Amningsstatus

(även vid telefonrådgivning)

Fem enkla frågor kan ställas till föräldrarna, dels för att göra föräldrarna mer delaktiga i amningen och dels för att utesluta att barnet har för litet tag om bröstet. För litet sugtag är den vanligaste riskfaktorn till de flesta amningsproblem och bröstkomplikationer som presenteras i detta vårdprogram. Ett för litet tag kan orsaka sår på bröstvårtorna, smärta, hämma mjölkflödet, leda till mastit och en otillräcklig viktutveckling för barnet. Frågorna kan enkelt ställas per telefon och vid besök på mottagningen. Frågorna behöver inte ställas i samband med amning..

1. Barnets tag om bröstet – barnet bör gapa upp stort, detta för att barnet ska få in så mycket bröst i munnen som möjligt och inte bara bröstvårtan.
   
   Förslag till åtgärd om barnet inte gapar stort Underlätta genom att barnet kommer riktigt nära bröstet, att hakan ligger tätt intill bröstet hela tiden och att barnet får slicka och smacka en stund tills tungan syns mer utanför underläppen. Om mamman sitter lite tillbakalutad så kan hon utnyttja barnets tyngd för att få barnet riktigt nära. Hud-mot-hudkontakt stimulerar detta amningsbeteende så att barnet öppnar munnen stort.
2. Mammans upplevelse av smärta vid amning – amning kan kännas smärtsam i början, de första tagen, men smärtan bör släppa efter en kort stund och kännas mer hanterbar. Skatta smärtan med VAS.
   
   Förslag till åtgärd vid smärta Om smärtan inte släpper utan är ihållande beror det oftast på att barnet har ett för ”litet” tag om bröstet. Även här är det viktigt att barnets haka ligger mycket tätt intill mammans bröst. Låt barnet ta ett nytt tag och låt barnet slicka, smacka och ”roota” tills barnet gapar ”stort”. Mamman kan prova andra amningsställningar och även ta smärtlindrande läkemedel tills det känns bättre. se ordlista angående smärtskattning, VAS-visuell Analogskala
3. Mammans upplevelse av barnets sugkraft – mamman bör känna att barnet suger kraftfullt och att det kan dra i bröstet.
   
   Förslag till åtgärd om barnet bara småsuger Om mamman inte känner så mycket kan det även här handla om att barnet inte kommit tillräckligt nära för att få ett bra tag. Mamman kanske inte släpper mjölken och barnet slutar då suga eller att barnet har blivit tillmatat med extra mat vid sidan av amningen och därav inte suger kraftfullt. Mängden formula bör då ses över och utvärderas om den kan minskas.
4. Barnets sugmönster/rytm – barnet börjar suga med små korta sug och efter en kort paus bör sugandet bli mer rytmiskt med större och djupare sug, barnet tar korta pauser i sugandet. Till en början knyter barnet händerna och ”tar” i med hela kroppen. Efter en stund blir det lite längre pauser, sugandet minskar i intensitet och barnet blir mer avslappnat för att till slut släppa bröstet och/eller somna.
   
   Förslag till åtgärd om barnet suger frenetiskt utan pauser, tar tag och släpper upprepade gånger, skriker eller somnar på en gång så kan orsaken t ex vara att, utdrivningsreflexen tar tid på sig. Det kan bland annat hända vid smärta, oro, stress och vid låg tillit till amning. Om möjligt hitta coopingstrategier för känna sig lugn och avslappnad.
5. Bröstvårtan form efter amning – bröstvårtan bör vara opåverkad, kanske något utdragen efter amningen.
   
   Förslag till åtgärd om bröstvårtan är klämd/snedsugen efter amningen vilket är ett tecken på att barnet haft ett för litet tag om bröstvårtan eller legat för långt åt det hållet bröstvårtan lutar åt. Oftast är det någon av punkterna ovan som då inte fungerar och kan åtgärdas enligt något förslag i punkterna ovan.

Denna mamma har fått höra flera gånger att amningen ser bra ut och att barnets tag om bröstet är bra men mamma har ont och har haft sår i flera veckor. Bröstvårtan visar tydligt att barnet haft ett litet tag som har orsakat att bröstvårtan klämts underifrån.

Bilden till höger är tagen ovanifrån och visar att barnet ligger aningen för nära bröstvårtan med underläppen. En bra måttstock på ett bra läge är att vårtgården syns mer ovan barnet näsa vilket det inte gör på denna bild. Bilden till vänster är tagen framifrån och visar att underläppen och tungan legat nära och tryckt/klämt till bröstvårtan. Den vita pricken är en sugblåsa som bildats på toppen.

Bilderna visar amning i bakåtlutad position. Mamman kan luta sig något bakåt ca en 45 gradig vinkeln, denna ställning är bra att rekommendera t ex vid amningssvårigheter, om barnet inte gapar upp stort, om mamman upplever att det är svårt att hålla barnet mycket nära och om mamman vill vila under amningen. Mamman kan ha en sjal eller uppknäppt skjorta på sig om det känns kallt eller om mamman inte vill exponer sig, barnet kan ha en lätt filt över ryggen. Fördelen med denna ställning då barnet inte gapar upp stort är att hud-mot-hudkontakten stimulerar amningsreflexerna samt att tygnd- lagen gör att barnet verkligen kommer riktig nära. Barnet har möjlighet att själv ta bröstet när barnet är beredd. Ibland beroende på bröst kan bröstet behöva stödjas/ formas med mammans hand. Bra att stötta upp med kuddar under mammans armar så att barnet ligger säkert och inte ramlar ner på sidorna. Informera mamman om att hålla ögonen på barnets näsa så barnet för luft, speciellt vid lite större bröst och/eller mycket mjuka bröst.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.