Organdonation från avlidna

Ungefär 800 personer står på väntelista för organtransplantation. Antalet organdonatorer per år är ca 200. Organdonation kräver säkerställd diagnos hjärndöd, detta fordrar ventilatorbehandling och tecken på nytillkommen allvarlig hjärnskada. Organdonation omedelbart efter hjärtstopp är också möjligt numera. Identifiering av möjliga organdonatorer redan på akuten innebär att fler donatorer kan omhändertas på ett adekvat sätt.

Diagnos - hjärndöd

Hjärndöd kännetecknas av djupt coma, upphävda hjärnstamsreflexer och andningsstopp. Diagnosen fastställs med isotopangiografi/SPECT, transkraniell dopplerundersökning, cerebral angiografi eller två neurologiska undersökningar, så kallade kliniska protokoll.

Tillstånd som kan leda till total hjärninfarkt

  • Cerebral blödning (intracerebral, subaraknoidal) eller infarkt
  • Anoxisk-ischemisk hjärnskada (hjärtstopp, drunkning, hängning)
  • Förgiftning med hjärntoxiska medel (metanol, kolmonoxid)
  • Hjärnödem (akut hyponatremi, extrem hypertermi m fl)

Tillstånd som kan förväxlas med total hjärninfarkt

Hypotermi; alkohol- eller sömnmedelsförgiftning; neuromuskulär blockad; meningit och andra tillstånd med hjärnstamsskada, hjärn-ödem, grav metabol rubbning, t ex hypoglykemi.

Handläggning – donation efter akut svår hjärnskada - hjärndöd

Korrekt omhändertagande av en medvetslös patient på akuten är avgörande för prognosen och är även en del av en eventuell donationsprocess. Säkrad luftväg minskar risken för aspiration och sekundära hjärnskador till följd av hypoxi eller hyperkapni. En medvetslös, intuberad patient bör initialt vårdas på IVA/MIVA tills beslut om vidare behandling kan tas.

  1. Jourläkaren bör skyndsamt bedöma alla medvetslösa patienter på akuten.
  2. Vid GCS ≤8 kontaktas IVA för ställningstagande till intubation och IVA-vård.
  3. Övervakning av vitala funktioner. Kontrollera frekvent vakenhetsgrad, andning, puls, blodtryck och kroppstemperatur.
  4. DT hjärna. Vid medvetslöshet alltid narkosövervakning. I regel intubation före röntgen.
  5. Kontakt med neurokirurg om DT visar strukturell hjärnskada. Om neurokirurgisk vård inte är aktuellt tas kontakt med IVA om detta inte redan är gjort. IVA-vård är i många fall en förutsättning för en god prognosbedömning.
  6. Även om prognosen kan bedömas dålig är det olämpligt att i tidigt skede meddela anhöriga att situationen är ”hopplös”.
  7. Om patienten inte är intuberad bör detta ske på akuten före transport till IVA. Intuberad och komatös patient kopplas till ventilator på IVA.
  8. Överväg kontakt med transplantationskoordinator eller donations-ansvarig sköterska i SLL (DOSS). http:// ofomellansverige.se/donationsmanual/donationsmanualen.html Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  9. Undvik ”Ej HLR-beslut”. Ett sådant beslut kan innebära att sjuk-sköterska inte larmar vid försämring, t ex kraftigt blodtrycksfall.

Den avlidnes inställning till donation ska respekteras. Det finns inga absoluta kontraindikationer mot organdonation. Transplantations-kirurgen bedömer om en person är lämplig donator. Kontakta koordinator 020–224 224.

Donation då döden inträffat till följd av hjärtstopp

Sedan några år tillbaka har DCD (Donation after Circulatory Death) införts som ett komplement till DBD (Donation after Brain Death – se ovan). Detta i syfte att öka antalet personer som kan donera organ efter döden. Även DCD kräver vård på IVA.

Patienten avlider efter hjärtstopp till följd av att man avbryter respiratorvård och annan livsuppehållande behandling. Till skillnad från DBD inträffar döden på grund av cirkulationsstopp. Patienten dödförklaras med indirekta kriterier. Svår nytillkommen hjärnskada (efter HLR) är det vanligaste tillståndet även vid DCD.

Åtgärdskod: Vård av avliden inför organdonation XV013

Till toppen