Narkos och röntgen vid amning

Rekommendationerna i vårdprogrammet gäller endast för mammor med friska barn födda efter vecka 38, i övriga fall i samråd med barnläkare.

Observera angående läkemedel, narkos och röntgen vid amning

Tredos-regim för PC

Tredos-regim för PC- preparat rekommenderas under graviditet och amning. Under graviditeten ökar plasmavolymen med upp till 50 %, samtidigt som den glomerulära filtrationen ökar och den tubulära reabsorptionen minskar. Serumnivåerna av läkemedel är då otillräckliga för terapeutisk effekt. En förändrad njurfunktion kvarstår efter förlossningen. Njurgenomblödningen återställs till pregravid nivå efter 4–8 veckor [1].

Patientens vikt och längd inverkar också på behovet av läkemedelsdosen [2].

De rekommenderade läkemedlen anses som ”säkra” vad gäller friska, fullgångna barn. ”Vid amning säkra läkemedel” menas att det är ytterst osannolikt med allvarlig påverkan på det ammade barnet. De flesta läkemedlen går över till barnet i små mängder, därmed kan exempelvis barnets tarmflora påverkas.

Det är viktigt att inte överskrida rekommenderad dos och behandlingstid samt att fördela dosen jämnt över dygnets timmar.

Amning vid narkos

Mamman behöver inte mjölka ur och kasta mjölken i samband med narkos. Kvinnor med fullgångna friska barn och äldre spädbarn kan amma sina barn när de känner sig tillräckligt vakna och pigga efter narkos [3]. Detta är ett tillräckligt bra tecken på att narkosmedlet har försvunnit ur cirkulationen och därmed ur bröstmjölken. Läkemedel med långa halveringstider eller läkemedel som har aktiva metaboliter med långa halveringstider bör undvikas eller användas med stor försiktighet eftersom det finns risk för ackumulering hos barnet. Detta gäller till exempel diazepam, oxicodon, kodein och petidin. Amning under långtidsbehandling med övriga bensodiazepiner och opioider bör värderas individuellt [4, 5].

Amning i samband med röntgenundersökning och ultraljud

Vid undersökning med magnetröntgen (MR) går endast en liten del av kontrastmedlet över till bröstmjölken och har vad man vet ingen påverkan på barnet. Magnetfältet har ingen som helst påverkan på bröstmjölken. Jodkontrastmedel används vid radiologiska undersökningar som t ex datortomografi (DT), venografi, urografi, angiografi och olika terapeutiska interventioner [6, 7]. Amning kan fortsätta som vanligt efter administrering av jodkontrastmedel till mamman då dosen till barnet endast är en bråkdelen av vad nyfödda tolererar vid diagnostiska undersökningar [8].

Jodkontrastmedel utgörs av trijoderade bensenderivat och karakteriseras av hög vattenlöslighet, extracellulär distributionsvolym och utsöndring via glomerulär filtration. I Sverige finns för närvarande två typer av jodkontrastmedel, dels ett isoosmolärt som är isotont med plasma i alla koncentrationer (jodixanol, Visipaque), dels övriga vilka är lågosmolära, isotona till hypertona i plasma beroende av koncentration (johexol, Omnipaque, Länk till annan webbplats. m fl).

För mer information och frågor

Janusinfo

Janusinfo innehåller kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal. Webbplatsen är även informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté www.janusinfo.se Länk till annan webbplats.

LactMed®

National Institutes of Health, US, erbjuder information från databasen LactMed®. Här finns information om läkemedel och kemikalier i samband med amning. Informationen inkluderar koncentration av olika ämnen i bröstmjölk, eventuella negativa effekter för barnet, och föreslag till behandlingsalternativ. Informationen är gratis att använda och finns även som en app för Apple och Android-enheter. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK501922/ Länk till annan webbplats.

Läkemedelsinformationscentraler (LIC)

Frågor kan ställas till regionala läkemedelsinformationscentraler (LIC).

Det finns sex regionala LIC i Sverige. På LIC samarbetar farmaceuter och kliniska farmakologer för att svara på frågor om läkemedel från sjukvård och apotek. www.lic.nu Länk till annan webbplats.

