Huvudvärk, översikt

Det viktigaste på akutmottagningen är att utesluta allvarliga orsaker. Med anamnesen kan allvarliga livshotande tillstånd skiljas från benigna tillstånd där utredning kan senareläggas.

Definition - plötsligt isättande (åskknallshuvudvärk)

Akut och svår huvudvärk som når max intensitet inom någon minut.

  • Subaraknoidalblödning (SAB)
  • Icke rupturerat arteriellt aneurysm
  • Karotis-/vertebralisdissektion
  • Sinustrombos
  • Hypertensiv kris
  • Intrakraniell blödning
  • Hypofysapoplexi (till exempel hos gravida)
  • Trångvinkelglaukom. Ögonsmärta, ensidig, brukar dominera
  • Reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom, sällsynt

Gradvis insättande

  • Subduralhematom
  • Infektiösa CNS-processer
  • Tumör/metastaser
  • Idiopatisk intrakraniell hypertension
  • Spontan intrakraniell hypotension

Klinisk bild – allvarlig huvudvärk

Tilltagande huvudvärk eller ny/förändrad huvudvärk hos patient med känd huvudvärk - orsaker till exempel tumör, medicinutlöst huvuvärk, temporalisarterit, blödning, stroke.

Feber - infektion i CNS eller systemisk.

Debut i samband med ansträngning - karotisdissektion.

Radiering mot nacken eller ryggen - subaraknoidalblödning, kärldissektion, meningit?

Gravididitet eller postpartum - risk för sinustrombos, karotis- eller vertebralisdissektion eller hypofysapoplexi.

HIV/immunosuppression - toxoplasmos, stroke, hjärnabscess, meningit eller intrakraniell malignitet.

Synrubbningar - akut trångvinkelglaukom, temporalisarterit, ökat intrakraniellt tryck. Akut ögonkonsult och –undersökning.

Släktanamnes - Subaraknoidalblödning finns i vissa släkter.

Blödningsrisk warfarin, DOAK, NSAID, ASA med flera och annan koagulationsrubbning.

Centralstimuleranade medel – kokain, amfetamin och liknande droger ökar risken för intrakraniell blödning.

Andra riskfaktorer - polycystisk njursjukdom eller bindvävssjukdom innebär ökad förekomst av aneurysm. Trombossjukdom medför ökad risk för stroke eller sinustrombos.

Utredning

Anamnesen är viktig och riktas in på att utsluta allvarlig huvuvärk. När debuterade huvudvärken? Hur ofta? Förekomst av aura, intensitet, frekvens och duration? Var i huvudet? Radierar smärtan? Associerade symtom? Familjehistoria (framför allt migrän)? Utlösande eller lindrande faktorer? Påverkas huvudvärken av rörelse? Värre i stående eller liggande? Trauma? Nya mediciner? Visuella besvär? Depression/ångest? Relation till yrke eller omgivningsfaktorer? Relation till p-piller eller menstruationscykel.

Somatiskt status inklusive blodtryck, puls, auskultation av hjärta och kärl på halsen. Palpation av huvud, nacke och skuldror. Ögonbottenspegling om möjligt. Kontroll av trumhinnor.

Fullständigt neurologstatus

Om status enligt ovan är normalt och det inte finns hållpunkter för allvarlig huvudvärk behövs ingen vidare utredning.

DT hjärna, när anamnes och/eller status inger misstanke om allvarlig HV.

Likvorundersökning vid misstanke på infektion eller SAB. Tryckmätning när hydrocefalus kan misstänkas. Spektrofotometri då subaraknoidalblödning misstänks.