Artrit – allmänt
Klinisk bild
Inflammation i en eller flera leder är en vanlig sökorsak.
Artrit (synovit)
Leta efter ledengagemang såsom svullnad (ledkapselpåverkan, hydrops), rodnad, värmeökning, ömhet och inskränkt rörlighet.
Inflammatorisk eller icke-inflammatorisk orsak. SR och CRP ger vägledning.
En eller flera leder drabbade. Se nedan.
Tidsförlopp. Andra symtom som trötthet, muskelvärk, feber, hudutslag.
Differentialdiagnoser
Artralgi. Ledsmärtor utan tecken på annan ledpåverkan.
Periartikulära processer (entesopati). Drabbar senor, senfästen, bursor.
Artros. Morgonstelhet. Inga allmänsymtom. Ledsmärtor under/efter aktivitet. Degenerativa förändringar över lång tid. Ofta benpålagring på röntgen.
Akut monoartrit
Infektiös (septisk) artrit
I regel akuta och påtagliga symtom, se nedan. Viktigt att bekräfta eller utesluta diagnosen. Tappa av ledvätska med odling samt makro- och mikroskopisk undersökning av vätskan. Den är ofta starkt grumlig, gul- eller brunfärgad. Patienten är vanligen allmänpåverkad med feber.
Kristallartrit
Vanligaste akuta artriten. Ofta hög urinsyra i plasma. Säker diagnos genom påvisande av kristaller vid mikroskopi.
Reaktiv artrit
Smygande debut under någon vecka. Ofta led i nedre extemiteten.
Hemartros efter trauma/blödning
Patienten uppger ofta trauma som förklaring till akuta ledsymtom.
Borreliaartrit
Anamnes på fästingbett och hudutslag.
Kronisk ledsjukdom
Debuterande RA, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit mm är sällan förklaring till akut monoatrit.
Oligoartrit
Definieras som engagemang av 2-4 leder. Alla de tillstånd som räknas upp under ”monoartrit” ovan, kan i ovanliga fall debutera från flera leder.
Symtom från flera leder samtidigt är typiskt vid spondylartrit, som innefattar reaktiv artrit, psoriasis artrit, ledsymtom vid tarmsjukdom och ankyloserande spondylit. Bilateral fotledsartrit ses typiskt vid sarkoidos och pseudogikt.
Polyartrit
Symtom – tecken på artrit från >4 leder. Misstänk i första hand:
Reumatoid artrit. Morgonstelhet mer än 30 min. Ofta engagemang av metatarso- eller metakarpofalangealled. Remiss till reumatolog vid nyupptäckt (misstänkt) RA.
Palindrom reumatism. Sällsynt form av akut oligo-polyartrit med sporadiska kortvariga episoder av artrit med höga inflammatoriska markörer. Kan övergå i kronisk reumatoid artrit (RA).
Spondylartrit. Ofta även angagemang av senor och senfästen (akillestendinit). Svullnad av tår eller fingrar (daktylit).
Bindvävssjukdom. SLE, Sjögrens syndrom, ”Blandad bindvävssjukdom” (MCTD).
Artros. Drabbar oftast distala interfalangealleder och karpometa-karpalleden. Benpålagring typiskt.
Utredning
Blodprover: SR, CRP, blodstatus, kreatinin, ALAT, urat. Urinsticka. Ledvätskeprover: Leukocyter, ”poly/mono”, kristaller och vid misstanke om bakteriell artrit direkt-mikroskopi, odling och laktat.
Serologiska prover: Vid misstanke om Borrelia eller reaktiv artrit av uro- eller enteroartrittyp. Vid misstanke om RA, anti-CCP och RF. Vid misstanke om bindvävsjukdom ANA.
Övriga odlingar: Vid misstanke om bakteriell artrit görs även blod-, svalg-, NPH- och urinodling innan antibiotikabehandlingen inleds. Odlingar görs även vid misstanke om reaktiv artrit, av uro- eller enteroartrittyp.
Slätröntgen för att utesluta skelettskada eller påvisa kondrocalcinos vid pyrofosfatartrit. Lungröntgen eller DT torax för att påvisa infektion vid bakteriell artrit och hiluslymfom vid sarkoidosartrit. Elektiv fot- och handröntgen vid RA.