Tyreoidit

Orsaker

Subakut granulomatös tyreoidit (De Quervain) är sannolikt orsakad av virusinfektion eller postinfektiös process som ger lokala och generella symtom på grund av hormon-utsvämning. Exempel är typisk ”destruktionstyreoidit” som ger ett bifasiskt förlopp med övergående tyreotoxikos under 2–6 v oftast följd av hypotyreos 2–8 v under utläkningen för att sedan återgå till normal tyreoideafunktion. 10–15 % utvecklar dock förr eller senare en permanent hypotyreos. Vanligaste ålder är 30–50 år.

Autoimmun tyreoidit. Post-partum, tyst tyreoidit. Sällan lokala symtom. Kronisk lymfocytär process (Hashimoto) medför långsam utveckling av hypotyreos. Sju gånger vanligare hos kvinnor.

Övriga ”destruktionstyreoiditer”: Halstrauma, läkemedel (radiojod, amiodaron, immunmodulerare, interferon).

Bakteriell, infektiös tyroidit.

Klinisk bild

Smärtsam tyreoidit

Subakut tyreoidit (De Quervain) med smärta över sköldkörteln ibland strålande upp mot käkvinkeln, sjukdoms-känsla och lätt feber (60 %), lätta hypertyreos symtom som hjärtklappning (70 %), initial darrhänthet, eventuellt myalgi och värmeintolerans (influensaliknande symtom).

Strålnings- och traumautlöst tyreoidit.

Bakteriell, infektiös tyreoidit. Klinisk bild som vid abscess under utveckling. (se också differentialdiagnos nedan).

Icke smärtsam tyreoidit

Autoimmun tyreoidit (Hashimoto): Ibland initial tyreotoxikos (vid ”tyst” tyreoidit) men så småningom permanent hypotyreos.

Postpartum-, läkemedels- och fibrosutlöst tyreoidit, det senare kallas ofta Riedel, som också kan ge heshelt och hypokalcami.

Icke smärtsam tyreoidit

Autoimmun tyreoidit (Hashimoto): Ibland initial tyreotoxikos (vid ”tyst” tyreoidit) men så småningom permanent hypotyreos.

Postpartum-, läkemedels- och fibrosutlöst tyreoidit.

Utredning

• Anamnes, status och typiskt palpationsfynd.
• TSH, fritt T4 och eventuellt fritt T3.
• CRP ökat i >85 % och SR oftast >50 mm vid subakut granulomatös tyreoidit. SR>CRP.
• TPO-ak och TRAK i utvalda fall. (Hashimoto, post-partum och “tyst“ är TPO-ak-positiv).
• Finnålsbiopsi ger diagnos men behövs sällan.
• Tyreoidea-scintigrafi visar lågt upptag, men behövs sällan.
• Ultraljud tyreoidea visar normal eller förstorad tyreoidea (behöver sällan beställas på akutmottagningen).

Differentialdiagnoser

Akut blödning i tyreoideacysta kan ge smärta och lokal ömmande resistens.

Akut infektiös tyreoidit kan ses hos tidigare friska, risken är ökad hos immuninkompetenta; går med feber, lokal ömhet, rodnad och svullnad, samt hög CRP/sänka utan funktionsrubbning. Behandlas i första hand med parenteralt antibiotika med stafylokock-täckning. Dränage för lindring av lokalsymtom och odling. Akut ÖNH-konsult vid behov.

En faryngeal abscess kan ge smärta över tyreoidea. Patienten har allmänpåverkan, ofta sväljsvårigheter och rodnad över tyreoidea.

Behandling

Smärtsam/subakut tyreoidit: NSAID i lindriga fall. De flesta behöver steroider. Vid allmänpåverkan eller SR >50 mm ges prednisolon 30 mg x 1, övriga 20 mg x 1. Dosen trappas ned 5 mg/v. Effekten är ofta dramatisk med besvärsfrihet efter 1–2 dygn. Remiss till husläkare, i undantagsfall till endokrinolog.

Icke smärtsam/autoimmun tyreoidit diskutera med endokrinolog.

ICD-kod: Subakut E06.1, Autoimmun E06.3