Anamnes vid telefonrådgivning och på mottagning

Förhållningssätt vid anamnesupptagning och samtal

I samtalet med kvinnan/föräldrar använd frågeorden ”hur, när, vad, vilka”, ord som fördjupar och leder samtalet framåt. Lyssna in kvinnans/föräldrarnas inställning till att amma, förväntningar, önskemål om stöd. Motiverande samtal (MI) är en utmärkt metod att använda i mötet med kvinnor/föräldrar med amningsproblematik. MI förespråkar ett förhållningsätt som bör vara empatisk, respektfullt, jämlikt, öppet, värderingsfritt, accepterande, neutralt, stöttande och stärkande av tilltron till den egna förmågan [1].

Förslag på frågor som leder samtalet framåt

Det är viktigt att bekräfta kvinnan i hennes upplevelser

Hur upplever hon amningen i stort, hur trivdes hon med amningsstunderna innan det blev problem?
När började amningssvårigheten, var det något speciellt som utlöste det hela?
Det är bra att fråga om vilka tankar om amningen hon hade redan under graviditeten och därefter också penetrera vilket stöd hon har i sin omgivning
Hur har hon försökt att lösa amningsproblemet/en, vilka råd har hon tidigare fått?
Vad har fungerat bra, vad har inte fungerat?
Bekräfta, uppmuntra det positiva, ge stöd och råd utifrån kvinnans
Ge gärna alternativa lösningar på Gör kvinnan/föräldrarna delaktiga i omvårdnadsplaneringen och behandlingen
Följ upp och utvärdera omvårdnadsstrategin så att den känns hanterbar för kvinnan
Dokumentera noga

Anamnes mer specifikt vid bröstkomplikationer

Anamnes för övriga tillstånd, se respektive avsnitt

Diagnos vid bröstkomplikationer ställs genom noggrann anamnes. Tidsförloppet är viktigt för rätt diagnos och bedömning, för att ta ställning till om kvinnan kan stanna i hemmet och påbörja egenvård eller om kvinnan behöver komma till en mottagning för bedömning. Det är också bra att försöka hitta eventuella riskfaktorer till bröst- komplikationen så att den/de kan åtgärdas för att inte komplikationen ska upprepas.

Frågor att ställa för bedömning, uteslutande av riskfaktorer och för vidare handläggning

Mammans allmäntillstånd. Feber, smärtstatus, sömn, vila, vätske- och näringsintag?
Uteslut andra vanliga orsaker med liknade symptom som är mer eller mindre vanliga under puerperiet; endometrit, djup ventrombos/lungemboli, urinvägsinfektion, övre luftvägsinfektion och viros. Detta för bedömning om kvinnan kan stanna i hemmet och påbörja egenvård. Vid feber i puerperiet bör alltid risk för diagnoserna ovan beaktas. Anamnesen är här av primär vikt. När mjölk pressas ut i blodbanan uppstår en immunologisk reaktion som liknar en infektionsstart. Kvinnan får feber, ont i kroppen och allmän sjukdomskänsla.
När började symtomen samt tidigare symtom. Tidsförloppet är Har kvinnan haft bröstproblem tidigare under amningsperioden. Om kvinnan tidigare haft resistenser, har de varit på samma ställe eller uppkommer de på nya ställen?
Bra att tänka på: Vid abscess kan symptomen komma och gå med ingen eller något förhöjd kroppstemperatur.

Bröststatus. Jämn spändhet på båda brösten, lokala knölar, rodnad, värmeökning, sår på bröstvårtan. Bra att tänka på: de första tre till fyra dagarna kan etablering av mjölken ge generellt spända bröst och lätt temperaturhöjning.
Bra att tänka på: Sår ökar risken för bröstinfektion.

Barnstatus Barnet fullgånget/prematurt, ålder, viktutveckling och allmäntillstånd – urin, avföring, infektioner eller andra tillstånd i Barnets beteende vid bröstet: skrik, värjer sig, tar tag släpper, somnar.
Bra att tänka på: Vid smärta hos mamman kan oralmotoriska tillstånd hos barnet som kort tungband behöva uteslutas.

Mammans upplevelse av Känslor vid amningen, tillfredsställelse, rädsla, oro, olust, smärta, omgivningens stöd. Bedöm behovet av samtalsstöd.
Uppfödning förutom bröstmjölk. Introduktion av annan mat kan ändra amningsmönstret och barnets beteende och vara en riskfaktor för mastit.
Hjälpmedel Pump, amningsnapp, nappflaska, tröstnapp.
Bra att tänka på: är det nyinsatt och/eller kan något justeras för att minska risken för att det används “felaktigt”.

Amningsstatus. Utvärdera hur amningen fungerar, även vid telefonsamtal genom att ställa 5 frågor; 1) barnets tag om bröstvårtan (stort/litet), 2) mammans känsla (hanterbart/smärtsamt), 3) barnet sugkraft (kraftfullt/ej kraftfullt), 4) sugmönster (kan tydligt ses/inte ses) och 5) bröstvårtans utseende efter amning, (opåverkad/klämd). Se vidare Amningsstatus.
Amningsobservation Vid behov och när mamman är på mottagning gör en Amningsobservation i samråd med mamman/föräldrarna för en mer fördjupad bild av amningssituationen. Se vidare Amningsobservation
Amningsfrekvens/duration/intervall? Har någon förändring skett? Vem avslutar amningen?
Bra att tänka på: Om inga förändringar skett i amningsmönstret och amningsbeteendet hos barnet, uppmuntra mamman att fortsätta amma som tidigare.

Utvärdera tidigare vårdkontakter och redan påbörjade åtgärder. Vilka åtgärder har mamman prövat, vilka har fungerat och hur har mamman upplevt stödet.
Bra att tänka på: Det är alltid viktigt att lyssna efter tidigare råd, hur den hjälpsökande mamman har uppfattat råden och hur de hjälpt. Utvärdera dessutom hur hon uppfattat de eventuellt nya råden hon fått, om de är hanterbara för henne.

Dokumentation. Journalen ska innehålla en tydlig omvårdnadsdokumentation om amningen som utgår från patientens individuella behov. Upprätta en vårdplan som antecknas i journalen för uppföljning.

Generell rådgivning

Bekräfta och avdramatisera genom att lugna kvinnan och anhöriga
Ge saklig information om tillståndet
Undvik att problematisera det som är normalt och lyft fram det positiva
Tala om att bröstmjölken har positiva effekter för barnet trots bröstkomplikationen
Uppmuntra mamman att vila, samt fortsätta amma om möjligt
Stöd kvinnan till minskad stress om hon känner sig stressad

Referenser

Personcentrerat förhållningssätt - en förutsättning för förändring. I: Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande Stockholm: Stockholms läns landsting (SLL); 2015. s. 11-7. regionala- vardprogram/vardprogram/halsoframjande-levnadsvanor/

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.