Skriv tabellbeskrivning här

Regionala LIC i Sverige


Stockholm - Karolic

Tfn: 08-585 810 60

e- post: karolic@karolinska

Göteborg - LUPP

Tfn: 031-342 85 65

e-post: se lupp.su@vgregion.se

Uppsala - ULIC

Tfn: 018-611 20 10

e-post: ulic@lul.se

Linköping - LiLi

Tfn: 010-103 33 23

e-post: LiLi@regionostergotland.se

Umeå - ELINOR


Tfn: 090-785 39 10

e-post: elinor@vll.se

elinor@pharm.umu.se

Lästips

Amir LH, Pirotta MV, Raval M. Breastfeeding—evidence based guidelines for the use of medicines. Aust Fam Physician. 2011;40(9):684-90. http://www.racgp.org.au/download/documents/AFP/2011/September/201109amir.pdf Länk till annan webbplats.

Referenser

  1. Tracy TS, Venkataramanan R, Glover DD, Caritis SN, National Institute for Child H, Human Development Network of Maternal-Fetal-Medicine Temporal changes in drug metabolism (CYP1A2, CYP2D6 and CYP3A Activity) during pregnancy. Am J Obstet Gynecol. 2005;192(2):633-9. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15696014 Länk till annan webbplats.
  2. Lakehal F, Dansette PM, Becquemont L, Lasnier E, Delelo R, Balladur P, et al. Indirect cytotoxicity of flucloxacillin toward human biliary epithelium via metabolite formation in hepatocytes. Chem Res Toxicol. 2001;14(6):694-701. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11409940 Länk till annan webbplats.
  3. Glader EL, Spigset Ska ammande mammor slänga mjölken efter narkos? Läkartidningen. 2009;106(4):220-2.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19297835 Länk till annan webbplats.
  4. Ito Drug therapy for breast-feeding women. N Engl J Med. 2000;343(2):118-26. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10891521 Länk till annan webbplats.
  5. Seaton S, Reeves M, McLean S. Oxycodone as a component of multimodal analgesia for lactating mothers after Caesarean section: relationships between maternal plasma, breast milk and neonatal plasma levels. Aust N Z J Obstet Gynaecol. 2007;47(3):181-5. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17550483 Länk till annan webbplats.
  6. Nationella rekommendationer för jodkontrastmedelsanvändning.: Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin (SFBFM); 2014 file://///gainas0002.gaia.sll.se/gaiusr2$/1mmg/Download/2022-11-17_Nationella_rekommendationer_jodkontrastmedel_v70_2022-11-17-1.pdf
  7. Kontrastmedel, gravid - amning - barn: Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin (SFBFM); 2013 http://www.sfbfm.se/files.aspx?f_id=107425 Länk till annan webbplats.
  8. Jodkontrastmedel vid röntgenundersökningar.: Internetmedicin; https://www.internetmedicin.se/radiologi/jodkontrastmedel-vid-rontgenundersokningar Länk till annan webbplats.

Om innehållet

Publicerad: 27 August 2016

Författare: Cecilia Brolinger Barnsjuksköterska, Barnmorska, IBCLC*, Capio BVC Hammarbyhöjden, Wiveka Estberger Barnmorska, IBCLC* Södersjukhuset AB,
Elisabet Granberg Barnmorska, IBCLC* Danderyds Sjukhus AB, Anna Gustafsson Barnmorska, IBCLC*, doktorand, Karolinska Universitetssjukhuset, Gunilla Holland Barnmorska spec. amning, IBCLC*, Södersjukhuset AB, Elisabeth Hjärtmyr Barnmorska, Barnsjuksköterska spec. amning, BB-Sophia, Kerstin Lindahl Barnmorska spec.amning, IBCLC*, Danderyds Sjukhus AB, Kristin Svensson Universitetsbarnmorska spec. amning, dr med vet, Karolinska Universitetssjukhuset, Virpi Saastamoinen Barnmorska Karolinska Universitetssjukhuset, Annette Säll Everö Barnmorska, IBCLC* Södertäljesjukhus,
Ann Tiits Barnmorska, IBCLC* MamaMia MVC, Söder, Sofia Zwedberg Barnmorska spec amning, klinisk adjunkt dr fil, Karolinska Universitetssjukhuset , Anna Österberg Barnsjuksköterska, Distriktssköterska, IBCLC*Norrtälje BVC

*International Board Certified Lactation Consultant

Granskad av: Medicinska granskare och konsulter till AMSAK
Ylva Vladic Stjernholm, docent och överläkare, Kvinnokliniken Karolinska
Universitetssjukhuset, Solna.Maria Karlsson, med. dr, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.Annika Asplund, apotekare, Läkemedelsinformationscentralen.

Till toppen