjälpens hemsida www.amningshjalpen.se Länk till annan webbplats.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.