Svamp

Alla allvarliga förgiftningar orsakas av cellskadande toxin:

Amatoxin (gifthätting, lömsk flugsvamp, vit flugsvamp).
Gyromitrin (stenmurkla - oförvälld eller icke torkad).
Orellanin (spetstoppig spindelskivling).

Övriga giftsvampar är måttligt giftiga och innebär ej livsfara. Karaktäristiskt för ovan nämnda farliga svampar är långt intervall 8–24 tim mellan förtäring och insjuknande. Om symtomen debuterar 0,5–3 tim efter förtäring gäller det i regel en mindre allvarlig förgiftning.

Behandlingsprincip: Tidig identifiering av den förtärda svampen. GIC kan assistera med detta. Ventrikeltömning och i vissa fall upprepad koltillförsel så tidigt som möjligt i förloppet samt rehydrering och symtomatisk behandling.

Förgiftning med lömsk/vit flugsvamp eller gifthätting

Blodprover: Blod-, elektrolyt-, koagulationsstatus, glukos, syra-basstatus, PK(INR), ASAT/ALAT, bilirubin, laktat.

Bestämning av U-Amatoxin (Karolinska, kontorstid).

Klinisk bild

Latensfas: Patienten oftast helt symtomfri. Fasen varar oftast 8-24 tim.

Gastrointestinal fas kommer plötsligt efter 1–2 dygn och kan pågå i några dygn. Symtom: Illamående, kräkningar och diarré (ofta blodig). Buksmärtor. Dehydrering eventuellt hypovolemisk chock. Acidos och elektrolytrubbningar samt eventuellt prerenal oliguri.

Hepatisk fas: Kommer efter 2–4 dygn och kan pågå 8–10 dygn. Ikterus. Förstorad lever. Leverencefalopati. Högt PK(INR), ASAT och ALAT. Laktatacidos.

Nefrotoxisk fas: Bifasiskt njurengagemang med övergående prerenal oliguri i GI-fasen, därefter ibland uttalad kreatininstegring trots normal eller ökad diures. Kan leda till bestående njurskada.

Övriga symtom: Arytmier och EKG-förändringar förekommer. Benmärgspåverkan. Konfusion, kramper, koma sekundärt till leverskadan.

Behandling efter förgiftning med lömsk/vit flugsvamp eller gifthätting

Ventrikelsköljning om <6 tim sedan intag. Kol, initialt 50 g, därefter 25 g var 4:e timme under de första 3 dygnen efter förtäringen (enterohepatisk recirkulation). ges ondansetron 8 mg x 2–4 iv mot kräkningar.

Rehydrering. Riklig glukostillförsel. Korrektion av metabolisk acidos och hypoglykemi. Forcerad diures (200 ml/tim) första 48 timmarna.
Inf acetylcystein i minst 3 dygn. Se paracetamolförgiftning. Bolusdosen ges på 2 tim i stället för på 15 min.
Silibinin anges förhindra toxinupptag i levern. Kontakta GIC.
Dialys. Levertransplantation i de svåraste fallen.

Förgiftning med stenmurkla

Yrsel och måttliga gastrointestinala symtom med latenstid 5–8 tim. Svåra GI-symtom med vätskeförluster i allvarligare fall.
Ventrikelsköljning om inte patienten redan kräkts upprepat. Kol 50 g.
Rehydrering och eventuellt acidoskorrigering. Riklig glukostillförsel.
Leverskada och hemolys kan tillstöta efter 2–3 dygn.
Toxinet orsakar pyridoxinbrist som kan leda till CNS-påverkan. Inf pyridoxin (licenspreparat) 150 mg/ml i dosen 25 mg/kg under 30 min.

Förgiftning med spetstoppig spindelskivling och orangebrun giftspindling

Svamparna innehåller orellanin som är nefrotoxiskt. Akut njurskada eller njursvikt uppträder 3–7(-14) dygn efter förtäring. Knappt hälften drabbas av kronisk skada som kräver dialys/transplantation.

Andra svampförgiftningar som kan kräva specifik behandling

Vissa tråd- och trattskivlingar innehåller muskarin och förgiftning kan leda till kolinerg överstimulering. Ge inj atropin 1–2 mg iv vb.

Vissa vanliga flugsvampar innehåller antikolinerga och centralstimulerande ämnen. Behandling med diazepam och fysostigmin kan bli nödvändig.

Vissa slätskivlingar innehåller det hallucinogena ämnet psilocybin som kan ge kraftiga men ej livshotande symtom. Behandling med bensodiazepiner.