Tuberkulos (Tbc)

Orsak

Infektion orsakad av Mycobacterium tuberculosis. Infektion i luftvägarna är vanligast (ca 70 % hos immunkompetenta) men alla organ kan drabbas. Utanför luftvägar är engagemang av lymfkörtlar vanligast. Smittspridning sker genom att hostande individ med aktiv tbc i luftvägar överför bakterier via aerosol. Hos smittade immun-kompetenta personer utvecklar ca 10 % aktiv sjukdom någon gång under livet. Incidensen för aktiv sjukdom är högst inom de första 2 åren efter exposition, men kan inträffa flera decennier senare. Vid HIV-infektion med dåligt immunstatus är incidensen betydligt ökad, och det finns även en riskökning vid annan immunsuppression, t ex behandling med biologiska läkemdel och efter organtranplantation. Smittade personer som inte utvecklar aktiv tbc har så kallad latent (vilande) tbc. De har då inga symtom och är inte smittsamma.

Kliniska fynd

Ofta ospecifika allmänsymtom som feber, nattliga svettningar och viktförlust. Vid lung-tbc är långvarig, efter hand produktiv hosta (>2 veckor) ett kardinalsymtom. Ofta fördröjs diagnosen.

Utredning

Immigranter från endemiska områden och deras anhöriga har ökad risk för tbc-aktivering. Om misstanke på smittsam tbc väcks på akutmottagningen ska patienten undersökas på eget rum, med sluss och personalen ska använda andningsskydd med filtereffekt (FFP3). Utredning av misstänkt tbc ska genomföras i samråd med infektionsläkare. Vid behov av slutenvård ska patienten läggas in för utredning på isoleringsrum med god ventilation, helst på en infektionsklinik. Höggradigt smittsam lung-tbc föreligger om mikro-skopi är positiv för syrafasta stavar i sputum, inducerat sputum-prov eller i bronksköljvätska.

DT thorax i första hand vid skälig tbc-misstanke.
Tre sputumprov för påvisande av syrafasta stavar med mikroskopi, PCR (DNA-påvisning) och mykobakterieodling.
Inducerat sputum och eller bronkoskopi utförs om sputumprov utfaller negativt i mikroskopi och PCR.
Vid misstänkt extrapulmonell tuberkulos ska förändringen punkteras. Punktat eller biopsimaterial skickas till mikrobiologen (i sterilt rör utan formalin) för mikroskopi, PCR och odling för mykobakterier. Prov bör också skickas till patologen för cytologi/ PAD (rör med formalin).

Behandling

Patienter med aktiv tbc behandlas med multipel antibiotikaterapi under minst 6 månader om stammen är känslig. Detta för att uppnå baktericid effekt, bryta smittsamhet och förebygga utvecklande av resistens. Patienter med högsmittsam (mikroskopi-positiv) lung-tbc vårdas inneliggande på isoleringsrum i minst två veckor. I Stockholm sker inneliggande och poliklinisk behandling samt smittspårning på Infektionskliniken Karolinska. Aktiv tbc ska anmälas enligt smitt-skyddslagen.

Latent tbc

Latent tuberkulos (LTBI) förekommer framför allt hos personer som vistas nära patient med aktiv tbc i luftvägar, eller som har vistas längre tid i endemiskt område. Diagnosen ställs genom positivt tuberkulintest/PPD och/eller interferon-γ release assay (IGRA – blodprov) samt frånvaro av tecken på aktiv tbc. Profylaktisk behandling övervägs till personer som är närkontakter till nyupptäckt aktivt tuberkulosfall, nyanlända immigranter (enligt vissa kriterier), till gravida (screeing under graviditet, behandling oftast efter förlossning) samt inför immunosuppresiv behandling med vissa biologiska läkemdel, inför organtranplantation och när man planerar steroid-behandling motsvarande minst prednisolon 15 mg/dag i mer än 4 veckor.

Utredning och behandling av LTBI sker på infektionskliniken Karolinska sjukhuset i Solna och på Huddinge. På Danderyds sjukhus remitteras patienter från sjukhusets njur-, reuma-, hud- och gastro-mottagning till sjukhusets infektionsmottagning, för utredning och behandling, i de fall där man planerar immunosuppression enligt ovan.

ICD-koder: A15-A19