Hypokalemi

Symtom kan uppträda redan vid måttligt sänkt P-Kalium (3,0 mmol/l). Vid kronisk hypokalemi med deficit på 300–400 mmol kalium ses en sänkning av P-Kalium med ca 1 mmol/l. Dygnsbehovet skattas till 40–80 mmol.

Orsaker

Diarré och kräkningar. Alkoholism, malnutrition. Akuta skedet vid svåra sjukdomstillstånd, t ex hjärtinfarkt. Primär eller sekundär aldosteronism. Lakritsintag. Glukostillförsel. Läkemedel: Diuretika, beta-2-stimulerare, theofyllin, steroider, insulin m fl. Familjär periodisk paralys är sällsynt och kräver försiktigare kaliumbehandling. Mb Bartter, defekt i njuren som leder till kronisk hypokalemi. Fanconi-syndrom. Uttalad hypotermi leder till hypokalemi.

Klinisk bild

Muskelsvaghet, trötthet, parestesier, tarmparalys, förlamning och tetani. Alkalos. Arytmier. EKG: ST-sänkning, T-vågsförändring, U-våg och lång QT-tid.

Utredning

Blodprover: Elektrolyt-, syra-basstatus. Glukos. Magnesium vid svår hypokalemi.

Behandling

Överväg EKG-övervakning om P-Kalium <2,5 mmol/l.

Sätt ut tiazider och furosemid.
Kaliumklorid per os. Lätt-måttlig hypokalemi utan symtom, ordinera ca 60-120 mmol kaliumklorid per dag (tabl Kaleorid 750 mg (=10 mmol KCl), 2–4 x 3). Alternativt kaliumcitratlösning (Kajos) vid sväljningsbesvär, 30 ml (≈25 mmol) x 3–4. Undvik Kajos i större doser under flera dagar då lösningen saknar kloridjoner och kan ge en alkalos. Kaliumdosen minskas långsamt under 3–5 dagar.
Kaliumklorid iv ska ges med droppräknare. Om symtom och/eller måttlig-uttalad hypokalemi. Ge inf Addex-Kaliumklorid 60–80 mmol som tillsats till NaCl 9 mg/ml, 1000 ml på 6–8 timmar. Maximalt ges 10 mmol KCl/timme i perifer nål. Lösningen är kärlretande. Glukosinfusion sänker kalium och ska undvikas. Addex-Kalium (kaliumfosfat) används vid tillstånd med hypofosfatemi, t ex under senare fasen av ketoacidos. Kaliumklorid iv kan kombineras med kaliumklorid po. OBS! Försiktighet med hög kaliumtillförsel vid eGFR under ca 30 ml/min/1,73m².
Vid hypokalemi föreligger ofta även magnesiumbrist, vilken kan förvärra symtomen och försvåra behandlingen. Vid hjärtarytmi ges inf magnesiumsulfat (Addex-Magnesium) 10 mmol under 10 min. Så länge infusionsbehandling med KCl pågår ges vanligen 10–20 mmol magnesium dagligen även vid normalt P-Magnesium. Vid uttalad hypokalemi och särskilt om orsaken är diuretikabehandling eller malnutrition, ges fortsatt under flera dagar tabl magnesiumhydroxid (Emgesan) 250 mg x 2.

ICD-kod: Hypokalemi E87.6