Att möta kvinnor med amnings- problem eller bröstkomplikationer

När en kvinna söker hjälp för amningsrelaterade problem bör hon tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.

Amningen uppfattas av de flesta som något naturligt och därmed enkelt och som borde fungera av sig självt [1]. Många nyblivna mödrar ser på amning och moderskap som sammanhängande och oskiljaktiga [2, 3]. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningens framgång och duration [1]. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, basamningskunskaper och stöd från omgivning påverkar positivt på amningsupplevelsen. Tidigare fungerande amning, bra självförtroende och självkänsla påverkar amning gynnsamt.

Omvårdnadspersonalens och läkarens viktiga roll

Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen

Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre [4]. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam [5]. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa.

När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet [3]. Det första som händer är att man hamnar i en chockfas; man tar ”inte in” det som är. Nästa fas är ofta en period av förnekelse, man hoppas att det inte är sant och att saker och ting snart löser sig, man knyter sig inom sig själv och drar sig tillbaka, man ältar det som varit och har svårt att se framåt. Därefter kommer en fas där man blir medveten om sin situation och inser att man är i behov av stöd och hjälp. Det är ofta i denna fas som kvinnan söker hjälp på Amningsmottagningarna.

Självförtroendet har ofta åkt i botten; men här finns möjlighet för att en vändning kan ske. Med rätt bemötande kan mamman acceptera sin situation, vara välvilligt inställd till hjälp och börja se framåt igen. Så påbörjas en nyetableringsfas där mamman är öppen och villig att testa nya sätt [3].

Hur mamman blir bemött i den här situationen kan spela stor roll för hur hon upplever sin situation. Kan mamman träffa en personal som hon känner förtroende för, där personalen har förmåga att lyssna och ta in hela hennes situation, där mötet vilar på tillit mellan de båda kan det ge mamman modet att berätta.

“Hitta mamman där hon är”

Personalens utmaning är att förstå var i processen mamman befinner sig och börja där. Det innebär att inte rutinmässigt ge vägledning och goda råd förrän personalen fått kunskap om vad som tidigare sagts, hur mamman upplever situationen, vad hon redan prövat, vad som har fungerat bra eller mindre bra och vad mamman själv har för idéer om orsak och åtgärder.

Oavsett vad som föranlett amningsproblemet är det viktigt att försöka förstå kvinnans hela livssituation, att ge gott om plats för samtalet. Kvinnor har ofta själva en god förmåga att bedöma sina symtom i relation till vilket problem de har [6].

Genom att tillvarata mammornas egna resurser stärker vi deras självtillit. Ett professionellt bemötande och omhändertagande hjälper också kvinnorna att själva förebygga ytterligare komplikationer, och stärker dem i deras förmåga att fortsätta amma.

När amningen känns oöverstiglig

Ibland kan ett amningsproblem kännas oöverstigligt och kvinnan önskar i det akuta skedet att lägga ned amningen. Det finns risk för att man i en sådan påfrestande situation fattar ett förhastat beslut. Vill mamman inte amma just då, och därför vill ha hjälp att trappa ned amningen, ska hon veta att hon kan öka mjölkproduktionen och ta upp amningen på nytt, utifall att hon så önskar. Som personal är det vår skyldighet att ge råd utifrån den samlade kunskap som finns och på så vis erbjuda vägledning med ett informerat val [7, 8]. Men självklart är det kvinnan själv som avgör huruvida hon vill försöka amma eller inte.

Kvinnor med oro eller tidigare negativa amningsupplevelser

Under samtalet ges den gravida möjligheten att beskriva sina förväntningar, tankar, kunskaper och/eller eventuella oro eller rädsla inför den första tiden med barnet och amningen, se vidare SLL:s Amningsstrategin, avsnitt MHV på Vårdgivarguiden [9] www.vardgivarguiden.se Länk till annan webbplats.

Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor bör erbjudas extra amningsförberedande samtal på Barnmorskemottagning/Mödra- vårdscentral eller på Amningsmottagning. Amning är något som berör kvinnor men även deras partner. Den andra föräldern har en viktig roll för amningen. Kvinnor som upplever problem med amning önskar ofta stöd från sin partner. Många partner kan känna sig oförberedda på vad som förväntas av dem och kan behöva kunskap om hur de kan ge stöd till sin kvinna [10].

Alla gravida bör erbjudas samtal om amning, helst inte senare än i andra trimestern.

  1. Dahl Amningspraktikens villkor: en intervjustudie av en grupp kvinnors föreställningar om, förväntningar på och erfarenheter av amning [doktorsavhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2004.
  2. Palmer L, Carlsson G, Mollberg M, Nystrom Severe breastfeeding difficulties: existential lostness as a mother-Women’s lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties. Int J Qual Stud Health Well-being. 2012;7. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22312409 Länk till annan webbplats.
  3. Zwedberg S. Ville amma!: en hermeneutisk studie av mödrar med amningsbesvär: deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten [doktorsavhandling]. Stockholm: Stockholms universitet; 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva- Länk till annan webbplats. 38122 Länk till annan webbplats.
  4. Ekström Amning och vårdkvalitet = Breastfeeding and quality of care [doktorsavhandling] Stockholm: Karolinska Institutet; 2005.http://tinyurl.com/on46727 Länk till annan webbplats.
  5. Labbok Transdisciplinary breastfeeding support: creating program and policy synergy across the reproductive continuum. Int Breastfeed J. 2008;3:16. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18680583 Länk till annan webbplats.
  6. Lundin Svenska storstadskvinnans symtom och behandling vid mjölkstockning [magisteruppsats]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2005.
  7. SFS 2014:821. Stockholm: Socialdepartementet. http://tinyurl.com/qbyw9us Länk till annan webbplats.
  8. Patientlagen ska stärka patientens ställning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL); 2015 [läst okt 2015].https://skr.se/skr/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html
  9. Amningsstrategi för personal i vårdkedjan. Stockholm: Stockholms läns landsting; 2015 [läst okt 2015].http://www.vardgivarguiden.se/omraden/bvc/regionala-riktlinjer/mat/amningsstrategi Länk till annan webbplats.
  10. Tohotoa J, Maycock B, Hauck YL, Howat P, Burns S, Binns Dads make a difference:an exploratory study of paternal support for breastfeeding in Perth, Western Australia. Int Breastfeed J. 2009;4:15.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19943958 Länk till annan webbplats.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.

Till toppen