Urtikaria, angioödem (inklusive läkemedelsutlöst)
Definition
Urtikaria är en reaktion med flyktiga kvaddlar och/eller angioödem i huden. Orsaken är ett dermalt ödem, utlöst av frisättning av histamin och andra mediatorer från mastceller. Om ödemet ligger ytligt bildas kvaddlar. Ligger ödemet djupare i dermis och subcutis bildas angioödem. Urtikaria kan vara akut eller kronisk.
Kronisk urtikaria definieras som dagliga eller nästan dagliga symtom under minst sex veckor. Vid akut urtikaria blir patienten oftast symtomfri inom 2–7 dagar.
Angioödem kan vara utlösta av histamin (allergiskt) eller bradykinin (läkemedel/hereditärt). Allergisk form ger typiska symtom (urtikaria, klåda mm). Oklara fall benämns ibland idiopatiska.
Klinisk bild
Kvaddlarna är lokaliserade till bål och/eller extremiteter. Typiska lokalisationer för angioödem är läppar, ögonlock, tunga, munslemhinna, händer, fötter och genitalia. Kvaddlarna kliar alltid och den enskilda lesionen är kortvarig med en duration understigande 24 timmar (ofta bara 2–6 timmar). Rodnad ses runt kvaddeln. Angioödem varar oftast 2–3 dagar och kliar i regel inte. Allergiskt angioödem orsakar ofta stickande och brännande känsla. Svullnaden sitter i regel asymmetriskt, till exempel på ena halvan av en läpp eller halva tungan.
Vid kronisk urtikaria finner man vanligtvis inte någon bakomliggande allergi.
Akut urtikaria kan vara allergisk eller icke allergisk. Utlösande faktorer vid akut urtikaria kan vara läkemedel, infektion, stress, födoämnen.
Vid angioödem utlöst av ACE-hämmare eller ARB kan reaktionen komma efter flera års behandling och ibland recidivera efter utsättning. Dessa patienter har inte samtidig förekomst av kvaddlar. ACE-hämmare eller ARB ska sättas ut.
Patienter med urtikaria utlöst av födoämnesallergi har ofta även gastrointestinala symtom såsom illamående, kräkning, buksmärta och diarré.
Tänk på att patienter med anafylaxi nästan alltid har urtikaria.
Utredning av akut urtikaria
- Vid infektionsmisstanke: Överväg CRP, LPK, snabbtest för streptokocker och svalgodling.
- Läkemedelsanamnes: Nyinsatta läkemedel, ACE-hämmare, ARB, ASA/NSAID, natur-läkemedel.
- Födoämnesanamnes: Känd födoämnesallergi? Vad har patienten ätit och druckit före symtomdebut? GI symtom? Kofaktorer vid födoämnesallergi är alkohol, fysisk ansträngning, ASA/NSAID, stress och infektion.
Behandling
- Vid uttalat angioödem med svullnad i munhåla och svalg samt sväljningssvårigheter ge inj adrenalin 1 mg/ml 0,3–0,5 ml intramuskulärt mitt på sidan av låret. Behandlingen kan upprepas efter 5–10 minuter.
- Om patienten inte snabbt förbättras tillkalla narkos-/intensivvårdsläkare. Intubationsberedskap vid angioödem i svalg, läppar och tunga.
- Tabl desloratadin 5 mg, 2 x 1.
- Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 10 st alternativt inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml iv.
- Överväg vid svårare fall av ACE-hämmarutlöst (eller hereditärt) angioödem inj ikatibant (Firazyr) 30 mg sc i bukområdet. Ger snabbare regress av ödemet.
- Eliminera misstänkt utlösande agens och avsluta eventuell behandling med t ex NSAID-preparat och ACE-hämmare.
Uppföljande behandling mm
- Tabl desloratadin 5 mg, 1–2 x 2 i 5 d. Vid kronisk urtikaria ofta längre behandling.
- Tabl prednisolon 5 mg, 5 x 1 eller betametason (Betapred) 0,5 mg, 5 x 1 i 5 dagar vid svår urtikaria eller angioödem med svullnad i munhåla och svalg.
- Remiss till husläkare för uppföljning.
- Remiss till allergolog vid akut urtikaria där det finns misstanke om bakomliggande allergi mot läkemedel, födoämnen eller bi-/getinggift.
- Remiss till dermatolog vid kronisk urtikaria (dagliga symtom i minst sex veckor), svår fysikalisk urtikaria eller kontakturtikaria.
- Skriftlig information till patienten. Varningsmarkering i journalen.
ICD-koder: Urtikaria ospec L50.9; Angioödem T78.3 + Y-koder enligt anafylaxi.